Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Novaja Derevnja) upptagas af offentliga
trädgårdar och parker samt sommarställen (datji). En
aftonpromenad i vagn ut »till öarna» (na ostrovami)
för att från Pointe (vestligaste udden af Jelagin
ostrov) uppfånga en skymt af hafvet och betrakta
solnedgången ingår i petersburgs-societetens
vanor. – Fastlandet på högra sidan om Neva ofvanför
deltat kallas Vyborgskaja storona (Viborgssidan)
och står i förbindelse med den egentliga staden
genom Alexanderbron, tätt bredvid hvilken ligga
artilleriskolan, mediko-kirurgiska akademien och
stora hospital. De små gatorna äro omgifna af trähus,
bebodda af studenter och arbetare; längre mot n. ligga
flere väfnadsfabriker och jernverkstäder. Stora
fruktträdgårdar och artillerilaboratoriets gårdar
utbreda sig mot n. ö., jernvägen och landsvägen till
Finland gå mot n., förbi skogsinstitutets park. De två
byarna Stora och Lilla Ochta, längre upp vid högra
Nevastranden, der svenska staden Nyen samt fästet
Nyenskans förr lågo, äro förstäder. Ännu längre
upp, på venstra Nevastranden, ligga flere fabriker
(Alexandrovsk), som förr tillhörde kronan.
En stor del af stadsområdet utgöres af parker och
trädgårdar, och nära 30 proc. af de tätare bebodda
delarna äro öppna platser och gator. Mer än hälften
af de senare är upplyst med gas, återstoden med
kerosen. Med undantag af några hufvudgator, som
äro belagda med trä eller asfalt, äro gatorna
stensatta eller sakna gatubeläggning. Nästan
alla de folkrikare delarna hafva vattenledning i
husen. Antalet boningshus var 1881 22,229. Husen
äro i allmänhet mycket stora. I slutet af 1881 hade
P. en folkmängd af 929,093 pers., hvilket visar en
ökning af 29 proc. sedan 1869. I Juni 1888 uppgafs
folkmängdssiffran till nära 850,000, hvilket visar en
betydlig minskning under de sista 7 åren. 1881 voro
endast 29,3 proc. födda i staden. Mot 100 qvinnor
svarade 122 män; antalet ogifta var 48 proc. af
de förra och 56 proc. af de senare. Dödligheten
är mycket stor (29,7–38,6 per mille åren 1868–82),
och de föddes antal är blott 31,i per mille, så att
folkmängden skulle årligen minskas med 2,500–3,000
pers., om den ej rekryterades genom inflyttning. Af
födda barn äro omkr. 30 proc. oäkta. Ej mindre än
31 proc. af barnen (såväl äkta som oäkta) upptagas
i det stora barnhuset vid Moika (grundadt 1770 och
rikt doteradt såväl af regenterna som af enskilda),
som sänder de flesta till landet att uppfödas. Mer
än 100,000 pers. mottagas årligen i de offentliga
sjukhusen. – Med afseende på religion äro 84,9
proc. ortodoxa greker, 9,9 proc. protestanter, 3,3
proc. rom. katoliker; 1,9 proc. tillhöra andra
bekännelser, bland dem 16,826 judar. I allmänhet
äro de ortodoxe grekerna inga flitiga kyrkobesökare,
och antalet kyrkor är ock mycket mindre än i Moskva.
P. är rikt utrustadt med vetenskapliga och
undervisningsanstalter. Det intellektuella lifvet
inom de bildade klasserna är ganska vaket, och ehuru
36 proc. af befolkningen öfver 6 år äro okunniga
i läsning, måste arbetarna räknas bland de mest
intelligenta klasserna i Ryssland.
Trots det tryck och de förföljelser det tidtals
är underkastadt, utöfvar universitetet ett stort
inflytande på lifvet i P. 1882 hade det 80 lärare
och 2,165 studerande (968 i naturvetenskaper och
matematik, 776 i juridik). Medicinska fakulteten
bildar en särskild akademi, under militärisk
jurisdiktion, med omkr. 1,500 studerande. Dessutom
finnas ett filologiskt och ett teknologiskt institut,
en skogsakademi, en bergsakademi, två teologiska
läroverk (grekiskt och romersk-katolskt), en
konstakademi, fem krigsskolor, en juridisk högskola
och ett lyceum. Högre undervisning för qvinnor
meddelas i en medicinsk högskola (för några år sedan
stängd) samt ett fritt universitet (med 914 studerande
1882). För den sekundära undervisningen finnas 12
klassiska gymnasier för gossar och 9 för flickor,
jämte 4 privata gymnasier och 3 progymnasier, 8
realläroverk, 5 lärareseminarior, 10 militärskolor,
3 tyska gymnasier och 5 andra skolor. För
primärundervisningen sörja 156 stadsskolor (med
7,225 barn 1883), 16 församlings-(zemstvo-)skolor
och omkr. 450 andra, upprätthållna antingen af
offentliga inrättningar eller af enskilda personer,
hvartill må läggas omkr. 70 institutioner för
mottagande af minderåriga barn, tillhöriga de fattiga
klasserna, och flere privata barnträdgårdar. –
Främst bland de vetenskapliga institutionerna står
Vetenskapsakademien (inrättad 1725), som gjort
ofantligt mycket för kännedomen om ryska riket. Det
astronomiska observatoriet i Pulkova, det fysikaliska
observatoriet, det astron. observatoriet i Vilna,
det astron. och magnet. observatoriet i Peking samt
botaniska trädgården i P., alla tillhöriga nämnda
akademi, utsända hvarje år publikationer af högsta
vetenskapliga värde. Naturforskaresällskapet samt
fysiska och kemiska sällskapet, ehuru ej mer än 20 år
gamla, hafva utgifvit värdefulla publikationer. Den
ännu yngre geologiska komitén har till föremål
landets geologiska undersökning. Mineralogiska
sällskapet stiftades 1817. Geografiska sällskapet
(1845), med flere sektioner, åtnjuter i utlandet
välförtjent anseende för sina arbeten för ryska
rikets undersökning, likaså det entomologiska
sällskapet. Vidare finnas ett arkeologiskt samfund
(sedan 1846), ett historiskt samfund (kejserl. ryska
historiska samfundet), ett ekonomiskt sällskap
(sedan 1765, med museum för modeller och maskiner
samt mönsterlandtgård), fyra medicinska sällskap
samt föreningar för trädgårdsodling, skogsskötsel,
navigation etc. Klassisk musik åtnjuter i P. stort
erkännande, och musikkonservatoriet meddelar god
undervisning. Deremot har den bildande konsten
icke frigjort sig från föråldrade åsigter och
metoder vid akademien, hvarför flere oberoende
konstnärsföreningar bildats, som i synnerhet vinnlägga
sig om genremåleriets utveckling.
Kejserliga biblioteket eger rika samlingar af böcker
och manuskript, ehuru det i antalet band är vida
underlägset Bibliothèque nationale och British
museum. Dess första kärna var polska republikens
1795 tagna bibliotek (262,640 bd). Sedan dess har
det riktats genom köp och donationer och innehåller
nu öfver 1 mill. bd, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
