- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1223-1224

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pfuhl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm upplefde öfver 100 representationer, har
deremot oriktigt uppgifvits vara af Ph. i st. f. af
Audinot. Ett af Ph. författadt Requiem uppfördes 1766
vid en minnesfest öfver Rameau.

Philipon [-pang], Antoine, fransk karrikaturtecknare
och politisk satiriker, f. i Lyon 1800, d. i Paris
1862, uppsatte 1832 den på sitt område epokgörande
skämttidningen »Charivari» (se d. o.) och sedermera
»Journal pour rire» (1849; sedan 1857 med titeln
»Journal amusant») m. fl. dylika organ.

Philippe [fili’pp], Adolphe, fransk teaterförfattare
under psevdonymen Dennery (d’Ennery), f. i Paris
af judiska föräldrar 1811, har sedan 1831 utvecklat
stor alsterrikedom i författandet af lustspel,
vådeviller, sensationsdramer och féerier, till ett
antal af mer än 200. Till medarbetare dervid har
han haft Anicet-Bourgeois, Cormon, Dumanoir, Grangé
och många andra. Ph. förstår attt forma sina ämnen
till en sinnrik, spännande intrig och teatraliskt
verksamma situationer. Bland hans pjeser må nämnas
endast Monsieur et madame Pinchon (1838; »Herr och
fru Tapperman», 1848), Fargeau le nourrisseur (1842;
»Arrendatorn», 1844), Les bohémiens de Paris (1843;
»Industri-riddarne», 1854), den omtyckta dramen
Don César de Bazan (i förening med Dumanoir, 1844;
»Don Cesar de Bazano», s. å.), Marie–Jeanne (1845;
»Marie Jeanne eller qvinnan af folket», 1846),
Le roman comique (1846; förebild för Blanches »Ett
resande teatersällskap»), Les deux orphelines, 1875;
»De öfvergifna», 1887) samt texten till Adams opera Si
j’étais roi!
(1852; »Konung för en dag», 1882). Ph. har
äfven biträdt Jules Verne vid dramatiseringen af
»Jorden rundt på 80 dagar» och »Kapten Grant och
hans barn».

Philippe Egalité. Se Orléans, sp. 359.

Philippeville [filippvill]. 1. Köping och fordom
fästning i belgiska prov. Namur, 11 km. från
franska gränsen. Omkr. 1,300 innev. Orten, förr
Corbigny, fick under 1500-talet sitt nuv. namn och
befästes. 1659–1815 tillhörde den Frankrike. –
2. Stad i Algeriet, depart. Constantine, nära
Medelhafvet och vid jernvägen till Constantine. 17,683
innev. (1886). Staden anlades 1839 på och till en
del af ruinerna af den romerska stationen Rusicada,
hvilken redan 255 omnämnes som biskopssäte. Jämte
sin 3 km. i v. n. v. belägna hamn, Stora, är
P. Constantines handels- och krigshamn och en vigtig
nederlagsplats för transitohandeln mellan Europa,
östra Algeriet och östra Sahara.

Philippi. Se Filippoi.

Philippiumoxid. Se Erbium.

Philippotaux [-påtå], Félix Emanuel Henri, fransk
målare, f. i Paris 1815, d. 1884, lärjunge af Cogniet,
hade vändt sig nästan uteslutande till bataljmåleriet
och framställde med historisk sanning strider,
mestadels ur vårto århundrade. Till hans bästa arbeten
höra Återtåget från Moskva (1835), Turennes död (1838
och 1880), Ludvig XV 1745 på slagfältet vid Fontenay
(1840, i Louvre), Chasseurs d’Afrique angripna vid
Balaklava
(1855), Paris’ bombardement
Januari 1871
(stort panorama) och det kolossala
effektstycket Försvaret af Châteaudun i Oktober 1870.

Philippovich [-vitj], Joseph von, friherre,
österrikisk militär, f. inom en bosnisk familj
1818, utmärkte sig i fälttågen i Ungern 1848 (såsom
major) och uti Italien 1859 (såsom generalmajor),
upphöjdes 1860 i ärftligt friherrligt stånd
och fick 1874 värdigheten af fälttygmästare samt
kommendant i Böhmen. Ph. anförde de trupper, som 1878
(Juli–Okt.) underkufvade Bosnien och Herzegovina.

Philippsburg, stad i storhertigdömet Baden,
kretsen Karlsruhe, vid Salzbachs förening med
Rhen och jernvägen Bruchsal-Germersheim. 2,549
innev. (1880). P. var förr riksfästning och spelade
under 1600-talets krig en stor rol såsom brohufvud. I
trettioåriga kriget tillhörde den efter hvartannat
svenskar, fransmän, kejserliga och åter fransmän,
hvilka sistnämnda genom westfaliska freden erhöllo
besittningsrätt till densamma och betydligt förstärkte
fästningsverken. 1679–88, 1697–1734, 1735–1800
hörde den till Tyskland, och 1803 förenades den med
Baden. 1800–01 slopade fransmännen fästningsverken.

Philippson. 1. Ludwig P., tysk rabbin, f. 1811,
verkade till 1862 i Magdeburg och har sedan dess
bott såsom privatman i Bonn. Han grundlade 1837 den
ännu bestående »Allgemeine zeitung des judenthums»
och verkade nitiskt på flerfaldiga andra sätt
för sina trosförvandters religiösa och politiska
intressen. Bl. a. har han i godtköpsupplaga utgifvit
Die israelitische bibel (1844; innehållande urtexten,
tysk öfversättning, utförlig kommentar och mer än
500 träsnitt) samt stiftat tillsammans med Jost och
A. Jellinek »Israelitischer litteraturverein». –
2. Martin P., tysk historiker, den föregåendes son,
f. 1846, blef 1875 e. o. professor i Bonn och är sedan
1878 ordin. professor i Bruxelles. Han har skrifvit
bl. a. Heinrich IV und Philipp III (3 bd, 1871–76),
Geschichte des preussischen staatswesens vom tode
Friedrichs des grossen bis zu den freiheitskriegen

(1880–82) och afdelningar i den af Oncken utgifna
»Allgemeine geschichte in einzeldarstellungen»
samt skildrat nyare tiden i den »Allgemeine
weltgeschichte», som f. n. utgifves af honom sjelf
jämte några andra historici. 1. L. L.

Philippus. Se Filip och Filippus.

Philipsen, Theodor Esbern, dansk målare, född i
Köpenhamn d. 10 Juni 1840, utgick från konstakademien
1869 och utbildade sig dels hos C. Bögh, dels på
egen hand till djurmålare. Efter ett besök i Paris
vintern 1875–76 reste han till Italien och stannade
sedan i utlandet flere år. Af hans arbeten må nämnas
Ungkreatur på en äng (1867), Ett par kalfvar (1870)
och Hästar, som ridas till lögstället (Neuhausenska
premiet 1873). Ph. W.

Philipsenska skolinrättningen för fattiga barn inom
Maria Magdalena församling
(Philipsenska skolan)
i Stockholm (n:o 1 Adolf Fredrikstorg) stiftades 1811
af grosshandlaren Herman Theodor Philipsen (d. 1819)
samt betryggades genom testamente (1833) af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free