- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1123-1124

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perspektivpump ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vegetationen är i allmänhet densamma som i den
vestra sierraregionen. Skogsregionen (montañan)
sönderfaller i tvänne afdelningar, den öfre
subtropiska, på östra sluttningarna af Anderna,
samt den täta tropiska skogen, på slätterna omkring
Amazonfloden. Den subtropiska afdelningen är vigtig
genom värdet af sina produkter och intressant genom
sin storartade naturskönhet. Långa bergskedjor
löpa ut från Anderna, småningom aftagande i
höjd. Ett stort antal floder flyter genom dalarna,
cinchonaträdens egentliga hemland. Den värdefullaste
arten, Cinch. calisaya, finnes i Caravaya-skogarna
i södra P. och i Bolivia. I de varma dalarna finnas
stora cocaplanteringar, hvilkas årliga produktion
skattas till 6,8 mill. kg. Andra växtalster från
dessa varma dalar äro kaffe, kakao, socker och
tropiska frukter af alla slag. I de stora skogarna
längre österut finnas byggnadsträd af många slag,
kautsjukträd af slägtet Hevea, många olika palmer och
träd, som lemna sassaparill, vanilj, ipecacuanha och
kopaiva. Den rika och mångfaldiga faunan är densamma
som i Brasiliens skogar.

Befolkningen. Den första folkräkningen i P. anställdes
1793 och gaf en totalsumma af 1,076,977 pers. (617,700
indianer, 241,225 mestiser, 136,311 spaniorer,
40,337 negerslafvar och 41,404 mulatter), oberäknadt
de vilde indianerna i montañan. Detta ådagalägger en
sorglig folkförödelse sedan inkas-rikets fall, hvarom
de öfvergifna terrasserna på bergssluttningarna,
en gång i hög kultur, bära ett tyst vittnesbörd. Den
sista folkräkningen (1876) gaf till resultat 2,621,924
pers. (oberäknadt Tarapaca och Tacna); af dessa voro
57 proc. indianer, 23 proc. mestiser och 20 proc. af
spansk härkomst, negrer, kineser och utländingar,
deraf 18,082 européer, till 1/3 italienare. Utom
räkningen komma omkr. 350,000 vilda indianer. Med
undantag af de sistnämnde höra de peruanske indianerna
till quichuastammen och en gren af densamma, aymara.

Materiel odling. P:s nationalförmögenhet utgöres af
dess mineralrikedom, dess får, som lemna värdefull
ull, dess skördar samt produkterna af dess jungfruliga
skogar. Silfvergrufvor sträcka sig längs hela
bergskedjan från Hualgayoc till Puno; de bearbetas
här och der, men medelpunkten för grufdriften är Cerro
de Pasco, der 1884 producerades 58,643 kg. Humboldt
skattade den peruanska silverproduktionen före 1803
till 872,638,900 pesos. Exporten af guano från
Chinahaöarna började 1846 och fortfor till 1872,
då tillgångarna voro uttömda. 1853–72 utskeppades 8
mill. eng. tons. Sedan dess hafva lagren på Lobos-,
Macabi- och Guañape-öarna samt på kusten af
prov. Tarapaca bearbetats, men den sistnämnda, som har
de största tillgångarna, tillhör numera Chile. Mycket
vigtig, men ock ödesdiger för landet var den stora
rikedomen på salpeter i nyssnämnda provins, från
hvilken genom Iquique salpeter exporterades för 30–40
mill. kr. årligen. Sockerodlingen i kustdalarna har en
stor framtid för sig, likaså bomullsodlingen; större
delen af produktionen går till Storbritannien. Äfven
vinodlingen har blifvit en lönande industri;
silkesmasken och konsjonell odlas med framgång.
I sierran produceras stora qvantiteter af hvete,
korn och potates, och millioner skålpund alpaka- och
fårull exporteras. Från skogarna i montañan komma
kinabark och andra medicinalväxter, coca, kaffe af
finaste qvalitet, kakao och kautsjuk. Den utländska
handeln är störst med Storbritannien och Tyskland
samt förmedlas hufvudsakligen genom hamnarna Payta,
Eten, Chimbote, Callao, Pisco och Mollendo. Enligt
officiel beräkning värderades importen 1884 till
11 mill. soles och exporten till 7,96 mill. soles
(1 sol = 2,68 kr.). Handelsflottan räknade 1877 147
fartyg (deraf 8 ångfartyg), om 49,860 tons. Ett nät
af jernvägar, afsedt att utveckla landets tillgångar,
har varit under byggnad sedan 1852, hufvudsakligen på
statens bekostnad. 1878 voro öppnade för trafik eller
under byggnad 11 linier tillhörande staten, med en
längd af 2,061 km., 8 linier tillhöriga enskilda med
798 km., längd samt 2 linier tillhöriga dels staten,
dels enskilda, 407 km. i längd. Telegraflinjerna hade
1878 en längd af 2,223 km. Den utmed vestra kusten
af Amerika lagda telegrafkabeln har stationer vid
Payta, Callao och Mollendo, och P. står således i
direkt telegrafisk förbindelse med den öfriga verlden.

Andlig odling. Befolkningens bildning är något högre
i P. än i de nordligare republikerna. Universitet
och skolor upprättades ganska snart efter den
spanska eröfringen, ehuru åtminstone de förra
numera föga motsvara sin benämning. Universitetet
San Marcos i Lima (stiftadt 1551) är det äldsta
i Nya verlden. Två mindre universitet, i Cuzco
och i Arequipa, upprättades, det förra 1598, det
senare 1616. Elementarundervisningen uppgifves
vara obligatorisk för båda könen och kostnadsfri i
de skolor, som underhållas af kommunerna. Högre
skolor har regeringen inrättat i departementens
hufvudstäder. Lima har utom universitet en bergs-
och ingeniörsskola och ett offentligt bibliotek,
och der liksom i några andra städer finnas enskilda
högre skolor under ledning af europeiska lärare. –
Den allena herskande, genom författningen erkända
och skyddade religionen är den rom. katolska;
dock räknade man 1876 ej mindre än 5,087
protestanter, 498 judar, 27,073 tillhöriga andra
bekännelser och 22,393 af okänd religion. I kyrkligt
hänseende bildar landet ärkebiskopsstiftet Lima
(upprättadt 1539, ärkestift sedan 1546); till
detsamma, höra biskopsstiften Cuzco (1537), Trujillo
(1577), Arequipa och Guamanga (Ayacucho, 1609),
Maynas l. Chachapoyas (1805), Puno (1862) och Huanuco
(1865). För presternas utbildning sörja seminarier i
stiftens hufvudstäder. Den fordom mycket rika kyrkan
har numera förlorat sina egendomar och äfven sitt
inflytande öfver folket. Af det en gång ovanligt
stora antalet kloster återstå endast få, och de fordom
vigtiga missionerna af jesuiter och franciskaner
bland indianerna hafva indragits.

Författning och förvaltning. Den nuvarande
konstitutionen är af år 1860, då 1856 års författning
reviderades. Den är bildad efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free