- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1227-1228

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Phister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hopar sig i hårda massor och förorsakar retning,
klåda och inflammation. Åkomman botas genom operation
af samma slag som judarnas omskärelse. – Paraphimosis
(»spansk krage») kallas deremot en insnörning af
förhuden bakom ollonet, så att den ej kan föras fram
öfver detta. Denna åkomma fordrar hastig läkarehjelp.
F. B.

Phister, Joachim Ludvig, dansk skådespelare,
född d. 23 Maj 1807 i Köpenhamn, intogs 1817 i
k. teaterns dansskola och användes der några år
i gossroller. År 1825 spelade han Den pantsatte
bondedreng
med stort bifall och blef k. skådespelare
1829 samt utvecklade sig särskildt i återgifvandet
af komiska karakterer. Framförallt glänste han i
Holbergs Henrikroller och gaf äfven åt Jeppe paa
bjerget
ett mästerligt utförande, men hans mångsidiga
begåfning löste derjämte vackra uppgifter såväl i
det nyare franska skådespelet som i danska lustspel
och vådeviller, detta både i burleska och rörande
roller. Ph. egde en märklig förmåga att träffa det
karakteristiska i en rol, och hans outtröttliga
flit samt noggranna studium satte honom i stånd att
derefter till fulländning lämpa sitt yttre och sin
röst, på samma gång hans sällsynta minne fasthöll
hvarje detalj. Hans goda sångröst kom honom också
väl till pass. Ph. har uppträdt i icke färre än 653
roller och intill det sista bibehållit sig i publikens
gunst. Redan 1852 blef han dannebrogsriddare, en för
den tiden sällsynt utmärkelse för en skådespelare,
och fick 1861 titel af instruktör samt 1873, vid sin
afgång från teatern, af professor. Han var första
gången gift med A. Öhlenschlägers dotter Charlotte
(f. 1811, d. 1835), som en kort tid uppträdde på
scenen. Hans tredje hustru, Louise Petrine Amalie Ph.,
f. Petersen (född d. 21 Jan. 1816, gift 1846), har
med mycken humor och fin smak spelat bl. a. Pernille
i de holbergska komedierna samt värdigt stått vid
sin makes sida. Äfven hennes repertoar är mycket
omfattande (mer än 250 roller). E. Ebg.

Phlebenterata, zool., ett namn på en grupp blötdjur
inom afdelningen Dermatobranchia (Gymnobranchia)
bland Gastropoda (bukfotingarna). Denna grupp kallas
äfven Aeolidae efter det slägte, som är typ för
densamma. Kroppens ryggyta är omgestaltad till en
mängd ofta knippvis ställda samt äfven förgrenade
utskott eller utstjelpningar, i hvilka förgreningar
från tarmkanalen intränga. Dessa utskott göra tjenst
som gälar eller andningsorgan, hvilka genom denna
form erhålla i hög grad förökad andningsyta. I munnen
finnas sidokäkar, och tungan är beväpnad med en lång
rad af platta tandskifvor. Polyper utgöra dessa djurs
förnämsta föda. De tillhöra hafven. O. T. S.

Phlebotomia (Lat., af Grek. flebs, ven, och tome,
skärning), åderlåtning.

Phlegmone, Lat. och Grek., inflammationssvulst,
vanligen medförande bulnad, eller abscess (se d. o.)
F. B.

Phleum L., »kampegräs», bot., ett slägte bland gräsen,
nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L. Småaxen
sitta i en axlik vippa utan svepe,
äro enblommiga, men hafva ett borstlikt ämne till en
andra blomma. Småaxen hafva 2 fria skärmfjäll med
ovingad köl och borstlikt utskjutande ryggnerv. De
båda blomfjällen äro borstlösa. Hithörande arter äro
i allmänhet styfva gräs med sträf axvippa. Allmän
i Sverige är den bekanta ängskampen l. timotejen,
Ph. pratense L., som har skärmfjällen tvärhuggna,
med udden 2–3 gånger kortare än fjället samt
öfversta bladslidan trångt sammandragen, hvaremot
den i fjälltrakterna allmänna Ph. alpinum L. har
skärmfjället och dess udd lika långa samt öfversta
bladslidan uppblåst vidgad. Timotejen är ett
värderadt fodergräs, som ofta sås blandadt med
rödklöfver. Den har sitt namn efter en europeisk
(svensk?) utvandrare Timoteus Hanson, som i slutet af
1700-talet skall af en tillfällighet hafva medfört
till Nord-Amerika frön af detta gräs, hvilket sedan
derifrån öfverfördes först till England och der blef
kalladt timothygrass.

Phlogopit (af Grek. flogopos, eldlik), miner.,
en magnesiaglimmer af blekgrön, gulbrun
till brunröd färg och halfmetallisk glans,
förekommer i kalksten vid Sala och Åker i Sverige
samt på flere ställen i Europa och Amerika.
Ant. Sj.

Phlox L., höstsyrén, bot., ett slägte af örter,
oftast högväxta och med mångåriga rötter, hörande
till nat. fam. Polemoniaceae Vent., kl. Pentandria
L. Bladen äro motsatta och helbräddade, blommorna
flocklikt samlade i toppen af stjelken. Blomfodret är
kantigt, blomkronan tallriksformig, ståndarsträngarna
olika i längd, frukten en trerummig kapsel. Af
detta slägte, hvars flesta arter härstamma från
Nord-Amerikas varma och medelvarma trakter, odlas i
våra trädgårdar en mängd former och afarter med rika
samlingar af prydliga blommor, hvilkas färg vexlar
i otaliga skiftningar från rent hvitt till mörkt
purpurviolett. Lukten är sötaktig, icke för alla
behaglig. De flesta arterna blomma i Sverige under
eftersommaren och hösten, tvänne om våren och under
försommaren. O. T. S.

Phlyctaena (Grek. flyktaina), med., en med blodserum
flylld, större eller mindre hudblåsa, hvars öfre
vägg bildas af den upplyfta epidermis. En sådan
uppkommer genom förbränning eller förfrysning eller
som utslag. F. B.

Phoca o. Phocidae, zool. Se Själdjuren.

Phocaea. Se Fokaia.

Phocaena. Se Tumlareslägtet.

Phocion. Se Fokion.

Phocis. Se Fokis.

Phoebe [febe]. Se Foibe.

Phoebidas [febidas]. Se Foibidas.

Phoebus [febus]. Se Apollo.

Phoenicopterus [feni-]. Se Flamingo.

Phoenix [fenix]. Se Foinix.

Phoenix L. [fenix], dadelpalm, bot., en af de
ståtligaste medlemmarna af nat. fam. Palmae Juss.,
kl. Dioecia L. Slägtet Phoenix har stora, greniga,
inom väldiga hölster inneslutna dioika blomkolfvar,
hvilka i såväl han- som honblommor hafva fodret
tredeladt och kronorna trebladiga. Ståndarna äro 3,
pistillen 1, hvars fruktämne vid mognaden bildar ett
1-fröigt bär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free