- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1317-1318

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pirot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålderdom att utplåna detta minne genom att
författa andliga dikter. P. dog i Paris 1773.
J. M-r.

Pirot (Turk. Sjarkoi), stad i Serbien, i det från
Turkiet 1878 vunna området, vid Moravas biflod
Nisjava och jernvagen till Nissa. Omkr. 8,000
innev. Mattfabrikation. Den 26–27 Nov. 1885 vann
furst Alexander i spetsen för den bulgariska hären,
omkr. 48,000 man, en afgörande seger öfver den
betydligt svagare serbiska hären.

Piru. Se Perkele.

Piruett (Fr. pirouette, egentl. snurra), svängning
rundt på tåspetsen; danssteg på tåspetsarna, utan
att den dansande ändrar plats; i ridkonsten hästens
vändning ett hvarf rundt kring en af fram- eller
bakfötterna. – Piruettera, göra piruetter.

Pjrus, bot. Se Pyrus.

Pirålen, Myxine glutinosa L., zool., en egendomlig
fisk, tillhör rundmunnarnas (Cyclostomata) underklass
bland fiskarna och utgör typ för en egen fam.,
Myocinidae. Han har liksom samslägtingarna ungefär
samma utbredning som torskfiskarna samt förekommer
på djupt vatten långs hela norska vestkusten
och vid Sveriges kust ned till Kullen. Kroppen
är masklik och saknar fjäll. En enda näsöppning
finnes i hufvudets spets. Ögonen äro öfverväxta af
huden och ej synliga. Näsgången öppnar sig inåt i
svalget. Gälöppningarna sitta långt ifrån hufvudet
nedtill på kroppssidorna. Dessa högst egendomliga
fiskar föra ett slags parasitlikt lefnadssätt. De
antingen borra sig in genom kroppssidorna eller
intränga genom munnen eller analöppningen på döda
eller lefvande fiskar och suga deras kött. De
förorsaka derigenom mycken förargelse för fiskare,
hvilka ej sällan finna koljor och andra fiskar, som
fastnat på backorna, fulla af pirålar, som sugit
i sig köttet så, att nära nog blott skinn och ben
återstå. En annan af de många egendomligheterna hos
denna underliga fisk är, att han ur längs sidorna
belägna rader af slemkörtlar förmår på kort tid
afsöndra en otroligt stor mängd af slem. Äggen äro
stora och omgifna af en hornlik hinna. R. L.

Pisa, forngrekisk stad. Se Elis.

Pisa. 1. Provins i mellersta Italien, landskapet
Toscana, vid Liguriska hafvet. Areal 3,056 qvkm,
283,643 innev. (1881). – 2. Hufvudstad i nämnda
provins, en af de äldsta städer uti Italien, fordom en
mäktig medtäflarinna till Venezia och Genua, ligger
på ömse sidor om Arnofloden, 7,5 km. från hafvet,
vid kustjernvägen samt jernbanorna från Pistoja och
Florens till Livorno. 37,704 innev. (1881). Staden
är omgifven med murar, hvilka hafva en längd af 10
km. och omsluta i s. v. vid Arnos högra strand
citadellet jämte vidsträckta trädgårdar. Stadens
största sevärdhet är det i dess nord-vestra del
belägna Piazza del Duomo, med domkyrkan, baptisteriet,
det lutande klocktornet och Camposanto. Domkyrkan,
byggd 1063–1118 (efter en af pisanerna vunnen lysande
sjöseger öfver de sicilianske sarasenerna vid Palermo)
af hvit marmor med svarta och färgade inkrustationer,
är en femskeppig basilika
med treskeppigt tvärhus och öfver korset en kupol af
oval grundform. Största prakten utvecklas i fasaden,
som består af fem öfver hvarandra stående rader
af väggkolonner, förenade genom rundbågar. Det
framför fasaden belägna baptisteriet, bygdt 1153
af Diotisalvi, är en kolossal rund kupolbyggnad
med omgång och emporer i en ännu mera förädlad
och sträng stil än domkyrkan. Största dyrbarheten
i det inre är den praktfulla marmorpredikstolen,
Nicc. Pisanos mästerverk (1260). Bakom domkyrkan
ligger sjelfständigt klocktornet (Ital. il campanile),
bygdt efter 1174 af Bonanno Pisano och Vilhelm von
Innsbruck. Det är en 54,5 m. hög rundbyggnad i 8
våningar, i likhet med baptisteriet dekoreradt med
pilaster- och bågställningar. Allmänt beryktadt är
tornet för sin skarpt lutande ställning (i det yttre
afviker det 4,8 m. från lodlinien), som, till en
början utan tvifvel föranledd af den ej tillräckligt
fasta grunden, sedan bibehölls af böjelse för det
besynnerliga. Norr om kyrkan ligger Camposanto,
en i slutet af 12:te årh. anlagd, för jordande af
förtjente medborgare i republiken bestämd kyrkogård,
hvars jord hemfördes från Jerusalem. Den bildar en
fyrkant (126 m. lång., 52 m. bred) och omslutes af
höga hallar, som på pelare rundbågigt öppna sig
inåt, det hela ett verk af Giovanni Pisano. Den
innehåller ett stort antal framstående skulpturverk
och grafvårdar, och väggarna äro smyckade med fresker,
af hvilka särskildt förtjenar framhållas den stora
cykeln på norra väggen, af Benozzo Gozzoli. Af
öfriga byggnader i staden må nämnas den gotiska
kyrkan S. Maria della Spina, Stefaniordens palats
(nu normalskola) jämte kyrka, palatset på Piazza
del Cavalieri, hvilket ligger på ruinerna af
det beryktade hungertornet (Torre dei Gualandi
alle sette vie), i hvilket grefve Ugolino della
Gherardesca med sina söner fann ett tragiskt slut (se
Gherardesca), Palazzo Lanfranchi (nu Toscanelli),
tillskrifvet Michelangelo, Pal. Lanfreducci samt
ärkebiskopspalatset. Universitetet i P., sanktioneradt
af påfven 1343, har fem fakulteter med omkr. 600
studerande, ett bibliotek, med omkr. 110,000 bd,
och en botanisk trädgård (från 1547). Af andra
läroanstalter finnas i P. ett lyceum, en teknisk skola
och en konstakademi med intressant tafvelsamling,
som i synnerhet innehåller taflor af äldre pisanska
skolan samt skolorna i Siena och Florens. – Forntidens
Pisae låg vid föreningen af floderna Arnus och Auser,
hvilken senare nu har särskild mynning. Det blef
180 f. Kr. romersk koloni, som af Augustus erhöll
benämningen Colonia Julia Pisana, samt pryddes af de
följande kejsarna med tempel, teatrar och triumfbågar;
med undantag af några rester efter termer hafva
inga byggnadsminnen från romarnas tid bevarats. Vid
början af 11:te årh. svingade P. sig upp till en af de
främsta sjö- och handelsstäderna vid Medelhafvet. Sin
maktställning förvärfvade staden hufvudsakligen
derigenom att den ställde sig i spetsen för striden
mot sarasenerna. Den fördref dem från Sardinien och
satte sig 1025 i varaktig besittning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free