- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1159-1160

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jernväg förenadt med staden Aberdeen. 10,922
innev. (1881). Skeppsvarf, sågverk, jerngjuteri,
yllemanufakturer, export af sill, granit (från
stora granitbrott i granskapet), boskap och
landtmannaprodukter. Framför stadshuset står en
bronsstaty af den från P. bördige fältmarskalken
Keith, skänkt till staden 1868 af konung Vilhelm I
af Preussen.

Peterhof, ett af de vackraste kejserliga ryska
lustslotten, beläget 21 km. från Petersburg vid södra
sidan af Finska viken, snedt emot Kronstadt. Det
anlades af Peter den store 1711, utvidgades och
förskönades af kejsarinnan Elisabet samt fullbordades
af Katarina II. Äfven följande regenter hafva bidragit
till dess försköning. Den terrassformigt mot hafvet
sluttande terrängen gynnade anläggningen af praktfulla
i Versailles-stil hållna trädgårdar och storartade
vattenkonster. I den stora parken ligga paviljongerna
Monplaisir, Marly, det i renaste grekiska stil byggda
slottet Babygon etc. Vesterut från slottet har en
stad P. uppstått, som räknar omkr. 8,000 innev.

Peterlingen. Se Payerne.

Petermann, Julius Heinrich, tysk orientalist, f. i
Glauchau 1801, blef e. o. professor i orientaliska
språk vid universitetet i Berlin 1837. Död
derst. 1876. Under åren 1852–55 reste han i Mindre
Asien och Persien (Reise in den Orient; 2 bd 1860–61),
och 1867–68 besökte han i offentligt uppdrag Syrien
och Palestina. Af hans många arbeten må här nämnas
Grammatica linguae armeniacae (1837), Pentateuchus
samaritanus
(1872–83) och serien Porta linguarum
orientalium,
en efter gemensam plan utarbetad
samling elementarböcker (med grammatik, läsebok
och ordbok), hvaraf P. sjelf utgaf 5 delar (2:dra
uppl. 1864–72;, behandlande hebreiska, kaldeiska,
arabiska, samaritanska och armeniska språken. Denna
förtjenstfulla serie har efter P:s död fortsatts
under ledning af H. Strack, och hafva (till 1888)
ytterligare 4 delar utkommit. H. A.

Petermann, August, tysk kartograf och geograf,
f. 1822 i Bleicherode, i vestligaste delen af
preussiska prov. Sachsen, arbetade 1839–45 vid
H. K. Berghaus’ kartografiska institut i Potsdam,
hvarvid han hufvudsakligen sysslade med Berghaus’
»Physikalischer atlas», men bl. a. äfven tecknade
kartan till A. v. Humboldts »Asie centrale». 1845
begaf han sig till Edinburgh för att biträda A. Keith
Johnston vid den engelska bearbetningen af nämnda
atlas och grundlade 1847 i London en kartografisk
anstalt. 1854 anställdes han hos Justus Perthes
i Gotha och utgaf sedan 1855 »Mittheilungen aus
Justus Perthes’ geographischer anstalt», hvilken
tidskrift blef ett centralorgan för den geografiska
vetenskapen. Död genom sjelfmord 1878. – Såsom
kartograf utmärkte P. sig genom ett omsorgsfullt och
kritiskt begagnande af de mest skilda källor samt
genom elegans och klarhet i tekniken, inom hvilken
han utbildade flere metoder till deras nuvarande
ståndpunkt. Särskildt berömda äro hans stora karta
öfver det inre Afrika samt hans karta i 6 blad öfver
Nord-Amerikas förenta stater; och den
spridning Stielers stora atlas vunnit beror väsentligen
på P:s förträffliga bearbetning af densamma,
P. verkade ifrigt för anordnande och understödjande
af forskningsresor, i synnerhet sådana, som afsågo
Afrika och polarregionerna.

Petermann, Arthur, belgisk agrikulturkemist, till
börden tysk, f. i Dresden 1845, blef 1872 professor
vid landtbruksinstitutet i Gembloux, organiserade
den agrikulturkemiska försöksstationen derstädes samt
grundlade flere andra dylika stationer i Belgien,
öfver hvilka han har öfverinseendet. Hans flesta
arbeten röra växtfysiologien och gödselläran,
och han har under flere år sysselsatt sig med
frågan om hvilket värde industriens qväfvehaltiga
affall, såsom läder, ull och blod, hafva för
landthushållningen. Jämte Nobbe och Zetterlund
framkallade han den s. k. nordiska fröfrågan.

iPeter-Paulsfesten (Festum apostolorum Petri et Pauli),
d. 29 Juni, en af den romerska kyrkans förnämsta
årsfester och en af de äldsta helgonfesterna,
firades allmänt redan i 4:de årh. till minne af
apostlarna Petrus och Paulus med anledning af deras
bens högtidliga bisättning d. 29 Juni år 258. Äfven
den grekiska kyrkan samt de koptiska, etiopiska och
armeniska kyrkorna högtidlighålla denna dag. Påfven
Benedikt XIV påbjöd 1743, att festen, åtminstone i
staden Rom, skulle firas en hel vecka, och Pius IX
omgaf den med ny glans genom att 1867 pompöst fira
åminnelsejubileet af Petrus’ och Paulus’ martyrdöd,
som enligt traditionen skulle hafva egt rum år
67. J. P.

Peters, Christian August Friedrich, tysk astronom,
f. i Hamburg 1806, blef 1834 assistent vid Hamburgs
observatorium, 1838 observatör vid observatoriet
i Pulkova och 1849 professor i astronomi i
Königsberg. År 1854 kallades han till Altona
såsom redaktör af »Astronomische nachrichten»,
af hvilken tidskrift under hans tid på 25 1/2 år
utkommo 58 band. Sedan efter dansk-tyska kriget 1864
observatoriet i Altona på P:s initiativ blifvit
förlagdt till Kiel, flyttade han 1872 till denna
stad, der han 1873 äfven utnämndes till professor
vid universitetet. Död derst. 1880. – Bland P:s
framstående skrifter må nämnas Numerus constans
nutationis ex ascensionibus rectis Stellae polaris
in Specula dorpatensi annis 1822 ad 1838 observatis
deductus
(1842) samt Recherches sur la parallaxe des
étoiles fixes
(1847), författade under hans vistelse
i Pulkova och 1852 belönade med Royal astronomical
society’s i London guldmedalj. Under sina senare
år egnade han sig äfven åt geodetiska arbeten.
K. B.

Peters, Wilhelm Karl Hartwig, tysk naturforskare,
f. 1815 på slesvigska halfön Eidersted, d. 1883,
vistades 1843–47 i de portugisiska besittningarna
i det transeqvatoriala Afrika samt utgaf
Naturwissenschaftliche reise nach Mozambique
(5 bd, 1852–68). Han blef 1848 prosektor vid
anatomiska institutet i Berlin, några år senare
e. o. professor i medicin samt 1857 professor i
zoologi vid universitetet i Berlin och direktör för
dess zoologiska museum, hvilket under honom utvecklade
sig till en institution af första rang. – P:s broder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free