Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perspektivpump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
palace (tillhörigt viscount Stormont) nära den
plats, der det ryktbara klostret Scone låg, hvarest
de skotske konungarna kröntes (den siste var Karl
II 1651). Den bekanta kröningsstenen fördes af
Edvard I till Westminster abbey. – Efter Scone blef
P. landets hufvudstad, men efter Jakob I:s mord 1437
flyttades parlamentet och domstolarna till Edinburgh,
hvilket förklarades för hufvudstad 1482. Cromwell
anlade 1651 ett citadell vid stadens södra sida. I
Stuartarnas strider såväl på 1600- som på 1700-talet
spelade staden en rol. – Konung Jakob VI, som ville
bringa den skotska kyrkan till likformighet med den
engelska, genomdref på en allmän församling af den
skotska kyrkan i P. d. 25 Aug. 1618 antagandet af de
s. k. fem Perth-artiklarna, som anbefallde knäböjning
vid Herrans nattvard, firande af jul, långfredag,
påsk och pingst, biskoplig konfirmation samt enskildt
dop och enskild nattvardsgång.
Perthes, tysk bokförläggareslägt. – 1. Johann
Georg Justus P., f. 1749, d. 1816, grundlade
1785 i Gotha den verldsbekanta förlagsfirman
»Justus Perthes», hvilken först blef känd genom
den af firman till en början endast arrenderade
utgifningen af Gotha-hofkalendern och »Almanach
de Gotha», men från 1800-talets första årtionde
egnade en långt mer betydelsefull verksamhet åt
geografiska förlagsartiklar under förbindelse med
sådana män som Adolf Stieler, Heinrich Berghaus,
Karl v. Spruner och Emil v. Südow. Firman innehades
efter P. af hans son Wilhelm P. (f. 1793, d. 1853)
och sonson Bernhard Wilhelm P. (f. 1821, d. 1857),
hvilken sistnämnde uppdref affärens tekniska sida
genom användning af galvanoplastik, litografiskt
färgtryck och kemitypi samt 1854 bildade en formlig
geografisk anstalt, hvarifrån August Petermann 1855
började utgifva månatliga meddelanden. Efter Bernhard
Wilhelm P:s död sköttes rörelsen för enkans räkning,
och sedan 1881 är hans postume son, Bernhard P.,
innehafvare af firman. – 2. Friedrich Christoph P.,
brorson till Justus P., f. 1772, d. 1843, öppnade
1796 en sortimentsbokhandel i Hamburg, men måste
under det napoleonska förtrycket hålla sig undan
på grund af sin energiska verksamhet i patriotisk
anda. 1821 flyttade han till Gotha och öppnade
der 1822 en bokförlagsaffär, som hufvudsakligen
omfattade historiska och teologiska verk samt vann
stort anseende. Bland dess förlagsarbeten må nämnas
»Geschichte der europäischen staaten», hvilket
samlingsverk på P:s personliga initiativ började
utgifvas af Heeren och Ukert, äfvensom den af Umbreit
och Ullmann redigerade serien »Theologische studien
und kritiken». För den tyska bokhandelsverldens
konsolidering och för införande af rättsligt skydd mot
eftertryck tog P. grundläggande mått och steg. Firman
innehafves f. n. af en hans sonson, Emil P.
Pertinax, Publius Helvius, romersk krigare och
kejsare, f. 126, var konsul, då kejsar Commodus
(192) lönmördades. De sammansvurne erbjödo honom
kejsaretronen, hvilken han ock med pretorianernas
och senatens bifall tog
i besittning. P. hade en ädel karakter och många goda
egenskaper. Hans måhända något ovisa nit och ifver
att omskapa samhället samt framförallt hans sparsamhet
uppväckte missnöje, särskildt hos pretorianerna. Snart
utbröt detta i öppet myteri, och den åldrige kejsaren
mördades efter 87 dagars regering, d. 28 Mars 193.
R. Tdh.
Pertinentier (af Lat. pertinens, tillhörande), mindre
jordlägenheter, som höra till en större egendom. –
Jfr Adpertinens.
Pertkunta. Se Pert och Knop.
Pertlina. Se Jaglina, Kabelslaget och Pert.
Pertuis [tyi’j, stad i franska depart. Vaucluse,
nära Durance och vid jernvägen till Avignon. 4,580
innev. (1881). Krappodling.
Perturbation (Lat. perturbatio). 1. Förvirring,
bestörtning, omhvälfning. – 2. Astron. Se
Störing. – 3. Fys., en starkare, oregelbunden ändring
i jordmagnetismen, förrådande sig genom ovanliga
rörelser hos de jordmagnetiska instrumenten. Se
Deklination, Jordmagnetism och Norrsken.
Pertz, Georg Heinrich, tysk historieforskare,
f. 1795, d. 1876, var till börden hannoveran
och innehade befattningar vid kungliga arkivet i
Hannover, men ådrog sig äfven tidigt preussiske
ministern v. Steins uppmärksamhet och fick af
denne i uppdrag att leda utgifvandet af Monumenta
Germaniae historica (1826 o. f.). Han utgaf till
största delen sjelf källorna för den karolingiska
tiden samt redogjorde i »Archiv der gesellschaft für
ältere deutsche geschichtskunde» (bd 5–14,1824–72)
för dessa arbeten och sina forskningar i tyska och
främmande handskriftssamlingar. 1842 kallades han
såsom k. överbibliotekarie till Berlin med titel af
geheime öfverregeringsråd och valdes till medlem af
vetenskapsakademien. 1873 trädde han tillbaka från
öfverbibliotekarietjensten och 1875 från sin
sjelfständiga ledning af arbetet med »Monumenta». Till
Tysklands nyare politiska historia lemnade P. ett
mycket vigtigt bidrag genom arbetet Leben des
ministers freiherrn vom Stein (6 bd, 1849–54). Han
var sedan 1833 korresponderande ledamot af Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia.
Perú (Sp. El Perú), republik på Syd-Amerikas vestra
kust, ligger emellan 3° 21’ och 19° 10’ s. br. samt
emellan 68° och 81° 20’ 45" v. lgd fr. Greenw.
och gränsar i v. till Stilla hafvet, i n. till
Ecuador, i ö. till Brasilien och Bolivia, i s. till
Chile. Arealen utgör omkr. 1,049,270 qvkm. Den 2,000
km. långa kusten saknar nästan alldeles vikar och goda
hamnar samt har endast få öar, hvilka alla äro små och
obebodda, men några, såsom Lobos- och Chincha-öarna,
af stor betydelse genom sin guanorikedom. På ett
medelafstånd af 120 km. från kusten och parallelt med
denna framgå Anderna, fördelade i två eller tre, genom
bergsknutar förenade kedjor, som omsluta högslätter
och högdalar, i medeltal belägna på 4,000 m. höjd
öfver hafvet och delvis af stor utsträckning. Den
smala trakten v. om kustkedjan är dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
