Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piccinni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Kuopio stift, Kalajoki kontrakt. Areal 464
qvkm. Befolkningen, finsk, 5,958 personer
(1885). A. G. F.
Pie [pej], plur. pice [pejs], ett kopparmynt i Indien,
= 1/12 anna = 1/192 kompanirupie = närmare 0,9
öre. I Bombaj är ett mynt pie gängse, hvilket har 3
gånger högre värde. Derstädes brukas äfven en vigt
med namnet pice, hvilken motsvarar 10,6 gram.
Pièce [piäs], Fr., pjes (se d. o.). – Pièce de
résistance (dö resistangs; egentl. »stycke, som
gör motstånd»; dugtigt köttstycke, som det tager
dryg tid att förtära) har i Sverige öfvergått till
att betyda den prestation (det uppträdande, det
utställningsföremål, det teaterstycke), som vid en
fest, en utställning, en teaterafton, sammankomst
l. dyl. drager till sig lejonparten af intresset.
Pied [pie], Fr., längdmåttet fot (se d. o.).
Pied de boeuf [pie dö bö’f], Fr., detsamma som Läckra
rörsoppen. Se Boletus.
Piedestal (Fr. piédestal), fotställ för en byst,
staty, grupp, vas l. dyl. Jfr Postament.
Piehl [pil], Karl, egyptolog, född i Stockholm
d. 30 Mars 1853, blef student i Upsala 1872, aflade
1876 filos. kandidat- och 1881 licentiatexamen
samt promoverades s. å. till filos. doktor. Under
tiden 1882–88 vistades han tre särskilda gånger i
sammanlagdt 2 år med offentligt understöd i Egypten
för anställande af vetenskapliga undersökningar. Under
en följd af tre år har han i Upsala hållit offentliga
föreläsningar i olika delar af egyptologien samt
kallades 1888 till docent i egyptiska språket. P. är
såsom egyptolog hufvudsakligen avtodidakt. Endast
en månad 1874 i Kristiania och ett par månader
1878–79 i Collége de France har han åtnjutit muntlig
undervisning af andra. Han har utgifvit Petites études
égyptologiques (gradualafhandling, belönad med filos.
fakultetens första hederspris; 1881), Dictionnaire
du Papyrus Harris N:o 1 (1882; den största hittills
funna papyrus) och det stora arbetet Inscriptions
hiéroglyphiques, copiées en Europé et en Egypte
(I, Planches, 1886; II, Traduction et commentaire,
1888) samt ett 50-tal artiklar af grammatisk eller
i allmänhet språklig art, införda i utländska
tidskrifter.
Pireksämäki, socken i S:t Michels län, Rautalampi
domsaga, Jokkas härad, Finland, utgör med Jäppilä
kapellförsamling ett imperielt pastorat af 2:dra
kl., Borgå stift, Jokkas kontrakt. Areal 1,864
qvkm. Befolkningen, finsk, 13,372 personer (1885).
A. G. F.
Pielavesi. 1. Domsaga i Kuopio län, Finland, lyder
under Viborgs hofrätt, utgör 2 tingslag samt omfattar
Pielavesi, Keitele och Nilsiä socknar. Areal 4,375
qvkm. Befolkningen, finsk, 29,350 personer (1885). –
2. Socken i ofvannämnda domsaga, Kuopio härad,
utgör tillsvidare med Keitele sedan 1871 designerade
pastorat ett imperielt dylikt af 3:dje kl., Kuopio
stift och domprosteri. Areal 2,339 qvkm. Befolkningen,
finsk, 13,133 personer (1885). – 3. Sjö i ofvannämnda
socken, uppsamlar vattnen i nordöstligaste hörnet af
Päijänne vattensystems område samt gifver upphof åt
den s. k. P. och Rautalampi stråten, som i Saravesi förenar sig med
de från Keitele kommande vattnen. Jämte den förenade
Nilakkavesi fyller P. en vattenyta af 306 qvkm.
A. G. F.
Pielis elf. Se Pielisjärvi 4.
Pielisjärvi. 1. Domsaga i Kuopio län, Finland, lyder
under Viborgs hofrätt, är deladt i 3 tingslag och
omfattar Pielisjärvi, Nurmis och Juuka socknar samt
Rautavaara kapell. Areal 9,448 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 30,908 personer (1885). – 2. Härad i
nämnda län, har samma omfattning som P. domsaga och är
deladt i 4 länsmansdistrikt. – 3. Socken i ofvannämnda
län, härad och domsaga, är ett imperielt pastorat af
2:dra kl., Kuopio stift, Karelens öfre kontrakt. Areal
3,892 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 10,967
personer (1885). Inom socknen låg vid Lieksa åns
utlopp i Pielisjärvi sjö den forna staden Brahea. –
4. Sjö inom Saima vattensystem. Längd 107 km.;
största bredd 43 km. Areal 1,095 qvkrn., deraf
125 qvkm. upptagas af öar. Förnämsta tillflödena
äro från ö. Lieksa å från Lieksa sjö i Ryssland,
från s. Koitajoki, som äfven upprinner inom
Ryssland. P. utfaller genom Pielis elf i Orivesi
nordöstliga fjärd Pyhäselkä. Elfven, som har en längd
af 64 km. och ett lopp ofta afbrutet af forsar,
har gjorts segelbar för 1,7–1,8 m. djupgående fartyg
genom ett åren 1874–79 utfördt kanalsystem, hvarför
kostnaden stigit till 2,6 mill. mark, och som upptager
8 särskilda kanaler med 10 slussar om tillsammans
nära 16 m. fallhöjd. A. G. F.
Piemont (Ital. Piemonte, Med. Lat. Pedimontium,
d. v. s. vid foten af berg beläget land),
hufvudbeståndsdelen af det forna konungariket
Sardinien, omfattade det egentliga furstendömet P.,
med Turin, Carignano, Savigliano, Coni, Mondovi
och landskapet Pinerolo, markisaten Saluzzo och
Susa, grefskapet Nizza och furstendömet Oneglia,
grefskapen Asti och Canavese, hertigdömet Aosta och
herrskapet Vercelli. Dertill kommo 1703 hertigdömet
Monferrato (2,750 qvkm.) samt genom fördragen i Turin
(1703), Wien (1735) och Worms (1743) flere sardinska
staten tillfallna andelar af hertigdömet Milano,
sammanlagdt 8,250 qvkm. Af denna landkomplex, som
i vidsträckt mening kallades P., bildades under det
franska väldet (1805–14) – med undantag af Novara,
Vigevano och andra f. d. milanesiska områden, hvilka
tillsammans såsom depart. Agogna lades till Italienska
republiken och derefter till konungariket Italien
– de sju franska departementen Po, Dora, Sesia,
Marengo, Stura, Montenotte och Alpes Maritimes. I det
nuv. konungariket Italien omfattar »compartimento»
P. provinserna Turin, Alessandria, Novara och Cuneo,
hvilka sammanlagdt hafva en areal af 29,349 qvkm.,
med 3,204,390 innev. (1886). Landet begränsas i
n. af Schweiz (Valais), i v. af Frankrike (Savojen,
Dauphiné, Provence), i s. af franska Nizza och
Ligurien, i ö. af Lombardiet. På norra och vestra
sidan inneslutes det af de högsta Alperna (Penniniska,
Grajiska, Kottiska och Hafsalperna) och är till en
del uppfyldt af förgreningar från dem. Hufvudfloden
är Po, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
