- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1311-1312

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefnad d. 8 Juli år 811. Hans gemål, Berta, var
dotter till grefve Vilhelm af Toulouse.

Pipin, konung af Aqvitanien, den föregåendes brorson,
Ludvig den frommes andre son med Irmengard, fick
genom faderns förordning på en herredag i Aachen
817 konungadömet öfver Aqvitanien (Vasconien, Mark
Tolosa, Carcassonne, Autun, Avallon och Nevers). Då
817 års riksdelning kränktes 829 till förmån för
Ludvigs yngste son, Karl, grepo P. samt hans bröder
Lothar och Ludvig 830 till vapen emot sin fader
och kejsare. (Om denna strids förlopp se Ludvig,
romerska kejsare 1.) P. dog d. 13 Dec. 838. Hans son
– med Ingeltrud, dotter till grefve Theodebert af
Madrie – P. d. y. kunde blott med normandernas hjelp
några år hålla ut i striden med sin farbroder Karl,
hvilken Ludvig den fromme tilldelat Aqvitanien. År
864 utlemnades han åt Karl och dog i fängelse.
Kj.

Piplera, Se Lera.

Piplärkslägtet, Anthus, zool., hör till familjen ärlor
(Motacillidae) inom tättingarnas ordning (Passeres)
och foglarnas klass. Kroppen är långsträckt. Näbben
är rak och sylformig, med intryckt kant och en
obetydlig inskärning nära öfverkäkens blott föga
nedböjda spets. Stjerten är inskuren och tämligen
lång samt räcker ungefär med halfva sin längd utom
vingarna, hvilka hafva tredje och fjerde pennorna
längst. Tårna äro svaga, klorna stora och bakklon
förlängd till en sporre. Färgen är mer eller mindre
lärkgrå. Piplärkorna äro utbredda öfver hela jorden
och vistas på öppna fält, ljung- och enbevuxna
ställen, sidlända ängar, vid sjö- och hafsstränder,
stundom äfven i skogar. De äro lifliga, springa snabbt
omkring och vippa dervid med stjerten. Deras flygt är
snabb och lätt samt går i bågform. Sången är enkel,
men behaglig, och vid dess frambringande flaxar och
sväfvar hannen uppe i luften liksom lärkorna. Boet
lägges på marken, och de flesta arterna häcka mer än
en gång årligen. Af detta slägte finnas i Sverige 6
arter, hvilka kunna särskiljas enligt nedanstående
kännetecken:
I. Tarsen betydligt öfver 25 mm. i
längd och baktåns klo längre än halfva tarsen.
Stora piplärkan, A. richardi.
II. Tarsen ej öfver 25 mm. lång och baktåns
klo kortare än halfva tarsen.
A. Baktåns klo lika lång med eller längre än tån
och föga böjd.
1. Andra stjertpennan i yttre fanet hvitaktig
öfver midten. Fältpiplärkan, A. campestris.
2. Andra stjertpennan icke eller blott i spetsen
hvitaktig.
* Benen mörka; tarsen fullt 22 mm.
Skärpiplärkan l. klipplärkan,
A. obscurus.
** Benen ljusbruna; tarsen under 22 mm.
a. Hakan och strupen hvitaktiga, på
sidorna med svartaktiga fläckar.
Ängspiplärkan, A. pratensis.
b. Hakan och strupen (i sommardrägt)
rostgulaktiga.
Rödhalsade piplärkan, A. cervinus.
B. Bakklon kortare än baktån och starkt böjd.
Trädpiplärkan, A. arboreus.


Af dessa arter är den första anträffad blott en
gång i Sverige. Den andra är icke sällsynt på
torra fält och hedar i södra delen af landet; den
tredje förekommer på klippor och skär, förnämligast
vid hafskusterna. Ängspiplärkan finnes allmänt på
ängar, mossar och kärrmarker; den femte tillhör den
högre norden och uppträder söder ut sparsamt under
flyttningarna, och trädpiplärkan förekommer tämligen
allmänt långt upp i Lappmarken. För öfrigt äro arter
af detta slägte hemma i alla verldsdelar. C. R. S.

Pipmur. Se Jern, sp. 1123.

Pippi, Giulio. Se Giulio Romano.

Pippin. Se Pipin.

Pipping, Fredrik Vilhelm, finsk universitetslärare,
forskare och ämbetsman, född i Åbo d. 14 Dec. 1783,
blef student derstädes 1799, filos. kand. 1804,
filos. doktor 1805 samt docent i grekiska
literaturen 1806. Sedan P. 1806–07 fortsatt sina
studier i klassiska och österländska språk vid
universitetet i Upsala, begynte han hösten 1807 i
Åbo sin lärareverksamhet med föreläsningar öfver
grekisk grammatik. Hans håg vände sig emellertid
snart till literaturhistorien. Han förordnades
1812 att hålla offentliga föreläsningar i stället
för professoren i lärdomshistorien, utnämndes
1813 till vice bibliotekarie och befordrades 1814
till professor i lärdomshistorien, med hvilken
befattning universitetsbibliotekarietjensten
var förenad. Sedan biblioteket nästan helt
och hållet blifvit förstördt genom Åbo stads
brand, 1827, var han oförtrutet verksam för dess
återupprättande. Dess samling af i Finland tryckta
skrifter, »Fennica», blef af honom grundlagd
och kompletterad. P. erhöll 1836 kollegieråds
titel och fick 1837 afsked från professorsämbetet,
men bibehöll till 1845 bibliotekarietjensten. 1841
inkallades han i Finlands styrelse såsom ledamot af
kejs. senatens ekonomiedepartemerit och chef för
ecklesiastikexpeditionen. Han innehade sistnämnda
plats till 1853 och förblef ledamot i senaten till
1855, då han fick afsked. Sin ålderdom tillbragte
han under träget fullföljande af de bibliografiska
forskningar han såsom bibliotekarie börjat. Den
första frukten af hans studier på detta fält
hade varit en i disputationer, 1823–27, utgifven
afhandling, De bibliothecariis Academiae åboensis,
1813–27.
Efter lektor K. N. Keckmans (se d. o.) död,
1838, begynte han omarbeta och komplettera dennes 1821
utgifna förteckning öfver tryckta finska skrifter,
och efter nära tjugu års arbete blef han färdig
med Förteckning öfver i tryck utgifna skrifter på
finska språket
(1856–57), ett verk, som i noggranhet
och sakrikedom kan ställas vid sidan af de bästa
inom den bibliografiska literaturen. Till samma
forskningsområde höra Några historiska underrättelser
om boktryckeriet i Finland
(i »Acta soc. scientiarum
fennicae», tom. I-III, VI, VIII,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free