Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märklig samling af 50,000 »rossica» samt 40,000
manuskript, af hvilka några äro synnerligen
värdefulla. Till de största dyrbarheterna höra de
sydslaviska tryckeriernas alster från 1494–1791,
den karaitiska handskriftssamlingen samt Codex
sinaiticus. Vetenskapsakademiens bibliotek
innehåller mer än 500,000 bd, 13,000 manuskript
samt rika samlingar af arbeten på orientaliska
språk. Riksrådets bibliotek samt flere vetenskapliga
sällskaps äfvensom ministeriernas bibliotek äro äfven
lätt tillgängliga. Särskildt värdefulla för studerande
äro hydrografiska afdelningens af marinministeriet,
konstakademiens, konservatoriets och universitetets
(150,000 bd) bibliotek. De förnämsta museerna
äro Vetenskapsakademiens, med mer än 100,000
systematiskt ordnade naturalhistoriska föremål,
mineralogiska sällskapets, som lemnar en fullständig
tafla af Rysslands geologi, samt asiatiska museet,
med dess rika samlingar af asiatiska manuskript
och mynt. Konstgallerierna i Eremitaget innehålla,
utom en rätt betydande skulptursamling, en utmärkt
samling af den nederländska skolan, några taflor af
den ryska skolan (det öfriga är i konstakademien)
samt några goda prof af de italienska, spanska och
gamla franska skolorna och särskildt ovärderliga
skatter af grekiska och skytiska fornlemningar
(från trakten kring Kertj) samt en samling af 200,000
gravyrer. Den fornkristna och gammalryska konsten är
väl representerad på konstakademiens museum.
Af trycket utgifvas omkr. 150 periodiska skrifter,
inberäknadt de vetenskapliga sällskapens. Rättigheten
att utgifva politiska tidningar är ett monopol
i händerna på några få utgifvare, som äro i
stånd att skaffa sig den nödiga tillåtelsen. I
ryska dramats utveckling har P. spelat en vida
obetydligare rol än Moskva, och Petersburgteatern
har aldrig nått den framstående ställning som den
äldre hufvudstadens. Deremot är P. den ryska operans
och den ryska musikens födelsestad. P. har endast 4
teatrar af något anseende, alla kejserliga, nämligen
två för opera och ballett, en för ryska skådespel
och en för franska och tyska föreställningar.
P:s industriella verksamhet är mindre än Moskvas. Den
årliga produktionen af fabrikerna i guvernementet,
koncentrerade i eller omkring hufvudstaden,
värderades 1879 till omkr. 300 mill. kr. (mot
350 mill. i Moskva). Vigtigaste fabriksalstren äro
bomullsväfnader (55 mill.) och andra textilfabrikat
(tillsammans 67,7 mill.), maskiner och redskap
(42,5. mill.), jernvägsmateriel (24 mill.), tobak
och spritvaror (något öfver 20 mill. kr. hvardera),
läder, socker, stearinljus, koppar och gummivaror
(från 8 till 15 mill. kr. hvardera). Inga exakta
uppgifter rörande varuomsättningen med det inre
landet finnas, utom hvad angår importen och exporten
af födoämnen. 1883 importerades på floder och
jernvägar 1,580 mill. kg. spanmål och mjöl, hvaraf nära
950 mill. kg. reexporterades och 143 mill. kg. sändes
till det inre. Exporten 1882 värderades till 33,5
mill. kr. från P. och 118 mill. från Kronstadt,
i hvilka summor födoämnen, hufvudsakligen spanmål,
representerade 75,8 mill., råvaror eller till hälften
förädlade produkter 72 mill. och manufakturalster
något öfver 3,5 mill. kr. Värdet af importen till
P. och Kronstadt var 157 mill. kr. Dessa båda hamnar
besöktes s. å. af 2,195 fartyg om 951,000 tons. Förr,
då endast mindre fartyg kunde gå upp till staden,
omlastades ankommande varor vid Kronstadt, men 1875–85
anlades en för de största fartyg tillgänglig kanal
från Kronstadt, hvilken når P. s. om Gutujev-ön,
der hamn anlagts. Kusthandeln förmedlades genom
702 inlöpande fartyg om 119,300 tons. Stadens
handelsflotta räknade endast 43 ångfartyg om
14,000 tons och 49 segelfartyg om 8,200 tons. –
Sex jernvägslinier mötas i P. Två gå vesterut längs
Finska viken till Hangö och Baltischport; två korta
linier förena Oranienbaum, midt emot Kronstadt, och
Zarskoje Selo (med Pavlovsk) med hufvudstaden, och två
stora linier gå mot s. v. och s. ö. till Varsjav (med
bibanor till Riga och Smolensk) och till Moskva (med
bibanor till Novgorod och Rybinsk). Dessutom är Neva
en vigtig handelsväg till det öfriga Ryssland medelst
Volga och dess bifloder; på denna väg komma särskildt
trävaror till P. – Stadens inkomster belöpte sig 1884
till 10,4 mill. kr. och utgifterna till 10,3 mill. kr.
I stadens granskap ligga flere vackra
lustslott, mest kejserliga palats, med
stora och vackra parker. Zarskoje Selo, 25
km. s. ö. om P., och Peterhof vid Finska viken
äro kejsarens sommarresidens. Pavlovsk, straxt
s. om Zarskoje Selo, har ett vackert palats och
för allmänheten öppna parker, dit sommarkonserter
locka tusentals hufvudstadsbor. Oranienbaum,
bortom Peterhof, midt för Kronstadt, är nu ett något
försummadt ställe. Pulkova, på en höjd 8 km. s. om P.,
är allmänt bekant för sitt observatorium.
Afsigten att bringa Ryssland närmare
den vesteuropeiska kulturen förmådde Peter I att
anlägga ett nytt residens vid Neva, på en mark,
som kort förut tagits från svenskarna, och hvars
besittning var långt ifrån tryggad. Under stora
nordiska kriget intogp ryssarna Nöteborg vid
Nevas utlopp ur Ladoga 1702 och Nyenskans vid Ochtas
förening med Neva d. 2 Maj 1703, och knappt 2
månader senare (d. 29 Juni, Petersdagen) lade Peter
grunden till Peter-Paulskyrkan och ett fäste, som
erhöll hans namn (nu Peter-Pauls-fästningen). 1704
anlades Kronstadt samt amiralitetet vid Neva
snedt emot fästningen. Tsaren vidtog de mest
stränga och barbariska åtgärder för att den nya
staden, som uppkallades efter den helige Petrus,
skulle tillväxa. Tusentals menniskor från alla
delar af Ryssland flyttades dit och dukade under
för ansträngningar och det osunda klimatet under
byggandet af fästningen och staden. Alla egare af mer
än »500 själar» befalldes att bygga ett hus i P. och
bo der om vintern. Byggandet af stenhus i det öfriga
Ryssland förbjöds, alla murare skulle till P. Efter
Peters död (1725) aftog stadens folkmängd hastigt,
men utländingar bosatte sig der fortfarande. Under
Elisabets regering bringade nya tvångsåtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
