Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pigghvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I slutet af 1500-talet var den föremål för ett ganska
rikt fiske i Bohus län, hvarifrån hela skutlaster
infördes till Göteborg (dåv. Nya Lödöse). Sedermera
upphörde detta fiske att vara så gifvande. Pigghajen
förekommer ofta samlad i stora stim och lär
stundom kunna fångas i tusental på en gång.
R. L.
Pigghvar (piggvar). Se Hvarslägtet.
Piggsvinet o. piggsvinslägtet. Se Hystrix.
Piggsvinsdjur. Se Hystricidae.
Pigment (Lat. pigmentum, af pingere, måla), fysiol.,
patol., i allmänhet ämne, som gifver färg åt ett
föremål (se Färgämne), men ofta begagnadt särskildt
om de färgämnen, som fysiologiskt eller patologiskt
uppträda inom de lefvande organismerna, i synnerhet i
djurverlden. Dylikt pigment, som inom djurkroppen har
flere färgnyanser, men oftast är brunt eller svart i
olika skiftningar, bildas genom omsättning af blodets
färgämne. Mest utbredt är det pigment, som gifver
färg åt menniskostammarnas hud, och som föranledt den
förr mera brukliga, föga eller icke vetenskapliga
indelningen af menniskoslägtet i den hvita, gula,
röda, bruna och svarta rasen. Detta hudpigment
sitter under ytterhuden (epidermis, »öfverhuden»)
i den kärlrika del af läderhuden, som kallas rete
Malpighi (»Malpighiska ådernätet»). Hudpigmentet
påverkas tydligen af intensivare solljus och värme,
hvarpå de brunhyade syd-européerna och araberna
o. s. v. gifva tydliga exempel. Men äfven i nordligare
klimat förekomma familjer och individer med starkt
brunpigmenterad hud. Rörande de genom solens direkta
inverkan framkallade pigmentfläckar, som kallas
fräknar, se d. o. Hårfärgen står vanligen i en viss
öfverensstämmelse med hudfärgen och med färgen på
ögonens iris, hvilken, såsom bekant, vanligen är
blå eller brun i olika variationer. I ögats inre,
i den s. k. kärlhinnan (choreoidea), är ett svart
pigment aflagradt, hvilket tjenar till att absorbera
sådana ljusstrålar, som falla snedt in i ögat,
så att dessa icke störa det tydliga seendet. (Alla
optiska instrument äro af samma anledning invändigt
målade svarta.) I många af djurkroppens körtlar
finnes pigment aflagradt i cellerna, såsom i
lefvern, mjelten, bronkialkörtlarna o. s. v. Under
flere sjukliga tillstånd af degenerativ natur
inträder en ymnigare pigmentbildning, ibland af
egendomlig art, såsom i Addisons sjukdom. Se
vidare Degeneration och Kloasma.
O. T. S.
Pignatelli [pinja-], Antonio. Se Innocentius, 12.
Pignerol [pinjerå’ll]. Se Pinerolo.
Pihl, Karl Abraham, norsk ingeniör, född d. 16
Jan. 1825 i Stavanger, kom tidigt till England,
der han i synnerhet utbildade sig som praktisk
jernvägsingeniör, och fick som sådan full verksamhet
vid de börjande jernvägsanläggningarna i Norge. Han
blef 1865 tillförordnad jernvägsdirektör och ledde
på denna plats byggandet af det norska bannätet samt
införde och utvecklade det smalspåriga systemet,
som kommit till användning vid flertalet linier i
Norge. Vid omorganisationen af styrelsen för de norska
statsbanorna blef P. 1883 tillförordnad direktör för
banafdelningen. Han är sedan 1870 ledamot af svenska
Vetenskapsakademien. Y. N.
Pihlajatar, Finsk mytol. Se Tapio.
Pihlajavesi. 1. Kapell under Keuru pastorat,
Finland (se Keuru). – 2. Sjö i nämnda kapellsocken,
gifver upphof åt den s. k. »Pihlajavesistråten»,
som uppsamlar vattnen i en del af Näsijärvi
vattensystems nordöstra del, och förenar sig i
Tarjanne sjö med vattenmassan från Etseritrakterna
(»Etseristråten»). A. G. F.
Pihilt, miner., en hvit eller gulaktig glimmerart
med perlemorglans, innehållande SiO2, Al2O3, K2O
och H2O, funnen i närheten af Sala och uppkallad
af Sefström efter bergshauptmannen i Falun A. Pihl.
Ant. Sj.
Pihlstrand, Ragnar, romanförfattare, känd
under psevdonymen Lodbrok, född i Lund d. 6
Sept. 1850, blef student derst. 1870, prestvigd
1874 och vice pastor i Sillhöfda 1877. Han har
i rask följd utgifvit flere längre historiska
romaner, egnade att tillfredsställa den uppväxande
ungdomens läslust. Bland dem må nämnas Fänrik Flinks
minnen. Scener ur 30-åriga krigets historia (1881;
2:dra uppl. s. å.), Fröken Bärfelts hemlighet
(1882), Birger Jarls söner (s. å.), Snapphanens
bröllop (1883), Nils Dacke (1884) och Fornforskarens
sagor och berättelser ur vårt lands historia
(1884–85).
Pihtipudas, socken i Vasa län, Laukashärad och
domsaga, Finland, utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Borgå stift, Jyväskylä kontrakt. Areal
1,444 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,022 personer
(1885). A. G. F.
Piikkis (F. Piikkiö). 1. Domsaga i Åbo och Björneborgs
län, Finland, hör under Åbo hofrätt, bildar 5 tingslag
och omfattar S:t Karins, Piikkis, Pemar, Pargas,
Sagu, Kimito och Hiitis socknar, samt Kakskerta,
Kuustö, Karuna, Dragsfjärds och Vestanfjärds
kapellförsamlingar. Areal 1,617 qvkm. 31,202
innev. (1885). – 2. Härad i ofvannämnda län, bildar 4
länsmansdistrikt, omfattar S:t Karins, Piikkis, Pemar,
Pargas och Sagu socknar samt Kakskerta, Kuustö och
Karuna kapellförsamlingar. Areal, 999 qvkm. 19,740
innev. (1885) – 3. Kustsocken i ofvannämnda domsaga och
härad, 17 km. från Åbo stad, bildar med Kuustö kapell
ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift
och domprosteri. Areal 97 qvkm. Befolkningen, finsk,
2,347 personer (1885). A. G. F.
Piil [pil], Kristian, kemitypiens uppfinnare. Se
Kemitypi.
Piippola. 1. Domsaga i Uleåborgs län, Finland,
lyder under Vasa hofrätt och omfattar 3 tingslag
fördelade på Piippola, Kestilä, Haapajärvi,
Pidisjärvi (Nivala), Reisjärvi, Kärsämäki
och Pyhäjärvi socknar samt Pulkkila kapell. Areal
6,203 qvkm. 27,425 innev. (1885). – 2. Socken i
ofvannämnda domsaga, Haapajärvi härad, bildar med
Pulkkila kapell ett imperielt pastorat af 3:dje kl.,
Kuopio stift, Brahestads kontrakt. Areal 1,936
qvkm. Befolkningen, finsk, 4,961 personer (1885).
A. G. F.
Pijhlou [pilo]. Se Pilo.
Pijnacker [pe’j-], stundom äfven Pinacker, Adam,
holländsk målare, f. i Pijnacker nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
