- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1161-1162

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Christian Heinrich Friedrich P., f. 1813, direktör
för observatoriet i Clinton (i staten New York),
ledde 1874 den amerikanska expeditionen till Nya
Zeeland för iakttagandet af Venuspassagen och har
upptäckt en mängd småplaneter.

Peters, Carl Christian, dansk bildhuggare, född
vid Vejle d. 26 Juli 1822, vann konstakademiens
silfvermedaljer samt 1847 Neuhausenska premiet,
hvarefter han med understöd af akademien gjorde en
utländsk resa 1850–52 och vistades i Rom 2 år. Af
hans arbeten märkas En dansande faun (1854),
Landtliga arbeten, relief på Landbohöjskolen
(1858), Thorvaldsens staty (sittande) i akademien,
tvänne statyer i zink vid ingången till Toldboden,
föreställande Neptunus och Merkurius, statyer öfver
skalderna Ewald och Wessel, altartaflan i Viborgs
domkyrka m. fl. P. har varit mycket verksam för
konstindustrien och sökt i synnerhet främja plastisk
ornamentik i metall. Arbeten af detta slag äro ett
dryckeshorn i guld, skänkt till Ingemann (1859),
ett annat dryckeshorn i silfver (utstäldt 1872) och
en stor silfveruppsats (1874). År 1866 blef P. medlem
af konstakademien och 1868 professor vid modellskolan
efter H. V. Bissens död. Ph. W.

Peters, Vilhelm Otto, norsk målare, född d. 17
Aug. 1851, fick sin utbildning först i Eckersbergs
målareskola i Kristiania, sedan vid akademien i
Stockholm 1870–73 och slutligen i Rom 1873–76,
hvarefter han mest lefvat i Kristiania. P. har
arbetat äfven som gravör och tecknare samt
illustrerat flere norska författares arbeten.
Y. N.

Petersburg, Sankt (R. Sankt Peterburg), ryska
rikets hufvudstad och kejsarens residens, ligger
i en glest befolkad trakt vid Nevas mynning i
Finska viken under 59° 56’ n. br. och 30° 18’
ö. lgd fr. Greenw. Stadsområdet utgör 86 qvkm.,
deraf 52 qvkm. tillhöra Nevas egentliga delta. Innan
Neva når Finska viken, gör hon en böjning mot n. och
derefter mot s. v., och på den sålunda bildade halfön
ligger stadens hufvuddel. Floden förer omkr. 49,500
kbm. vatten i sekunden genom en bädd, som är så
djup (maximum 18 m.), att stora skepp kunna lägga
till vid dess stränder. Hufvudarmen är Stora Neva,
som flyter mot s. v. med en bredd af 350–650 m. och
ett maximidjup af 15 m. De andra armarna äro Lilla
Neva, som med den förra bildar Vasiljevskij ostrov
(Vasilij-ön), och Stora Nevka, som med Lilla Neva
bildar Peterburgskij ostrov och utsänder tre andra
armar: Lilla Nevka, Mellersta Nevka och den smala
Karpovka, hvilka omsluta Jelagin, Krestovskij,
Kamennyj
och Aptekarskij ostrov. Mindre armar
af Lilla Neva bilda Petrovskij, Golodaj ostrov
m. fl. öar, medan en bredare, segelbar kanal
från Stora Neva skiljer Gutujev ostrov m. fl. öar
från fastlandet. Flere kanaler: Moika, Katarina,
Fontanka, Ligovskij- och Obvodnyj-(gördel-)kanalerna,
skära fastlandet s. om floden. Alla öarna äro
alluvialbildningar och mycket låga, högst 3–3,5
m. öfver medelvattenståndet. De tillväxa ganska fort
(under åren 1718–1864 med ej mindre än 230 har). Ej
mycket högre är fastlandet. Flodens vattenhöjd är underkastad stora
vexlingar och stiger flere fot vid vestliga stormar,
så att stora delar af öarna och äfven af fastlandet
sättas under vatten. 1777, när Neva steg 3,2 m., och
1824, när hon steg 4,2 m., var nästan hela staden
öfversvämmad. Men genom anläggningen af kanaler
för att mottaga det stora öfverflödet af vatten och
ännu mer genom landets höjning hafva dylika fall ej
mera inträffat. Kommunikationen mellan stränderna
uppehålles genom endast två permanenta broar:
Nikolaibron öfver Stora Neva mellan Vasiljevskij
ostrov och fastlandet och Liteinij- l. Alexanderbron,
öfver Neva före hennes förgrening, mellan stadens
hufvuddel och den s. k. Viborgssidan. På Nikolaibron
står ett med oerhörda rikedomar utrustadt litet
kapell, Nikolaikapellet. Tvänne andra broar: Palats-
och Troitskijbron, förena fastlandet, den förre med
Vasiljevskij ostrov, den senare med Peterburgskij
ostrov, men de äro byggda på båtar och borttagas före
vintern. Flere trä- eller flottbroar förena öarna,
och ett stort antal stenbroar är lagdt öfver de
små kanalerna. Om vintern, när Neva är belagd med
2–3 f. tjock is, anläggas vägar öfver isen, hvilka
äro upplysta med gas. En mängd båtar underhåller
samfärdseln sommartiden. Särskildt må nämnas det
finska ångslupsaktiebolaget, som ombesörjer en
stor del af trafiken. Spårvägar korsa staden i alla
riktningar. Tusentals droskor (izvósjtjki) befordra
allmänheten, men en åkaretaxa saknas, och man måste
för hvar särskild tur ackordera om priset. P:s klimat
är osundt och mycket ombytligt. Sommaren är het, men
varar knappt mer än 5–6 veckor. En varm dag åtföljes
ofta af kalla; temperaturvexlingar af 20° inom 24
timmar äro ej ovanliga. Höstarna äro synnerligen
fuktiga. Årstemperaturen är 3,6° C. (för Jan. – 9,2°,
för Juli + 18° C.), nederbördsmängden 480 mm. och
antalet nederbördsdagar 150.

Stadens hufvudmassa ligger, som ofvan nämnts,
på fastlandet s. om Neva, omfattande de bästa och
lifligaste gatorna, de rikaste butikerna, de stora
basarerna och torgen, palatsen, katedralerna och
teatrarna samt jernvägsstationerna, utom den finska
jernvägens. Längs venstra stranden af Neva löper en
granitkaj, kantad med palats och stora privathus. Der
ligger bakom en rad vackra privathus Amiralitetet,
stadens egentliga medelpunkt, bildande en mot Neva
öppen fyrkant af 200 m. längd. Fordom ett varf, der
Peter I 1706 byggde de första ryska fartygen på
Östersjön, inrymmer det nu marinministeriet,
en sjökadettskola och ett bibliotek på 50,000
bd. Söder och v. om Amiralitetet utbreder sig den
vackra Alexanderträdgården. I densamma, mellan
Amiralitetet i ö. samt senatens palats och den
heliga synodens palats i v., står det 1782 aftäckta
monumentet af Peter I: en bronsstaty (af Falconet)
framställer stadens grundläggare till häst, i fullt
galopp sprängande uppför en klippa och pekande på
Neva; fotställningen är ett granitblock, hemtadt från
Lachta vid Finska viken. Söder om Amiralitetet ligga
flere byggnader tillhöriga krigsministeriet och i ö.,
med en fasad åt Nevan, Vinterpalatset, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free