- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1279-1280

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilgrimen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. af lakritsrot, kanel, violrot o. s. v. Olika
läkemedel fordra olika bindemedel för att kunna
bringas i pillerform. För pulverformiga medel
användes något af de ofvan anförda. Gummihartser
kunna bilda pillermassa med tillhjelp af några
droppar sprit. Balsamer, såsom »venedisk terpentin»,
perubalsam o. s. v. kunna medelst »hvit magnesia»
(magnesiumkarbonat) fås i lämplig form till
pillerberedning. Pillerformen nyttjas för
illasmakande läkemedel, emedan de kunna hastigt
nedsväljas, så att smaken icke eller föga förnimmes
af den sjuke. Illaluktande piller har man brukat
öfverdraga med tolubalsam, bladguld, bladsilfver
eller socker. Genom piller kan ock dosen af
ett läkemedel noggrant bestämmas, förutsatt att
pillermassans blandning blifvit med tillbörlig omsorg
verkställd. Små mängder af giftiga ämnen (arsenik,
stryknin o. s. v.), hvilka skola gifvas i pillerform,
brukar man upplösa i minsta möjliga mängd vatten eller
sprit, hvilken lösning sedan jämnare kan fördelas
i pillermassan. Mycket ofog drifves, i synnerhet
i utlandet, med åtskilliga pillersorter, vanligen
laxérpiller, hvilka tillverkas fabriksmässigt i stor
skala och utpuffas såsom snart sagdt universalmedel
(Morisons piller, Halloways piller m. fl.). O. T. S.

Pillersdorf, Frans Xaver von, friherre, österrikisk
statsman, f. 1786, 1832 kansler i det förenade
statskansliet, var ingen vän af det metternichska
regeringssystemet och utsågs derför d. 20 Mars 1848,
efter dettas fall, till inrikesminister samt d. 4 Maj
s. å. till ministerpresident. Han gaf nästan i allt
efter för den revolutionära rörelsens fordringar, men
måste det oaktadt d. 8 Juli afträda, sedan han nekat
att aflägsna furst Windisch-Grätz från öfverbefälet
i Böhmen. Hans verksamhet såsom minister och den
hållning han sedermera intog under septemberresningen
s. å. blefvo efter reaktionens seger 1849 underkastade
ett slags disciplinär undersökning, och P. förblef
i hofvets onåd till kort före sin död, 1862.

Pillnitz, kungligt lustslott vid Elbe, 7 km. s. ö. om
Dresden, det sachsiska hofvets vanliga sommarresidens,
var i äldre tider en borg, som kurfursten Johan
Georg IV 1693 köpte och skänkte åt sin mätress,
grefvinnan v. Rochlitz. August II gaf det åt
grefvinnan Cosel, men bebodde det sjelf senare och
tillbyggde detsamma. Efter en eldsvåda 1818 byggdes
det nuv. praktfulla slottet. – I P. förhandlade med
hvarandra 1791 kejsar Leopold II och konung Fredrik
Vilhelm II af Preussen, hvilka redan d. 25 Juli
s. å. afslutit ett preliminärt fördrag. För att ställa
den till P. skyndande grefven af Artois (sedermera
Karl X af Frankrike) till freds uttalade monarkerna
den försäkran, den s. k. deklarationen i P. af d. 27
Aug., att en väpnad inblandning i Frankrikes inre
politik skulle göras, så snart alla Europas makter
förklarade sig beredda dertill. Enär man viste,
att England icke var hågadt att medverka vid ett
dylikt företag, var uttalandet af nog menlös art;
men så framställdes det ej af de franske emigranterna
eller uppfattades det af de franske revolutionsmännen,
hvilka till följd af detsamma
tvärt om gjorde sig förtrogna med tanken på krig mot
Europa. – I P. afled prins Gustaf af Vasa (1877).

Pilloy [pilåa’], Frederik, dansk skådespelare, af
fransk börd, uppträdde år 1715 som solodansör på
hofteatern samt tillhörde 1722–28 Danmarks äldsta
skådebana, der han innehade sådana roller som Jean de
France
och Leander i Holbergs lustspel. År 1741
blef han vinhandlare i Köpenhamn, vann förmögenhet
och var meddirektör för den nya teatern 1748–51.
E. Ebg.

Pilmaskar, zool., kallas arterna af maskslägtet
Sagitta Slab., hvilket slägte af R. Leuckart
uppstälts såsom en egen ordning, Chaetognatha,
stående i närmaste förbindelse med Nematodes
bland Nemathelminthes, rundmaskarna. Pilmaskarna
äro långsträckta, hyalina (genomskinliga), med
en egendomlig munbeväpning af hakar, hvilka göra
tjenst som käkar. Kroppens främsta segment är skarpt
begränsadt, såsom ett hufvud, från den öfriga
kroppen, som har på sidorna horisontalt stående
fenkammar, hvilkas strålar äro förenade genom en
membran. Pilmaskarna äro hermafroditer. Flere arter
äro beskrifna från de europeiska hafven och förekomma
äfven vid kusten af Bohus län. O. T. S.

Pilo, Karl Gustaf, historie- och porträttmålare,
var son af målaren Olof Pijhlou, som föddes 1668,
af polsk slägt, och i början af 1690-talet målade
på Drottningholm samt slutade sina dagar som
landtbrukare i Runtuna vid Nyköping d. 25 Juli
1753. Karl Gustaf P. föddes å Göksäter, Runtuna, d. 5
Mars 1711 (ej 1713) och visade alltifrån barndomen
så afgjorda anlag för konst, att fadern, som, med
bitter erfarenhet från sin konstnärsbana, önskat
sonens fortkomst som »skrifvare», omsider bevektes
att låta honom följa sin kallelse samt gaf honom
den första undervisningen och 1723 sände honom till
Stockholm. Der inskrefs P. som lärling hos bisittaren,
sedan åldermannen, i målareämbet Kristofer Christman
samt blef gesäll hos hans liknämnde son, innehafvare
af den då mest ansedda målareverkstaden i Stockholm.
År 1734 begaf P. sig till Wien och återkom 1736, efter
att hafva besökt en god del af Tyskland. Af brist
på medel kunde han ej söka mästerskap, utan reste
1737 till Skåne, der han fick full sysselsättning
och begynte måla porträtt af förnäma personer,
bland hvilka arbeten i synnerhet omtalas en stor
oljemålning, enkegrefvinnan Amalia Lewenhaupt,
f. Königsmark, och hennes fyra sonbarn (å Vinäs,
Tjust). Der knöt han äfven ett äktenskapsband af
obehaglig beskaffenhet; det blef nämligen 1747
af Lunds konsistorium upplöst, på grund deraf att
hustrun öfverbevisats om tvegifte. P. var då redan i
Köpenhamn, dit han begifvit sig 1740. Han utnämndes
der 1741 till ritlärare för landkadetterna. I
amiralen grefve Danneskjold vann han snart en gynnare,
i hvars utmärkta tafvelgalleri han fick kopiera och
studera, och som anbefallde honom hos hofvet. Han
fick måla kronprinsessan Lovisas porträtt och nämndes,
på grund af dettas framstående egenskaper, 1745 till
hofmålare. Nu följde framgång på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free