- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1171-1172

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bearbetade de vigtigaste isländska sagorna i Historiske
fortællinqer om islændernes færd hjemme og ude

(4 bd, 1839–44). Äfven utgaf han »Hervarar saga»
(1847) och »Valdemar den andens jydske lov»
(1850). Hans sista och förnämsta verk är Bidrag
til den danske literaturs historie
(5 bd, 1853–64;
2:dra uppl. 1867–71), som röjer en outtröttlig
samlareflit och en utomordentlig beläsenhet, på
samma gång behandlingen af ämnet är genomförd med
lif och inspiration. Detta verk går intill slutet
af 18:de årh., och dess periodindelning har allmänt
antagits. Ett sidostycke härtill, ehuru på långt
när icke så fulländadt och utarbetadt, är P:s
Bidrag til den oldnordiske literaturs historie
(1865). P. dog d. 11 Maj 1862 som etatsråd. Ett
monument öfver honom restes i Sanderum 1875.
E. Ebg.

Petersen, Hans Kristian, norskt statsråd,
född i Kristianssand d. 11 Aug. 1793, blef
höjesteretsadvokat 1817 samt försvarade i denna
egenskap inför riksrätt statsrådet Collett 1827 och
statsministern Lövenskiold 1836. År 1837 utnämndes
han till stiftsamtman i Akershus stift och inträdde
1839 i regeringen, hvars förste medlem han blef efter
statsrådet J. H. Vogts afgång 1858. I Dec. 1861
tog han afsked samtidigt med Birch-Reichenwald
och Motzfeldt. Han dog d. 26 Sept. 1862. Af P:s
dagböcker för 1840–47 behandla några tronskiftet
vid Karl Johans död och utgåfvos i tryck i
D. Meidells »Norsk maanedsskrift» (I, 1884).
Y. N.

Petersen, Adolf Cornelius, tysk astronom, f. 1804,
d. 1854, blef 1827 observatör och 1850 direktör vid
observatoriet i Altona. Efter Schumachers död (1850)
var han en kortare tid interimistisk redaktör för
»Astronomische nachrichten».

1. Petersen, Julius Magnus, dansk kopparstickare
och tecknare, född d. 4 Sept. 1827, vann 1845–52
akademiens silvermedaljer och utbildade sig dels till
kopparstickare, dels till arkivtecknare, i hvilket
sistnämnda fack han inlagt sina största förtjenster
såväl genom sina arbeten i konstvetenskaplig
riktning som genom teckningar i fornnordiska
museets tjenst. P. fick professors titel 1877.
Ph. W.

2. Petersen, Vilhelm Valdemar, dansk arkitekt,
den föregåendes broder, född i Köpenhamn d. 5
April 1830, studerade vid konstakademien och vann
dess guldmedaljer 1857–60. Under sin utländska
stipendieresa täflade han i Florens med en ritning
till dervarande domkyrkas fasad och erhöll 2:dra
priset (det 1:sta utdelades icke). P. uppmanades
att göra ännu ett utkast, men prof. E. de Fabris fick
likväl i uppdrag att utföra arbetet, som blef
färdigt 1887. Efter sin hemkomst blef P. medlem
af akademien 1866, men har ej fått tillfälle att
uppföra någon större monumental byggnad. Utom
åtskilliga privata byggnader har han byggt
tullhusets komplex med sjökarte-arkivet m. m.
Ph. W.

Petersen, Ove, dansk arkitekt, född i Köpenhamn d. 15
Jan. 1830, genomgick konstakademien och vann dess båda
guldmedaljer 1855–60. Han reste derefter utomlands med
akademiens stipendium och blef vid sin hemkomst
byggnadsinspektör. År 1871 valdes han till medlem af
akademien och fick 1875 professors titel. Tillsammans
med V. Dahlerup har han särskildt fäst sitt namn
vid uppförandet af Kongl. teatern i Köpenhamn
(1872–74). Dertill komma några kyrkor, herregårdar och
en mängd andra byggnader på landet samt ombyggningen
af Orebygård för länsbaron Rosenörn-Lehn.
Ph. W.

Petersen, Edvard Frederik, dansk målare, född i
Köpenhamn d. 4 Febr. 1841, fick sin utbildning
vid konstakademien, hvars silfvermedaljer han
vann 1862–64. Efter att hafva studerat under
landskapsmålaren Kyhn erhöll han Neuhausenska premiet
1867 och var akademiens resestipendiat 1875–76. I
sina senare arbeten, särskildt efter nämnda resa,
visar han sig mera dragen till genremålningen, och
Vaskerpigerne (1880), I sildetiden ved Höjbro (l882),
Fra Gammelstrand (1884), Bönder fra Roms omegn
(1886), Fælleden, söndag eftermiddag (1887) röja
med hvilken säkerhet han låter ett större antal
figurer verka i en omgifning af stad eller land.
Ph. W.

Petersfisk (Petrusfisk). Se Sankte Pers fisk.

Peters kloster, Sankt, socken i Malmöhus län, Torna
härad. Areal 674 har. 603 innev. (1887). Socknen
bildar med Norra Nöbbelöf ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Lunds stift, Torna kontrakt.

Peter Skulessön, norsk storman, son af Skule jarl och
Andres Skjaldarbrands hustru Ingeborg, deltog ifrigt
i sin faders uppror mot konung Håkan Håkansson. Båda
dräptes i Elgesaeters kloster vid Nidaros 1240.
Y. N.

Peterskyrkan. Se Rom.

Peterson, Adrian Krispin, arkitekt, f. 1835,
studerade vid konstakademien i Stockholm och blef
1866 e. o. arkitekt i Öfverintendentsämbetet. P. har
lemnat ritningar till kyrkor i landsorten samt sedan
1872, då han bosatte sig i Göteborg, till en mängd
byggnader i denna stad (Handelsinstitutet, Stiftelsen
för pauvres honteux,
enskilda hus m. m.). Äfven
för Helsingborgs teater har han varit arkitekt.
-rn.

Peterson, Fredrik, pianist, född i Stockholm d. 17
Nov. 1848, studerade först för A. F. Lindblad,
derefter under fem år för van Boom i Musikaliska
akademien, slutligen för Neupert i Köpenhamn
(1872–73), företog sedan (1873–76) skandinaviska
konstresor jämte C. Behrens, Gehrmann, Neupert
m. fl. samt bosatte sig slutligen i Stockholm
som pianolärare och konsertspelare. Genom sina
Föreläsningar om rytmen (1887–88) har han gjort
svensk publik bekant med de nyaste teorierna i
musikalisk rytmik (Lussy, Riemann), och öfver hufvud
ifrar han för att betaga pianoundervisningen dess
häfdvunna, sjablonartade mekanism och ställa den på
såväl musikaliskt som fysiologiskt riktigare grund.
A. L.

Peterspenningen (Lat. denarius beati Petri) l.
romareskotten, en skatt till påfvestolen från vissa
kristna land under medeltiden. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free