Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pigghvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Delft 1621, d. i Amsterdam 1673, utbildade sig under
inflytande af Jan Both och vistades en längre tid
uti Italien, antagligen redan från 1641, hvarefter
han arbetade i Delft och Schiedam (1658) samt
i Amsterdam. Han tillhörde den italianiserande
riktningen inom det holländska måleriet och
utförde i sådan stil stora taflor, bestämda att
pryda våningar. Dessa bilder äro nu till största
delen förstörda; det återstår blott medelstora
landskap med figurer och djur. Af dessa finnas tre
i Sveriges Nationalmuseum: Vik vid klippig kust,
Herdefolk med boskap och Solbelyst flodlandskap.
C. R. N.
Pik. 1. (Nygrek, piki), nygrekiskt längdmått =
1 meter. – 2. Turkiskt alnmått. Se Arsjin.
Pik, krigsv., ett stötvapen med långt träskaft
och smal jernspets, hvilket tillhörde det tungt
rustade manskapet vid fotfolket, de s. k.
pikenerarna (se Fotfolk). De gamle grekernas pikar
vexlade på olika tider i längd mellan 2,5 och 5 m.;
schweizarnas öfverstege ej 3 m. I början af 1500-talet
var piken öfver 5 m. lång, förkortades derefter under
1600-talet och kom småningom under 1700-talet ur
bruk, sedan bajonetten införts. Längst bibehölls
den som »halfpik» (sponton, bardisan, se d. o.), 2–3
m. lång, i infanteriofficerarnas utrustning. Ombord
å örlogsfartyg äro kruthemtarena beväpnade med korta
pikar till försvar af kanonportarna. Jfr. Hasta,
Lans och Spjut. H. W. W.
Pik, sjöv. 1. De främsta och aktersta skarpa
delarna af ett fartyg under tross- l. lastdäcket. –
2. Yttersta änden af en gaffel. R. N.
Pik (Fr. pic, Sp. och Port. pico, Rom. piz, It. pizzo,
Eng. peak), benämning på vissa mycket höga och
spetsiga bergstoppar, t. ex. piken på Tenerifa (Pico
de Teyde).
Pika, sjöv., medelst det s. k. pikefallet upphissa
piken af en gaffel. Se vidare Kaja. R. N.
Pikant [-a’ngt], Fr. piquant, egentl. stickande; starkt
kryddad, kittlande för gommen; som retar en blaserad
smak; sinnesretande; intagande genom yster liflighet;
qvick, »pepprad».
Pikarder. Se Picarder.
Pikareskroman (Sp. estilo picaresco, af picaro,
odåga, skälm, skurk). Se Aleman, Le Sage och
Mendoza.
Piké (Fr. piqué, af piquer, sticka; Eng. quilting),
ett slags tätt bomullstyg, på hvars yta upphöjda
och fördjupade ställen omvexla, så att tyget ser
ut som vore det stickadt. Piké brukas mest till
västar och sängtäcken. Det väfves med dubbel varp,
och på vissa ställen upplyftas trådar från den undre
varpen samt inväfvas i den öfre. De sålunda uppkomna
bindningslinierna te sig såsom fördjupade fåror,
medan de af dem inneslutna fälten, hvarest väfvarna
ligga löst på hvarandra, framstå upphöjda. Med
jacquardmaskin framställas äfven mera invecklade
piké-mönster. I finare sorter utgöres den öfre varpen
ofta af silke.
Pikefall (pikfall). Se Dirk, Gaffel 2 och Pika.
Pikenerare. Se Pik, krigsv.
Pikera (Fr piquer, egentl. stinga), göra ett tyg uddigt i
kanten (medelst ett slags krusigt
jern); reta, sticka, förarga. – Pikerad, stucken,
förnärmad.
Pike’s Peak [pajks pik], bergstopp i Rocky Mountains i
nord-amerikanska staten Colorado, omkr. 120 km. s. om
Denver, 4,312 m. hög. Den upptäcktes 1806 af general
Zeb. M. Piké och har gifvit namn åt ett rikt guldfält.
Piket [-ke], Fr. piquet, ett kortspel, som uppfanns
i Frankrike omkr. 1390 och säges bära sin uppfinnares
namn. Piket spelas af två personer, hvilka hvardera få
12 af de 32 kort, som begagnas, medan de 8 återstående
korten bilda köpkort (talon).
Piket (Fr. piquet), krigsv. 1. En truppafdelning,
som hålles i beredskap att i händelse af behof
genast utrycka. Piket förekommer i garnison och
i läger, särskildt såsom eldsläckningspiket, samt
vid förposttjensten i fält, der dock benämningen
beredskap (se d. o. 2) numera användes i Sverige. –
2. Ett eller flere fartyg, som hafva sig ålagdt
att, jämte rekognosceringsfartyg, utföra
bevakningstjenst. Befälhafvare för en piket eger
dervid att detaschera mindre fartyg såsom längre
framskjutna utposter, utsätta utkiksposter samt genom
rund- och patrullbåtar bevaka omgifningen. En sådan
piket kallas numera i Sverige förpost. Se vidare
nästa art. 1. C. O. N. 2. R. N.
Piket-officer, från vakt aflöst officer, hvars
skyldighet är att under näst påföljande vakt hafva
s. k. »piket», d. v. s. vara beredd för extra
tjenstgöring.
Piketpåle, krigsv., en jernskodd påle, som begagnas
vid utstakning af skottlinier och batterier.
H. W. W.
Piki, längdmått. Se Pik.
Piknometer. Se Pyknometer.
Pikolin (af Lat. pix, beck, och oleum, olja), kem.,
metylpyridin, C5 H4 (CH3) N, en flyktig ammoniakbas,
hvilken förekommer i de produkter, som bildas vid
torr destillation af ben och andra qväfvehaltiga
organiska ämnen. Pikolinet är en färglös vätska med
genomträngande lukt, kan i alla förhållanden blandas
med vatten och har starkt alkalisk reaktion. Trenne
isomeriska pikoliner äro bekanta. P. T. C.
Pikotot. Se Spinell.
Pikratkrut. Se följ. art. och Krut, sp. 158.
Pikrinsyra, pikrinsalpetersyra (af Grek. pikros,
bitter, med hänsyn till föreningens intensivt
bittra smak) l. trinitrofenol, HO . C6 H2 (NO2)3,
upptäcktes redan 1788 af Husemann och bildas vid
inverkan af salpetersyra på karbolsyra och många andra
ämnen, t. ex. indigo. Den bildar guldgula, platta
kristallnålar, som äro svårlösliga i kallt vatten,
men lösas tämligen lätt i kokande vatten, alkohol,
benzol o. s. v. Lösningarna äro intensivt gula och
färga med lätthet väfnader ur djurriket. De hafva
intensivt bitter smak. Pikrinsyran är giftig och
dess salter i hög grad explosiva. Kaliumsaltet,
kalladt pikratkrut (se Krut, sp. 158),
användes i Frankrike som explosivt ämne.
P. T. C.
Pikrofy11 (af Grek. pikros, bitter, och fyllon,
blad), miner., kallas ett af L. Svanberg undersökt,
mörkt, grågrönt, ej hårdt, stängligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
