- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1253-1254

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piccinni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

advokat 1865, var Sept. 1866–Dec. 1867 kabinettschcf
åt furst Karl af Rumanien och 1869–72 fransk
vicekonsul i Temesvár. Han tillförordnades 1876
i Paris till lärare i rumanska i l’École des
langues orientales vivantes, der han sedan 1880 är
professor. Bland P:s lärda arbeten må nämnas Les
serbes de Hongrie
(1873–74), Greg. Urechi: Chronique
des princes de Moldavie, depuis leur origine jusqu’en
1595, avec introduction, tradaction, commentaire,
table et glossaire
(1878–85), Pierre Gringoire et
les comédiens italiens sons François I:ier
(1877),
Noëls de Jehan Chaperon (1879), Farces françaises
des XV:e et XVI:e siècles
(1880, tillsammans med
Kr. Nyrop, efter en unik farssamling från Lyon
af år 1619, nu i k. biblioteket i Köpenhamn),
Bibliographie Cornélienne (1875), La sottie en
France
(i »Romania», 1878), Les moralités polémiques
(1888). Vidare har han öfvertagit afslutandet af den
1881 aflidne baron James de Rothschilds påbörjade
stora publikationer: »Les continuateurs de Loret»
(Tom. 11, Juillet 1666–Dec. 1667, 1882) och »Le
mistére du Vieil testament» (Tom. III–V,
1881–85). Värderika afhandlingar af P. träffas dessutom
i åtskilliga tidskrifter (»Revue de linguistique»,
»Romania», »Literaturblatt für german. u. roman.
philologie» m. fl.). C. W-d.

Picpus-föreningen [pickpy’s]. en af abbé P. Coudrin
1805 stiftad och af påfven Pius VII 1817 stadfäst
kongregation för utbredning af den katolska tron,
verkar mycket för hednamissionen, i synnerhet
på Söderhafsöarna. Föreningen har sitt namn af
Picpus-gatan i Paris, hvarest dess hufvudlokal
inrättades. Der Picpusgatan nu stryker fram,
låg i äldre tider byn P. med ett munkkloster af
franciskanorden (1601–1790)

Pictet [-te], schweiziska vetenskapsmän, tillhörande
en slägt i Genève. – 1. Marc Auguste P., fysiker,
f. 1752, d. 1825, deltog i Saussures forskningar
i Alperna samt blef efter denne 1786 professor och
senare president vid akademien i Genève. Under det
napoleonska herraväldet blef han medlem af franska
tribunatet och en af de 15 generalinspektörerna öfver
den offentliga undervisningen. Tillsammans med sin
broder Charles (se P. 2) och F. G. Maurice utgaf han
från 1796 »Bibliothèque britannique», en tidskrift,
hvars uppgift var att följa med det vetenskapliga
lifvet i England, och som 1816 fick en mera omfattande
karakter och namnet »Bibliothèque universelle». –
2. Charles P. de Rochmont, så kallad på grund af
sitt gifte, agronom och politiker, den föregåendes
broder, f. 1755, d. 1824, förde sin hembygds talan
hos de förenade makterna under och efter det sista
koalitionskriget mot Napoleon. – 3. François Jules
P. de la Rive,
professor i zoologi, f. 1809, d. 1872,
utgaf bl. a. Traité élémentaire de paléontologie (4
bd, 1844–46; 2:dra uppl. 1853–55). – 4. Adolphe P.,
artilleriofficer och språkforskare, f. 1799, d. 1875;
utgaf bl. a. De l’affinité des langues celtiques avec
le sanscrit
(1837, prisbelönt af Franska akademien)
och Les origines indoeuropéennes (1859–63). – 5.
Raoul P., fysiker, f. 1842, är känd genom den vigtiga
upptäckt han 1877 samtidigt med Cailletat i Paris, men
på en annan teknisk väg, gjorde angående möjligheten
att kondensera syre (se Pictets försök).

Pictets försök [piktes], fys., kallas de experiment af
den schweiziske fysikern R. Pictet, genom hvilka den
länge omtvistade möjligheten af de s. k. permanenta
gasernas kondensation till fullo bevisades. Vid en
temperatur af – 130° C. och ett tryck af 470 atmosferer
erhöll han d. 22 Dec. 1877 syre i flytande
form. Då han öppnade ett litet hål på det rör,
i hvilket det flytande syret var inneslutet,
utströmmade våldsamt en hvit vätskestråle under några
få sekunder. Pietet har äfven lyckats kondensera
väte vid – 140° C. temperatur och 650 atmosferers
tryck. Det flytande vätet hade en stålblå färg.
A. Bi-n.

Picumnus. Se Pilumnus.

Picus, latinsk land- och skogsgudomlighet. Sagorna
uppgifva honom såsom son af Saturnus och fader till
Faunus samt göra honom till konung i Latium. Af
Circe skall han hafva förvandlats till en hackspett
(Picus martius). Han framställdes såsom augur
och äfven såsom en ung man med en hackspett på
hufvudet. För öfrigt sammanställes han äfven med
Picumnus och Pilumnus. Egentligen synes han hafva
varit en personifikation, likasom Mars, af ett slags
i jorden inneboende makt, i hvilken fruktbarhet,
siaregåfva och tillintetgörelse voro förenade.
R. Tdh.

Picus. Se Hackspettslägtet.

Pidgin-engelska [pi’dsjin], en munart, som uppkommit
i östra Asiens sjöstäder och hufvudsakligen
består af vanligare engelska ord i förvrängd form
samt lämpade efter kinesernas uttalssystem och
syntaktiska regler. Denna dialekt har sitt namn
af engelska ordet business (affärer), hvars uttal
[bisnöss] på kinesisk tunga blifvit »bidsin» och
derefter »pidsjin». Äfven rent kinesiska, malajiska,
hindustanska och portugisiska ord äro upptagna i
pidgin-engelskan. Denna är numera nästan oumbärlig
för mongolernas umgänge med folk af kaukasiska
rasen samt nyttjas äfven kineser och japaner
emellan. Dialekten är ganska ordentligt hopgjord
och må ej betraktas såsom en regellös rotvälska;
det finnes t. o. m. böcker skrifna på densamma.
– Ett genomgående drag hos pidgin-engelskan är den
kinesiska motviljan för r, hvilken t. ex. af red
gjort »led», af drunk »dlunk», af cry »clylo»
(»-lo» är en tilläggsändelse). Deklinationer,
konjugationer och i allmänhet böjningar undvikas,
liksom i kinesiskan. Sålunda får he (han) betyda
äfven hans, honom, henne, de, deras, dem o. s. v.
Pron. my (min) står äfven för jag, mig, vi, vår,
oss o. s. v. Konjugationsformerna ersättas af ett
antal besynnerliga och formlösa hjelpverb (»hab»,
af to have, hafva; »hab got», har fått, har, är,
blifvit; »belongey», tillhör, är; »can do», hvilket
betecknar möjlighet, m. fl.). Jfr amerikanen
Charles G. Lélands »Pidgin-english sing-song» (1876,
med en ordbok).

Pidisjärvi (Nivala), socken i Uleåborgs län, Piippola
domsaga, Haapajärvi härad, Finland,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free