Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petri nycklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nogården». Hans dödsår är ej kändt. Den tid
han vistades i Ryssland använde han, utom för
statstjensten, till omfattande studier af land
och folk. Han nedlade sina iakttagelser i tvänne
arbeten, som tvifvelsutan äro att räkna till de
vigtigaste källskrifterna för Rysslands historia
under den s. k. orostiden. Det ena, mindre, som
P. P. utgaf under sitt svenska namn Peder Pedersson,
bär titeln Een wiss och sanfärdigh berättelse om
några förändringar som i thesse framledhne åhr
uthi storfurstendömet Muskow skedde äre (1608)
och handlar om den genom de »falske Demitriernas»
uppträdande framkallade oredan. Det andra, Regni
muschovitici sciographia (6 böcker, 1615; tysk, af
förf. verkställd öfvers., 1620), är en omfattande
skildring af Ryssland i historiskt, statsrättsligt,
kyrkligt, socialt, topografiskt m. fl. afseenden. Han
utgaf dessutom Een kort och nyttig chrönica om allo
Swerikis och Göthis konungar ... (1611; nya uppl. 1614
och 1656), hufvudsakligen stödd på Johannes Magnis
kända arbete.
Petrus Petrosa, konspiratör, hette egentligen Peder
Eriksson Romanowitz, var född i Österbotten, studerade
en tid i Upsala och begaf sig sedermera utomlands
samt vann der juris-doktorsgraden. I Rom skall han
nemligen hafva öfvergått till katolska läran. Då han
år 1604 återkom, antog Karl IX honom i sitt kansli
och sände honom snart på en vigtig beskickning till
kejsaren. Men P. knöt hemliga förbindelser med Polen,
återvände mot slutet af 1605 och lärer vid 1606 års
början hafva gjort ett våldsamt försök emot konungens
lif. Detta misslyckades, hvarefter han fördes fängslad
till Örebro, der riksdagen då var samlad, dömdes till
rådbråkning och led sitt förfärliga straff.
Petrus venerabilis (P. den vördnadsvärde), teolog
och asket under medeltiden, f. i Montboissier 1094 af
adliga föräldrar, blef vid endast 28 års ålder prior
i klostret Clugny och egnade sig från denna tid med
ifver åt upprättandet af den betydande cluniacensorden
ur det djupa förfall, hvari den råkat under hans
företrädare. Då P. juldagen 1156 predikade i sin
klosterkyrka, nedsjönk han plötsligen medvetslös och
dog morgonen derpå. Trots sin mildhet var han i likhet
med Bernhard från Clairvaux en ifrig förföljare af
judarna och sarasenerna. Af hans många skrifter äro
de flesta polemiska traktater mot kyrkans fiender.
J. P.
Petschaft. Se Pitschaft.
Pe-tsji-li l. Tsji-li, nordöstligaste provinsen i
det egentliga Kina, gränsande i n. till Mongoliet,
i ö. till Mandsjuriet och hafsviken Pe-tsji-li,
i s. ö. till prov. Sjang-tung, i s. till Honan och
i v. till Sjan-si. Areal 148,000 qvkm. Omkr. 18
mill. innev. Norra delen är bergig och utomordentligt
rik på stenkol; den öfriga delen är än kuperad
mark, än slättland eller lågland, som är utsatt för
öfversvämnin-gar, men i allmänhet ytterst flitigt
odladt. Hufvudfloden är Peiho. Temperaturvexlingarna
äro synnerligen stora. Vintrarna äro kalla,
floderna tillfrusna tre månader af året, och äfven
stränderna kring Pe-tsji-li-viken äro omgifna
af ett bredt isbälte. Nederbörden är i allmänhet
obetydlig. Inom prov. ligger rikshufvudstaden Peking.
Petsjora, flod i Ryssland, upprinner på vestra
sidan af norra Ural i guvern. Perm, flyter genom
guvern. Vologda och Archangel samt faller ut genom
ett stort delta i Norra ishafvet. Flodens längd är,
enligt Strelbitsky, 1,483 km., dess flodområde 329,497
qvkm. Den har ett mycket ringa fall och blifver derför
segelbar redan ett stycke från sitt ursprung. Och
ehuru den är isbelagd en tredjedel af året i sitt öfre
lopp och nära hälften af året i sitt nedre, är den
af stor betydelse som vattenväg, enär den förmedlar
varuutbytet mellan staden Tsjerdyn (spanmål och lin)
och norden (skinn och andra jagtprodukter). P. har
ett stort antal bifloder, af hvilka Ussa fr. h. är den
största. Den fåtaliga befolkningen i dess flodområde
utgöres af samojeder, syrjäner och några ryssar.
Pettau (Slov. Ptui), stad i Steiermark, vid Drave
och jernvägen till Budapest. 4,257 innev. (1880),
deraf mer än hälften tyskar. Vinodling.
Pettenkofen, August von, österrikisk målare, f. i
Wien 1821, började som militär och gick sedan öfver
till konsten, ehuru sent, samt vann snart rykte i
Österrike genom sina bilder i litet format, hvarför
man jämfört honom med Meissonier. Han gjorde i flere
år studieresor till Ungern och Venezia samt egnade
sig företrädesvis åt framställningen af ungerskt
folklif och soldatlif. Han berömmes för lefvande
poetisk uppfattning och utmärkt färgsinne. Till
hans förnämsta arbeten räknas Ungerska frivilliga,
Transport af sårade österrikare, Ungersk marknad,
Ryskt läger, Zigenare, som tänder sin pipa m. fl.
Pettenkofer, Max von, tysk kemist och hygieniker,
född i Lichtenheim i Bajern d. 3 Dec. 1818, blef 1843
med. doktor samt utnämndes 1847 till e. o. och 1853
till ord. professor i medicinsk kemi i München. År
1866 inrättades derstädes för honom en lärostol i
hygien, den första i Tyskland. P. är grundläggaren
af den tyska hygieniska skolan. I en mängd, delvis
gemensamt med Voit utförda, undersökningar har han
bearbetat hygienens alla områden (undersökningar öfver
kolerans utbredningssätt, grundvattnets inverkan,
ventilationen, desinfektionen, ämnesomsättningen
m. m.) och genom sina många lärjungar inverkat på
hygienens utveckling icke blott i Tyskland, utan
vida utanför dess gränser. Jämte Buhl och Voit utgaf
han 1864–81 »Zeitschrift für biologie». Derefter
började han tillsammans med Hofmann och Forster
utgifva »Archiv für hygiene» samt har i förening
med Ziemssen redigerat en omfångsrik »Handbuch der
hygiene» (3 bd i 7 afdeln. 1882 o. f.). P. uppfann
derjämte på 1860-talet ett sinnrikt förfaringssätt
för restaurering af oljemålningar (se Restauration 1).
R. T-dt.
Pettersson, Abraham, predikant, född i Göteborg
d. 17 Mars 1724, studerade i Lund och i Upsala och
blef hofpredikant, teol. doktor samt 1752 kyrkoherde
i Riddarholmen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
