- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1231-1232

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Phister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

estetikerns skarpsinne och
kringsynthet. Bl. a. förefinnas här utkasten
till hans berömda teckning af Ehrensvärd och
Bellman. – Den märkligaste näst Atterbom bland de
poetiske medarbetarna är Elgström (E.), med sina
sinlig-serafiska skaldestycken. Palmblad (P.) bidrog
bl. a. med sin öfvers. af Aischylos’ »Den fjettrade
Prometheus», en svensk verslära samt en lång och lärd
schöngeist-dialog öfver romanen. Såsom kritiker visar
han redan en betydande mognad och mångsidighet, men
hans poem äro allt annat än lyckade. Bättre äro de
af Hammarsköld (-ld.), bland hvilkens öfriga bidrag
framstå en väl utförd jämförelse mellan den grekiska
och den franska tragedien, en uppsats öfver filosofen
Höljer samt »Grunderna för skönhetsläran», efter
Plotinos. Hedborn (-rn.) uppträder med många psalmer
och andra dikter. Ingelgren (I.) har i tidskriften ett
originalpoem och flere öfversättningar. P. A. Sondén
(S**) försöker sig såsom diktare och recensent i
skolans anda. Äfven K. F. Dahlgren (–l–n.) tager
i »Phosphoros» sina första, stapplande steg såsom
skald, A. A. Afzelius (A–z–) bidrager med ett lyckadt
skaldestycke, eklogen »Framtiden», och Haeffner med
en uppsats om koralmusik. – »Phosphoros» hade en
tvifvelaktig framgång. Den blef helt naturligt ett
mål för harm och åtlöje inom akademisternas läger,
medan det sanna och tidsenliga i åtskilliga af dess
tendenser vann mången på Nya skolans sida. I alla
händelser vunno utgifvarna sina mål: att väcka
uppseende, skjuta en bred bresch i den då ännu
nästan allrådande franska smakens bålverk, uppamma
hågen för sjelfständigare literaturstudier, häfda
en mer ideel verlds uppfattning samt bidraga till
att inleda en uppblomstring af den fosterländska
vitterheten. – Efter »Phosphoros» kallades inom
kort den svenska nyromantiken fosforism
och hennes anhängare fosforister
samt en grann, klingande och högtsväfvande, men
innehållstom poesi fosforfstisk. Jfr Nya skolan.
E. F-t.

Phorsphorus. Se Fosforos.

Photinus, biskop af Sirmium i 4:de årh., gjorde sitt
namn bekant under de arianska striderna om Kristi
person. Lärjunge af Ancyras biskop Marcellus (se
denne), gick Ph. i afvikelser från den ortodoxa
läran längre än denne. Enligt Ph., som fasthöll
läran om Kristi öfvernaturliga aflelse, var
Kristus dock endast en menniska, som stod under
Logos’ inflytelse, och hade gudomlig värdighet
blott på grund af sin dygds förtjenst. Ph:s lära
förkastades på synoden i Milano 345, och han sjelf
aflägsnades från sin biskopsstol på synoden i
Sirmium 351. Han synes sedan hafva återkommit och,
å nyo fördrifven, dött i sitt fädernesland Galatien.
G. R-l.

Photius. Se Fotios.

Phoxinus. Se Elrits-slägtet.

Phragmites communis. Se Vass.

Phryganea L., zool., ett insektslägte, som är typen
för fam. Phryganidae inom gruppen Trichoptera bland
Neuroptera (nätvingarna). Phryganidae, »nattsländor,»
»braxenflugor», hafva ett litet, lodrätt stäldt hufvud
med långa
borstformiga antenner, fästa mellan de half klotformigt
utstående ögonen. Maxillerna äro förkrympta;
mandiblerna i förening med underläppen bilda ett
slags sugsnabel. Vingarna äro fjälliga eller starkt
håriga, med takformig hviloställning. Skenbenen äro
väpnade med sporrar, tarserna 5-ledade. Larverna
lefva i vatten och bygga sig hylsor af små
stråbitar, sandkorn, smulor af snäckskal o. s. v.,
vanligen af cylindrisk form, stundom liknande små
flaskor. Dessa hylsesläpande larver äro bekanta
under namnet »husmaskar». Puppstadiet tillbringas
i samma larvhylsa, som lemnas, först när puppan är
färdig att frigöras som fullständig imago. Slägtet
Phryganea har antennerna lika långa som de
hårklädda vingarna. Frambenen hafva 2 och bakbenen
4 sporrar. I närheten af vatten kringflyga både
morgnar och, i synnerhet, qvällar i mängd individer
af flere hithörande arter, som äro ganska allmänna.
O. T. S.

Phrygius, Sylvester Johannis, Göteborgs förste
kyrkoherde och superintendent, latinsk skald och
talare, född i Kalmar d. 25 Dec. 1572, student i
Upsala 1593, blef filos. magister i Wittenberg 1602
och s. å. »poëta caesareo-laureatus», en då högt
ansedd värdighet, som visar, att han dessförinnan
med framgång uppträdt som latinsk skald. Efter
återkomsten blef Ph. skolrektor i Linköping och
»poenitentiarius», hvilken befattning han 1610
utbytta mot den af kyrkoherde i Sköfde, då stiftsstad
i hertig Johans hertigdöme. Med kyrkoherdesysslan
förenades 1612 (eller 1615) superintendenturen,
hvilken upphörde med hertigens död, 1618. Året derpå
förordnades Ph. till kyrkoherde i Göteborg och 1620
till superintendent derstädes, med Fässberg som
prebende. Der verkade han ock, säkert under ganska
svåra omständigheter, till sin död, 1628. Ph:s
skrifter utgjordes af strödda latinska poem och
många predikningar. Han utgaf äfven Agon regius,
en berättelse om Johan III:s dödsberedelse (1620)
m. m. -rn.

Phrynosoma, paddödlesläget, zool., hör till familjen
leguaner (Iguanidae) inom ödlornas ordning och
kräldjurens klass. Hufvudet, kroppen och stjerten
äro korta och platta, benen mycket korta, med föga
utvecklade, i kanterna tandade tår. På strupen finnas
tvärveck, på bakhufvudet och kroppssidorna taggar
mellan de smärre fjällen och på låren porer. Gomtänder
saknas. Bland de dithörande arterna märkes paddödlan,
Ph. orbiculare, som är den klumpigaste bland alla
leguaner och blir 10 cm. lång. Djuret är hemma
i Mejico på torra och solbelysta ställen. I sina
rörelser är paddödlan långsam och oskicklig. Fångad,
gifver hon sin missbelåtenhet tillkänna på ett högst
egendomligt sätt: ur hennes näsa och ögon framsippra
bloddroppar, som ofta slungas många centimeter bort.
C. R. S.

Phull, Karl Ludwig August von, friherre, rysk
generallöjtnant, f. i Würtemberg 1757, ingick
1777 i preussisk krigstjenst, som han lemnade af
missbelåtenhet, och blef 1806 generalmajor i ryska
armén. Han undervisade kejsar Alexander i krigskonsten
och vann snart dennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free