- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1299-1300

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pinus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Återkommen till Spanien, tyckes P. hafva fallit i
onåd. Efter år 1523 saknas hvarje underrättelse
om honom.

Pio, Louis, grundläggaren af socialismen i Danmark,
föddes d. 14 Dec. 1841 i Roskilde och tillhör en
ursprungligen fransk adelsslägt. Han blef student
1859, var frivillig officersaspirant 1864 och
gjorde tjenst som löjtnant 1867. En tid sysslade
han mycket med folksägnerna och utgaf 1869 en
intressant uppsats, Sagnet om Holger Danske, i
hvilken liknande sägner hos andra folk upptogos
till jämförelse, samt löste äfven den hemliga
skriften i trolldomsboken »Cyprianus». 1870
började han egna sig åt socialistisk agitation,
skref Socialistiske blade, utgaf veckotidningen
»Socialisten», knöt förbindelse med ledarna af
Internationalen och blef 1872 stormästare för detta
sällskaps danska afdelning, hvilken snart räknade
9,000 medlemmar. I »Socialisten», som vid den tiden
blef daglig tidning, arbetade han på en omhvälfning af
bestående samfundsförhållanden »med eller mot lagen»,
men dömdes 1873 för sitt uppviglande skriftställeri att
tillbringa 5 år å »forbedringshus». Han benådades i
April 1875 och började utgifva »Socialdemokraten»,
men då sistnämnda företag slog illa ut, reste
han 1877 med polismyndighetens understöd till
Nord-Amerikas förenta stater, der han idkade literär
verksamhet och 1886 blef tulltjensteman i Chicago.
E. Ebg.

Piombino, hamnstad uti italienska prov. Pisa, på en
udde midt emot ön Elba. Omkr. 3,000 innev. P. hörde
i medeltiden till Pisa, efter 1399 jämte Elba
till familjen Appiani, som 1594 erhöll furstlig
värdighet. 1634 sålde Filip IV i Spanien det till
familjen Ludovisi, och 1700 kom det genom giftermål
till Buoncompagni. Napoleon I gaf furstendömet
P. såsom franskt län 1805 åt sin syster Elisa
Bacciochi, men Wienslutakten återgaf det 1815 åt
familjen Buoncompagni under storhertigens af Toscana
suveränitet.

Piombo, Fra Sebastiano del. Se Luciani.

Pion, Paeonia Tourn., bot., farmak., ett
örtslägte, som bildar typen för en särskild
afdelning inom nat. fam. Ranunculaceae Juss.,
kl. Polyandria L. Det örtartade blomfodret är
5-bladigt, vanligen qvarsittande. Kronbladen äro
typiskt fem och stora samt hos de odlade formerna
(genom nedstigande metamorfos af de många ståndarna)
mycket talrika, så att blomman bildar liksom en
stor boll, vanligast af högröd färg, undantagsvis
hvit eller med svagt gulaktig skiftning. Pistillerna
äro 3, och frukten består af kapsellika karpeller,
hvilkas läderartade väggar innesluta stora, nästan
klotrunda frön, hos vår vanliga i trädgårdar odlade
pionart, P. officinalis Retz., till färgen svarta
och glänsande. Dessa frön, »pionkärnor», användas
till halsband, såsom ett vidskepligt medel för
att skydda barn mot s. k. »tandslag». De hvita,
tappformiga jordstambildningarna äro stärkelserika
och voro förr officinella. Pionslägtet härstammar
från Orienten. Flere arter och många varieteter odlas
för de praktfulla blommorna. Några varieteter hafva en fin
vällukt. O. T. S.

Pionier (-iär; Fr. pionnier, Prov. pessonnier, af
Lat. pes, fot; urspr. fotsoldat), skansgräfvare; i
tyska armén soldat, som tillhör ingeniörtrupperna,
vare sig såsom sappör, pontonier eller minor
(se Genikår). Inom svenska armén upprättades
pionierkårer af detta slag i Pommern 1778 och
1804, i Finland 1793, men de blefvo af kort
varaktighet (jfr Fortifikationen). Vid Vanas’
(Karlsborgs) fästningsbyggnad upprättades 1826 en
s. k. pionierkår, bestående af två arbetskompanier,
som utom befäl innehöllo hvartdera 150 man,
utvalda bland arbetsinrättningarnas hjon. Denna kår
sammanslogs 1842 med Kronoarbetskåren (se d. o.) –
– Ordet pionier nyttjas äfven (genom inverkan af
Eng. pioneer) i betydelsen förelöpare, vägrödjare,
nyrödjare (i kulturarbetet).

Piophila. Se Ostflugan.

Pioskop (af Grek. pion, fet mjölk, och
skopein, se). Se Galaktometer.

Piotrków (R. Petrikov). 1. Rysk-polskt guvernement,
begränsadt i ö. af guvern. Kielce och Radom,
i n. af Varsjav, i v. af Kalisz och preussiska
Schlesien. Areal 12,249 qvkm. Omkr. 865,000 innev.,
af hvilka 11,5 proc. judar. Guvernementet är ett
slättland. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid
Varsjav–Wien-jernvägen. Omkr. 25,000 innev. Liflig
handel. P. är en af de äldsta polska städerna. Under
jagellonska dynastien i 15:de och 16:de årh. plägade
riksdagarna hållas der och konungarna krönas der,
och senare blef P. säte för Storpolens högsta
domstol. 1769 blefvo anhängarna af konfederationen
i Bar slagna af ryssarna vid P.

Piove di Sacco, stad uti italienska prov. Padua,
15 km. s. ö. om Padua. Omkr. 5,000 innev. Bomulls-
och sidenväfverier.

Pipa, musikt., i vidsträcktaste mening hvarje slags
blåsinstrument, d. v. s. ett sådant, der tonen
alstras medelst inblåsande af luft. Alla pipor kunna
med afseende på sättet för tonbildningen indelas i
två hufvudafdelningar: labialpipor och turigpipor
(se dessa ord).

Pipa. 1. Förr brukligt svenskt rymdmått för våta
varor, = 2 oxhufvud = 180 kannor = 4,71 hl. –
2. Spanskt vinmått, = 4,35 hl.; spanskt oljemått, =
4,33 hl. – Pip e [pejp], Eng., engelskt vinmått, =
2 hogshead = 126 gallons = 218,6 k:nr = 5,724 hl. 1
amerikansk pipe är = 4,769 hl.

Pipa. Se Surinamstossan.

Piparemotten, rapsmotten, Orobena extimalis
Sc. (Botys l. Scopula margaritalis Tr.), zool., en
för odlade korsblomstriga växter (raps, rättikor) och
många vilda kruciferer (Thlaspi, Sisymbrium, Iberis
m. fl.) mycket skadlig mott-art (gruppen Pyralidae
bland Lepidoptera, fjärilarna), i det att dess larver
omspinna dylika växters fruktsamlingar liksom med en
slöja af en fin väfnad, som sammanbinder skidorna med
hvarandra. Under denna betäckning lefver larven och
borrar runda hål genom skidornas väggar samt förtär
de omogna, ännu grönaktiga fröna. Skidorna få genom
dessa runda hål för folkfantasien en viss likhet med
en flöjt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free