- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1225-1226

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pfuhl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflidnes enka, fru Charlotta Wilhelmina Ph., f. Moll,
vid hvars frånfälle (1835) stiftelsen kom i besittning
af den egendom, hvarest den från sin första tillvaro
oafbrutet utöfvat sin verksamhet. Inrättningens
tillgångar värderades vid 1886 års slut till 128,000
kr. Den lyder under en direktion af fem ledamöter,
bland hvilka kyrkoherden i Maria Magdalena församling
är sjelfskrifven. Åt sina skyddslingar (42 gossar
och 46 flickor år 1887) gifver hon icke allenast
fri undervisning, utan äfven middagsspisning och
skodon jämte åtskilliga beklädnadspersedlar, som
förfärdigats af barnen sjelfva. Skolundervisningen
omfattar folkskolans alla läroämnen, fördelade
på 3 afdelningar, hvar och en med 2 årsklasser,
samt dessutom ledning i slöjdarbeten för gossarna
och i gröfre handarbeten för flickorna. Denna
senare del af undervisningen är häfdvunnen
inom inrättningen. Vid stiftelsens upprinnelse
benämndes skolan »Maria Magdalena församlings fria
läro- och arbetsinrättning». Den bestod då af 2
afdelningar. Stiftelsen underhöll tillika till 1819 en
söndagsskola, kallad »Maria Magdalena församlings fria
handtverksskola» och bestämd att meddela skolbildning
åt gesäller och lärlingar inom församlingen, samt
1819–35 en »Fattigvårdsskola», i hvilken 50 fattiga
barn tillhörande församlingen undervisades mot ett
från fattigvårdsstyrelsen årligen utgående understöd
af 600 rdr bko. Skolan har äfven ur ren pedagogisk
synpunkt haft sin särskilda betydelse, enär det var
inom densamma, som de första försöken gjordes att i
Sverige införa och tillämpa den bell-lancasterska
undervisningsmetoden (1819). Den besöktes vid den
tiden årligen af ett icke ringa antal vuxna personer,
som hade för afsigt att utbilda sig till lärare.
J. M-r.

Philipson (Philipsen), Lorens Münter, publicist,
född i Ystad d. 17 Mars 1765, broder till den i
föreg. art. nämnde grossh. Philipsen, blef student
i Lund 1782 samt 1791 med. doktor och docent
i medicin. S. å. flyttade han till Stockholm,
der han genom bekantskapen med Thorild och de nya
idéer, hvilka deri franska statshvälfningen satt i
omlopp, snart leddes in på författarebanan. Hans
första skrift, Bevis at det så kallade bevis för
ärfteligt adelskap är intet bevis
(1792), var
en frukt af de samtal han haft med Thorild, med
anledning af Zibets inträdestal i Svenska akademien
1790. Skriften väckte uppseende och framkallade en hel
liten literatur af mot- och försvarsskrifter. Kort
derefter begynte P. tidningen »Patrioten», som
redigerades i »jakobinsk» anda och hade åtskilliga
äfventyr med de maktegande, tills den i Mars 1794
upphörde. Emellertid hade P. 1792 blifvit vald till
vice professor i målare-anatomi vid k. målare- och
bildhuggareakademien (han erhöll 1794 professors
titel), men skötte denna befattning mest genom
andra och tog afsked 1798. Han utgaf under året
1794 flere af Thorilds skrifter, bl. a. »Rätt eller
alla samhällens eviga lag», som han äfven delvis
redigerade. 1795 lät han trycka ett häfte Tal och
afhandlingar
(öfversättningar från
franskan), hvilket undertrycktes. Efter ett besök
i Paris 1796–97 offentliggjorde han L’Observateur,
ou recueil de lectures instructives et agréables

(1798), hvilken publikation äfven upphörde med
första häftet, till följd af en skarp artikel
mot England. Slutligen sysselsatte han sig med en
kompilation: Försök til Bonapartes historia (2 dlr
1803–04), för hvilken han hade åtskilliga svårigheter
från censurens sida, men som eljest ej tyckes väckt
något större uppseende. Sedan dess upphörde P. med
sitt författareskap. Han blef 1806 sekreterare i
Collegium medicum, sedermera Sundhetskollegium,
från hvilken befattning han 1835 tog afsked. Han
framlefde sina senaste år blind och afled i Stockholm
d. 3 Nov. 1851. -rn.

Phillips, Thomas, engelsk målare, f. 1770, d. 1845,
fick först lära sig glasmålning i Birmingham och
kom 1790 till London med en rekommendation till
West, som gaf honom i uppdrag att måla fönstret i
S. Georgskapellet i Windsor. Derefter målade han
historietaflor, och från 1796 egnade han sig nästan
ensamt åt porträttmåleriet. Han blef 1808 ledamot af
akademien och 1825 professor i målning. Ph. författade
och utgaf äfven ett literärt arbete, Lectures on the
history and principles of painting
(1833).

Phillipsit, kalkharmotom, miner., ett vattenhaltigt
lerjords-, kalk- och kalisilikat, hörande till
zeoliternas grupp. Det förekommer i drushål
och på gångar på flere ställen i Europa och är
uppkalladt efter den engelske geologen J. Phillips.
Ant. Sj.

Philodendron pertusum Schott (Dracontium L.),
bot., en klättrande buske inom nat. fam. Aroideae
Juss., kl. Gynandria L. Hölstret är båtformigt och
blomkolfven täckt. Blomfoder saknas; kronbladen
äro 5. Frukten utgöres af mångfröiga bär. Bladen
äro stora, långskaftade, med högst egendomligt
bildade skifvor, hvilka äro genombrutna af stora
luckor eller rundade hål samt hafva kantflikarna
tvärhuggna. Från stam och grenar nedskjuter en mängd
långa och fingertjocka luftrötter, hvilka, om de
dertill få tillfälle, taga fäste i jorden. Busken
trifves väl i våra boningsrum. Den kan uppnå
betydlig storlek och är en synnerligt dekorativ växt.
O. T. S.

Philo judaeus. Se Filon.

Philopoemen [filopemen]. Se Filopoimen.

Philoxenus. 1. Grekisk dityrambdiktare. Se
Filoxenos. – 2. (Xenaias) En ifrig monofysit, 485
biskop af Hierapolis, afsattes af kejsar Justinus 518,
hvarefter han flyktade till Egypten. P. var en af den
syriska kyrkans mest framstående skriftställare. Flere
handskrifter af honom förvaras i British museum. Om
den på hans föranstaltande verkställda öfversättningen
af bibeln se Bibelöfversättningar, sp. 461.
J. P.

Phimosis (Grek., egentl. tillsnörning), med.,
förträngning af förhuden framför ollonet, så att den
ej kan föras tillbaka öfver detta, är antingen medfödd
eller förvärfvad genom inflammatorisk ansvällning. Den
medför olägenhet derigenom att talgsekretet icke kan
aflägsnas, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free