- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1177-1178

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petiotisering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Petiotisering, ett efter uppfinnaren, fransmannen
Petiot (1859), uppkalladt förfaringssätt för
framställande af rödvin genom fullständigt
tillgodogörande af resterna (skal, kärnor, grums)
efter vinjäsningen, i det att dessa gång på gång
öfvergjutas med en drufsockerlösning och blandningen
får jäsa.

Pétis de la Croix [dö lakråa], Francois, fransk
orientalist, f. omkr. 1653, d. 1713, vistades
tio år i Orienten, utförde på 1680-talet med stor
framgång diplomatiska underhandlingar med staterna på
afrikanska Medelhafskusten och fick 1692 lärostolen
i arabiska vid College royal de France. Sedan Galland
gjort Vesterlandet bekant med »Tusen och en natt»,
utgaf P. under titeln Les mille et un jours (5 bd,
1710–12) en bearbetning af en annan i Österlandet
mycket omtyckt sagosamling, »Elfaradsj ba’d
el-sjidda» (Glädje efter sorgen). Hans förnämsta
literära arbete är Histoire de Timur-bec (Tamerlan;
4 bd. 1722), en mycket lofordad öfversättning af den
persiske historieskrifvåren El-jesdi’s vigtiga verk
Sáfar-namé, till hvilket en af Tamerlans sonsöner
låtit samla materialet.

Petit (pöti’; Fr., »liten»), en boktryckarestil,
som i kägeln innehåller fyra qvartpetit samt står
emellan halfmittel och bourgeois. Den kallas på
Eng. brevier, emedan katolska kyrkohandböcker trycktes
dermed. Nordisk Familjebok tryckes med petit.

Petit [pöti’], Jean Louis, fransk kirurg, f. i Paris
1674, blef 1692 kirurg i franska armén och utsågs 1731
vid bildandet af Académie de chirurgie till dennas
förste direktor. Död 1760. P. intog bland sin tids
kirurger det främsta rummet, och hans föreläsningar
besöktes af lärjungar från hela Europa. Bland hans
skrifter må nämnas L’art de guérir les maladies
des os
(1705; flere uppl.) och Traité des maladies
chirurgicales et des opérations, ouvrage posthume

(3 bd, 1774).

Petit [pöti’], Alexis Thérès, fransk fysiker,
f. 1791, d. 1820, blef 1810 professor vid lycée
Bonaparte i Paris samt var tillika från 1811 lärare
vid polytekniska skolan derstädes. Tillsammans med
Dulong fann han, att de flesta grundämnen ega samma
atomvärme (se d. o.). Han studerade äfven särskildt
de fysiska egenskaperna hos vätskor.

Petit-crevé [pötikröve], Fr., sprätt, modenarr.

Petitess (Fr. petitesse), småsak, obetydlighet.

Petition (Lat. petitio), begäran, ansökning;
ansökningsskrift. – I statsrättslig mening är petition
en begäran hos offentlig makt eller myndighet att
den i det allmänna intressets namn måtte göra ett
visst bruk af sin makt. En sådan petition kan
vara ställd till lagstiftande makten (och afse
lagväsendet) eller till styrelsen (och afse något
regeringsbeslut) eller till dess bestämda organ
(om någon ämbetsåtgärds vidtagande). Petition bör
skiljas från sådana meningsyttringar, som uttrycka
blott en viss sinnesstämning, af förhoppning, önskan
eller farhåga eller ock af tacksamhet, erkännande
eller ogillande med afseende på förestående eller
vidtagna allmänna
åtgärder, och hvilka framställningar taga form
af antingen resolution, som stannar vid sjelfva
uttalandet af en viss åsigt, eller adress (se d. o.),
hvarigenom det, som uttalats, skriftligen meddelas
den, som af meningsyttringen beröres. Petition bör
vidare skiljas från besvär (se d. o.), som utgör
ett judicielt eller administrativt rättsmedel,
och ansökning, som afser en åtgärd af offentlig
myndighet i hvad som rör dennas befogenhet eller
begäran om att komma i åtnjutande af eller i åtanka
vid utdelandet af en viss rättighet eller förmån,
som det tillkommer myndigheten att under vissa
vilkor och i en viss utsträckning förläna. Petition
kan afse hvilket samhällsvigtigt intresse som
hälst, hvars främjande ligger inom den myndighets
verksamhetsområde, till hvilken man vändt sig, och
af statsklokheten påkallas, utan att dess främjande
omedelbart rör den, som framställt begäran. –
Petitionsrätten förutsätter myndighets skyldighet att
taga kännedom om gjorda hemställningar och pröfva
om deråt bör lemnas uppmärksamhet. Vilkoren för
att en petition skall komma under pröfning äro, att
den af behörig person i behörig form och i behörig
ordning aflemnas, äfvensom att den är af sådan
beskaffenhet och afser sådan åtgärd, att den hör
under myndighetens pröfning. Petitionsrätten, såväl
den allmänt medborgerliga som den representationen
tillkommande, utgör ett nödvändigt element i hvarje
fritt samhälle. Engelska statsskickets historia
visar dess stora betydelse för samhällsutvecklingen,
och i »Bill of rights» år 1689 blef denna rätt
uttryckligen tillerkänd hvarje medborgare. Den
ingick i de rättigheter, som af franska revolutionen
proklamerades, men framträdde i Frankrike mer som en
källa till upplopp och oroligheter än såsom ett lojalt
uttryck för ett utbredt allmänt tänkesätt. Man måste
derför regelbinda utöfningen af denna rätt, såsom det
visar sig af 1795 års författning (art. 364). Sjelfva
rättigheten har ej deraf lidit. Dess erkännande har
uttryckligen skett i flere konstitutioner, och äfven
der ej någon särskild bestämmelse derom blifvit
införd har rättighet för medborgare till petition
ansetts såsom gifven sak, om ock dess utöfning
blifvit bunden af stadgade former. – De grundsatser,
som i allmänhet gjort sig gällande härutinnan, äro:
att rättighetens utöfning tillhör medborgarena,
en eller flere, särskildt eller samfäldt, samt äfven
lagligen autoriserade samfund och föreningar, i ämnen,
som falla inom föreningens verksamhetsområde, en
grundsats, som fått sitt uttryck i K. M:ts cirk. till
ordförandena i Sveriges landsting d. 30 Aug. 1864
angående ärenden, som icke kunna blifva föremål för
öfverläggningar och beslut vid landstingen. Men den
tillkommer icke möten eller för tillfället bildade
sällskap såsom sådana. Den för tillfället fungerande
bestyrelsen eger ej kollektivt uppträda såsom
talande i det församlade sällskapets eller mötets
namn. Skall samfälld petition åstadkommas, måste den
vara undertecknad af alla, som biträda densamma. I
afseende på formen för petitionen gäller, att den
skall vara skriftligen affattad och i ett skrifsätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free