- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1133-1134

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perubalsam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Roms plundring 1527 flydde han till Siena, der han
målade Paris’ dom i taket till Villa Belcaro samt
den märkvärdiga fresken Kejsar Augustus och den
tiburtinska sibyllan
i kyrkan Fontegiusta. Hans
stafflitaflor äro få och sällsynta; bland dem må
nämnas Sabinskornas bortröfvande (i Pal. Chigi i Rom)
samt en Helig familj (i Pal. Pitti i Florens). 1535
återvände han till Rom, der han dog 1537. C. R. N.

Peruzzi, Ubaldino, italiensk statsman, född i Florens
1822, började sin politiska bana 1848, då han gick
såsom kommissarie från den toskanska regeringen till
Wien. Hemkommen befordrades han till gonfaloniere
(borgmästare) i sin födelsestad, men afsattes 1850
för sina liberala tänkesätt, hvilka emellertid
skapat honom en stor popularitet. Han gällde
snart för en hufvudman inom det moderat-liberala
partiet. 1859 tillhörde han den provisoriska
regeringen i Toscana, efter freden i Villafranca
sändes han i politiskt uppdrag till Paris, 1861 tog
han såsom representant för Florens säte uti Italiens
förenade parlament, kallades s. å. in i ministèren,
först som chef för de offentliga arbetena, 1862 som
inrikesminister, och drog sig 1864 tillbaka till sin
plats i parlamentet. Han anses för en af de bäste
talarna och mest begåfvade ledarna för det moderata
partiet. Honom tillkommer egentligen äran af de
många nya byggnadsverk, som försköna Florens.

Per varios casus, per tot discrimina rerum,
Lat., genom vexlande äfventyr, genom så många
faror. Yttrandet är en hexameter ur Virgilius’
»Aeneis» (I, v. 204).

Perversitet (Lat. perversitas, förvändhet), med.,
ett förvändt läge (situs perversus) af inre organ,
såsom då hjertat ligger i högra brösthalfvan,
lefvern i venstra sidan o. s. v. F. B.

Pervigilium (egentl. nattvak) kallades hos
romarna särskildt den nattliga gudstjenst till ära
för Bona Dea, i hvilken endast gifta qvinnor fingo
deltaga. Under kejsaretiden började man fira en dylik
fest, dock med tillträde äfven för män, åt Venus,
som ett slags nattens drottning (noctiluca). För
en så beskaffad fest vid vårtiden är den dikt
författad, hvilken ännu finnes i benåll under namn
af Pervigilium Veneris. Den innehåller 93 i strofer
indelade välklingande trokeiska tetrametrar med
refrängenen cras amet, qui numquam amavit, quique
amavit cras amet
(den ej älskat förr, i morgon
älske; den också, som älskat förr) och går ut på
att fira gudinnans makt, som i vårens dagar väcker
allt till nytt lif. Dikten anses vanligen hafva
blifvit författad i 2:dra årh. e. Kr., möjligen af
P. Annius Florus. Framställningen har i allmänhet en
retorisk prägel, stundom är den något sentimental.
R. Tdh.

Peräseinäjoki, kapell under Ilmola pastorat i Vasa
län, Finland, bestämdt sedan 1882 att utgöra ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift,
Vasa öfre kontrakt. Areal 371 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,592 personer (1885).
A. G. F.

Pes (plur. pedes), Lat., fot; versfot.

Pesade (-sa’d; Fr., af peser, väga), ridk., hästens
stegring l. resning på bakbenen.

Pesante, Ital., musikt., »tungt», patetiskt.

Pesarese. Se Cantarini.

Pesaro, hufvudstad uti italienska prov. Pesaro e
Urbino, vid Foglias utlopp i Adriatiska hafvet och
jernvägen Bologna–Ancona. 13,180 innev. (1881). De
forna stadsmurarnas plats intages sedan 1830
af offentliga promenader. Jämte domkyrkan,
S. Francesco, förtjena nämnas prefekturpalatset
(hertigarnas af Urbino gamla palats), Rossiniteatern
(öppnad 1818), stadshuset, med en betydande
majolikasamling, Olivieri-biblioteket (omkr. 14,000
bd, 600 handskrifter och ett litet museum) samt ett
stort dårhus. Rossini (»Svanen från P.»), som var
född i staden, testamenterade sin förmögenhet till
ett musik-lyceum, och hans staty restes 1864 nära
jernvägsstationen. Den endast för mindre fartyg
tillgängliga hamnen försvaras af ett af fransmännen
bygdt fort. Tillverkning af siden, läder, glas
och lergods. Exporten består af vin, olja, fikon,
tryffel, siden, läder etc. – Det gamla Pisaurum blef
romersk koloni 184 f. Kr. Under medeltiden hörde
P. än till östromerske kejsaren (jämte Ancona, Fano,
Sinigaglia och Rimini bildade det Pentapolis maritima
i Exarkatet), än till påfven, än till enskilda
familjer (Malatesta, Sforza, Rovere). 1631 kom
det å nyo till Kyrkostaten. Under familjen Rovere,
hertigarna af Urbino, var P. en medelpunkt för den
italienska konsten och literaturen.

Pesaro, S. da. Se Cantarini.

Pesaro e Urbino, provins i mellersta Italien,
i det forna landskapet Markerna, vid Adriatiska
hafvet. Areal 2,964 qvkm. 228,842 innev. (1881). Det
är ett lågbergigt land, slätt endast vid kusten
och längs de större kustfloderna Foglia, Metauro,
Cesano och Esino. Hufvudprodukter äro vin, oliver,
sydfrukter, spanmål, dock endast hvete i tillräcklig
mängd. I den bergiga vestra delen idkas företrädesvis
boskapsskötsel. Mineralriket lemnar brunkol, svafvel,
mineralolja och flere slags byggnadssten. Förnämsta
industrigrenen är silkesodling och sidenväfveri.
Jernvägen Bologna–Ancona går igenom provinsen.

Pescara. 1. Flod (forntidens Aternus) i mellersta
Italien, upprinner under namnet Aterno i prov. Aquila
på högsta delen af Apenninerna, flyter i början
mot s. ö. förbi staden Aquila, vänder sig derefter
mot n. ö., genombryter nedanför Popoli Abruzzernas
hufvudkedja och faller ut i Adriatiska hafvet
vid staden Pescara. Längd omkr. 140 km. I sin
nedre del bildar den gräns mellan prov. Teramo
och Chieti. – 2. Stad och fästning uti italienska
prov. Chieti, vid mynningen af ofvannämnda flod och
jernvägarna Ancona–Brindisi och P.–Aquila. 2,726
innev. (1881). P. är forntidens Aternum, vestinernas,
marrucinernas och pelignernas gemensamma hamnstad.

Pescara, Ferrando Francesco, markis af P., krigare,
tillhörde slägten Avalos, som skänkt Spanien en rad
duktiga krigare. Han föddes 1490 och vann utmärkelse
redan 1512 i slaget vid Ravenna, der han förde det
lätta spanska rytteriet, men blef fången. Efter att
hafva bidragit till segern vid Bicocca (1522)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free