- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1197-1198

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pettersson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bromma, Död d. 23 Maj 1763. P. var kanske den
vältaligaste af 1700-talets predikanter före
Lehnberg. Han utgaf bl. a. Nattvardsförhör
(1759; 6:te uppl. 1852). Hans Postilla utgafs af
J. C. Stricker (1764; flere. uppl.). – P. var farfader
till den såsom framstående talare och predikant kände
teol. och filos. doktorn Abraham Zakarias P. (född i
Karlshamn d. 17 Nov. 1792, kyrkoherde i Jakobs och
Johannes förs. i Stockholm 1830, pastor primarius
och kyrkoherde i Storkyrkoförs. 1843, död d. 16
Aug. 1857). -rn.

Pettersson, Karl Anton, sjöofficer, författare,
född d. 8 Febr. 1818, aflade 1837 i Karlskrona
sjöofficersexamen och erhöll 1840 officersfullmakt
samt tog 1858, såsom kaptenlöjtnant, afsked ur
krigstjensten. Han deltog i början af sin tjenstetid
i några längre sjöexpeditioner, studerade 1843–46
vid Högre artilleriläroverket å Marieberg samt blef
derstädes repetitör i högre matematik och beskrifvande
geometri. 1847 fick han anställning såsom lärare
vid navigationsskolan i Göteborg, öfvertog 1855 en
dylik befattning i Stockholm och förordnades 1858 till
inspektör öfver rikets samtliga navigationsskolor. Död
i Stockholm d. 23 Juni 1863. – År 1852 sattes
P. i tillfälle att taga närmare kännedom om den
engelska navigationsundervisningen, och 1853
representerade han Sverige på den internationella
nautiska kongressen i Bruxelles. 1855 gjorde
han magnetiska deklinationsbestämmelser utefter
Sveriges hela vestkust. Somrarna 1859–62 verkställde
han i Lappland astronomiska ortbestämningar för
Ekonomiska kartverket i Norrbottens län. Denna sin
vistelse i Sveriges nordligaste trakter skildrade
han i anteckningar, som efter hans död utgåfvos
såsom text till det bekanta planschverket Lappland,
dess natur och folk
(1864–66; 2:dra uppl. 1871),
till hvilket han äfven gjort teckningarna. Till en
förtjenstfull Lärobok inavigationskonsten (1853;
3:dje uppl. 1870) utarbetade han äfven Tabeller
(1865; utg. af C. Skogman). Han utgaf dessutom en
Praktisk afhandling i styrmanskonsten, Sveriges
sjöfartidkande allmoge tillegnad
(1854) och en
Lärobok i trigonometriens elementer (1857). Ett klart
hufvud och ett utomordentligt minne kännetecknade
P:s vetenskapliga verksamhet. Han var ledamot af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg
(1848), Örlogsmannasällskapet i Karlskrona (1850)
och Krigsvetenskapsakademien (1851).

Petticoatreformen (-kåt-; Eng. petticoat,
underkjortel). Se Bloomer.

Pettigrew [-gru], James
Bell,
skotsk fysiolog, f. 1834, sedan 1875 professor
vid S:t Andrews-universitetet i Edinburgh, har
verkat berömligt såsom kurator vid medicinska museer
och såsom föreläsare. Han har med synnerlig framgång
studerat hjertats, munnens, blåsans och lifmoderns
nerv- och muskelsystem samt i afhandlingen On the
physiology of wings
(i Royal society’s i Edinburgh
»Transactions» 1870) teoretiserat öfver insekternas,
fladdermössens och foglarnas flygt. 1873 utgaf han
arbetet Animal locomotion, or walking, swimming
and flying; with a dissertation on aëronautics,

hvilket prisbelönades af franska vetenskapsakademien
och öfversattes till flere språk, samt 1874
föreläsningsserien On the physiology of the
circulation in plants, in the lower animals and
in man.


Petunia Juss., bot., ett af ett- eller
fleråriga örter bestående växtslägte, hörande
till nat. fam. Solanaceae Endl., kl. Pentandria
L. Stjelken är trind. Bladen äro motsatta och liksom
växten för öfrigt klibbiga. Blommorna sitta ensamma
på tämligen långa skaft och äro sambladiga, vidgadt
trattlika, med 5-klufvet bräm, ej fullt regelbundna,
i knoppen hopvridna. Frukten är en 2-rummig,
mångfröig kapsel. Detta slägte är ursprungligen
hemma i Amerikas varmare trakter, men i många arter
och afarter odladt i våra trädgårdar å fritt land,
i hvilket fall växten blir ettårig, eller i våra
växthus och boningsrum, då den blir mångårig. Under
trädgårdsnamnet P. hybrida sammanfattas ett stort
antal varieteter, som ursprungligen uppstått af
P. nyctaginiflora och P. violacea, hvilkas blommor
vexla i storlek och färg från renaste hvitt till
mörkaste purpurviolett, än enfärgade, än med ränder,
flammor och fläckar af mörkare färger i den brokigaste
omvexling. O. T. S.

Pétursson, Hallgrim, isländsk psalmförfattare,
f. 1614, reste 1628 till Glückstadt för att lära
smedsyrket och kom sedan till Köpenhamn, der han
erhöll någon undervisning, men återvände till
Island med en isländsk flicka, som bortröfvats på
ett härtåg och sedan utlösts ur sin fångenskap i
Algeriet. P. lefde några år som simpel arbetare
och fiskare, till dess biskop Brynjolf Sveinsson,
som redan i Köpenhamn tagit sig honom an, 1644
fick honom befordrad till prest. Som sådan verkade
han i Saurbae på syd vestra Island 1651–67. Han
dog d. 27 Okt. 1674. P. vann stort namn både som
talare och som skald. Hans qväden, både andliga
och verldsliga, allvarliga och skämtsamma,
lefva ännu på hans landsmäns läppar. I synnerhet
gäller detta om hans Psalterium passionale,
50 psalmer om Kristi lidandes historia, hvilka
utkommo 1660 (32:dra uppl. 1880). 1:sta delen
af P:s samlade »Salmar og kvädi» utgafs 1887.
E. Ebg.

Pétursson, Pétur, isländsk biskop, född d. 3
Okt. 1808, blef student 1829 och teol. kandidat
1834 samt prest två år derefter och prost på Island
1838. År 1844 vann han doktorsgraden i teologi,
blef föreståndare för prestskolan i Reykjavik 1847,
erhöll professors titel 1849 och utnämndes till biskop
1866. Äfven var han medlem af alltinget 1849–86 och
likaledes 1851 af församlingen för rådplägning om
Islands nya författning. P. har skrifvit Historia
ecclesiastica Islandiae 1740–1840
(1841) och
Commentatio de jure ecclesiarum in Islandia ante
et post reformationem
(1844), men är mest bekant
genom sin huspostilla (1856; 2:dra uppl. 1864) och
en del betraktelser till aftonläsning, Hugvekjur til
kvöldlestra
(flere samlingar 1858–83), hvilka båda
uppbyggelseskrifter fått stor utbredning. P. deltog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free