Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pittakos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
England. Han lyckades dock bevara Irland från
de franska stämplingarna samt rädda Egypten och
Indien, hvilka framgångar knappt kunde betalas
för dyrt. Vid samma tid genomdref han unionen
med Irland (1800). Då P. i sammanhang dermed ville
gifva katolikerna politiska rättigheter, stötte han
sig med den bigotte konungen samt tvangs, då han
ej kunde uppfylla sina löften till irländarna, att
afgå d. 3 Febr. 1801. Trots de ekonomiska bekymmer,
som vid denna tid tryckte honom, afböjde han såväl
enskild hjelp som bidrag i form af ett lönande
sinekurämbete. Hans fienders jubel öfver hans fall
besvarades med storartade fester till firande af hans
födelsedag och af parlamentets offentliga uttalande
af nationens tacksamhet till honom. Den år 1802 slutna
freden med Frankrike blef dock ej långvarig. Napoleon
Bonapartes hotelser tvungo England att vidtaga
försvarsåtgärder. P. bildade ett rytteriregemente och
ledde kustförsvarets ordnande. I parlamentet förstod
han snart att återtaga den ledande rollen och lyckades
att med sig förbinda alla de ledande particheferna,
t. o. m. sin gamle fiende Fox. Till följd deraf tvangs
ministèrens chef, Addington, att afgå, hvarefter
P. d. 15 Maj 1804 bildade ett nytt kabinett, i hvilket
han intog samma platser, som han förut beklädt. Med
stora uppoffringar åstadkom han den tredje
koalitionen (1805) mot Frankrike. De koaliserade
makternas motgångar i kriget bidrogo väsentligt
till hans död, d. 23 Jan. 1800 i Putney. Han
begrofs vid sin faders sida i Westminster abbey,
och parlamentet betalade hans skulder, 40,000 pd
st. Hans byst är uppställd i London och i Cambridge.
J. Fr. N.
Pittakors, forngrekisk vis, statsman, föddes
omkr. 650 f. Kr. i Mytilene på ön Lesbos. Efter att
hafva befriat sin fädernestad från envåldsherskaren
Melanchros förde han till omkr. 580 såsom folkvald
styresman (aisymnetes) en genom klokhet och oegennytta
utmärkt regering. P. räknas bland »Greklands sju
vise», och såsom ett af honom uttaladt tänkespråk
anföres: »Iakttag det rätta ögonblicket.» Äfven
omnämnes han såsom skald och författare, men i behåll
finnas under hans namn blott en kort elegisk dikt
och ett bref till konung Kresus.
A. M. A.
Pittoresk (Fr. pittoresque, af Ital. pittore,
målare), det som kan eller är vardt att målas. Som en
ersättning för det fransk-italienska ordet begagnas
stundom i svenskan ordet »målerisk» (T. malerisch).
Pittosporeae R. Br., bot., en nat. fam. af träd eller
buskar med enkla, skiftevis ställda, stipellösa,
helbräddade (stundom sågade) blad och regelbundna,
oftast 5-taliga blommor, hvilkas kronblad vanligen
hafva en vacker färg (hvit, gul, röd eller blå),
hvarigenom de skilja sig från de nära stående
Celastrineae R. Br. Frukten är 1-rummig, med många
frön. Familjen tillhör öfvervägande Australien,
och många arter odlas i Europas växthus såsom
prydnadsväxter, t. ex. Pittosporum Tobira Ait., hvars
bark är mycket hartsrik. Familjens medlemmar äro i
allmänhet balsamiska och bittra, men hafva icke någon
användning i medicinen. O. T. S.
Pittsburgh [-börk], stad i nord-amerikanska staten
Pennsylvania, på landtungan mellan floderna
Alleghany och Monongahela, hvilka der flyta
tillsammans och bilda Ohio. P. är icke blott näst
Filadelfia Pennsylvanias största stad, utan äfven en
af de vigtigaste fabriksstäderna i unionen. Broar
förena den med staden Alleghany, på andra sidan
floden Alleghany, och med förstaden Birmingham vid
Monongahela. Staden har ett af naturen vackert läge,
men den ofantliga förbrukningen af bituminösa stenkol
har alldeles förstört dess utseende och förskaffat
den namnet »Smoky city» (»Rökstaden»). P. och
Alleghany hafva tillsammans 237 kyrkor och kapell
(deraf 57 romersk-katolska, bl. a. katedralen
S:t Paul, med stor kupol), ett 1819 grundlagdt
universitet (Western university of Pennsylvania), två
presbyterianska teologiska seminarier, ett katolskt
college och tvänne colleges för qvinnor. Stadens läge
vid Ohio och ännu mera närheten till de ofantliga
stenkolslagren i vestra Pennsylvania äro grunden till
dess blomstring. Jämte sina förstäder är P. Amerikas
förnämsta fabriksort med afseende på jern, stål,
glas och koppar. Alleghany county, hvars hufvudstad
P. är, producerade 1883 11,5 proc. af allt tackjern i
unionen och 21 proc. af valsadt jern och stål. Nämnda
år funnos 16 masugnar, 32 valsverk, 20 stålverk och
91 andra jernverkstäder, sysselsättande sammanlagdt
30,000 arbetare. Närmast derefter kom glasindustrien
med 75 etablissement, som sysselsatte 6,500
arbetare. Stenkols- och koksindustrien sysselsatte
nära 24,000 pers. och lemnade ett utbyte af 10,5
mill. ton stenkol och koks, med ett värde af 16,6
mill. doll. Ett stort antal jernvägar utgår från
staden i alla riktningar, och ingen plats i unionen
ger upphof till större jernvägsfrakter än P. P:s
ångbåtsflotta räknade 1883 163 fartyg om 36,850
tons (med inberäkning af pråmar 3,208 farkoster
om 1,360,000 tons). Folkmängden i P. utgjorde 1810
endast 4,968 pers., men uppgick 1880 till 156,389
pers., deraf omkr. 25,000 födda i Storbritannien
och Irland samt 16,000 i Tyskland. Alleghany hade
s. å. 78,682 innev. – P. uppstod omkring ett fort,
som dåv. franske guvernören i Canada, Duquesne, 1753
anlade på landtungan, och som 1758 intogs af engelske
generalen Forbes. Engelsmännen anlade på platsen ett
nytt fäste, som uppkallades efter premierministern
William Pitt d. ä. De första gatorna utstakades 1764,
och 1816 blef P. stad.
Pittsfield [-fild], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, på en högslätt 360 m. öfver hafvet
mellan Hoosik-kedjan i ö. och Taghkanik-kedjan
i v. och vid flere jernvägslinier. 13,364
innev. (1880). Flere sjöar i omgifningen lemna
vattenkraft för drifvande af ylle-, bomulls-, siden-
och andra fabriker. P. uppkallades efter den äldre
Pitt och inkorporerades 1761.
Pituita, Lat., slem.
Pityriasis, med., mjäll (se d. o.). – P. versicolor,
ett hudutslag af oregelbundna, något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
