Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pizarro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jensen i Köpenhamn samt gjorde sig ett bekant
namn som målarinna af blommor och stilleben. Hon
förestod någon tid en skola i Stockholm och var
sedan bosatt dels i trakten af Motala, dels
i Karlskrona, der hon afled d. 26 Maj 1888.
-rn.
Plagiat (af Lat. plagium, menniskostöld),
literär stöld, med berådt mod företaget lån ur
annan författares (eller tonsättares) arbeten. –
Plagiator, Lat., en, som stjäl (vare sig ämnen,
tankar, enskilda vändningar eller hela stycken)
ur andras skrifter och utgifver det stulna för sitt
eget. – Plagiera, företaga plagiat, plundra andras
skrifter. Jfr Kompilera.
Plagioklas (af Grek, plagios, skef, sned, och
klasis, sönderbrytande, brott), miner. Se
Dolerit och Fältspat.
Plagiostomi. Se Bredmunnar.
Plagiotremata, fjällreptilier, äfven kallade
Lepidosauria, zool., bilda den lägsta af de trenne
underklasser, i hvilka kräldjuren blifvit af somliga
indelade. Den omfattar ormar och ödlor, som i sin inre
byggnad delvis stå hvarandra nära, och mellan hvilka
öfvergångsformer finnas. Huru fjällreptilierna skiljas
från de båda andra underklasserna, se Kräldjuren.
C. R. S.
Plaid [pläd, plädd], Eng., (Gael. plaide), ett slags
lång sjal eller mantel af groft, rutigt eller randigt
ylletyg. Plaiden ingår i högskottarnas pittoreska
nationaldrägt och har på senare tider blifvit allmänt
bruklig såsom resplagg.
Plaidy [plädi’], Louis, tysk pianolärare, f. 1810 i
Sachsen, flyttade, efter att en tid i Dresden hafva
åtnjutit undervisning af Agthe i pianospel och af
Haase i violinspel. 1831 till Leipzig, inträdde
der i Wunderlichs kapell och konserterade såsom
violinist, men gjorde snart pianospelets teknik
till sitt hufvudstudium, och detta med så mycken
framgång, att han genom Mendelssohns bemedling erhöll
anställning 1843 vid det då inrättade konservatoriet i
Leipzig. Denna lärarebefattning skötte han till 1865,
hvarefter han ända till sin död, 1874, verkade på
sistnämnda ort såsom privat lärare i pianospel. Mycket
anseende och stor spridning erhöll hans Technische
studien für das pianoforte, hvaraf trenne upplagor
utgifvits.
Plain Chant [pläng sjang], Fr., musikt., det samma
som canto piano. Se Canto.
Plaisanterie [plä’sangtöri], Fr., skämt, narri,
tokroligt upptåg. – Plaisir [pläsir], Fr., nöje,
fägnad.
Plakat (Fr. placard, af plaquer, beslå), offentligt
anslag; kungörelse; kunglig förordning (i 1600-
och 1700-talets svenska författningsspråk).
Plakat, alldeles rusig, dödfull (förmodligen i det
nordiska studentspråket bildadt af Lat. placatus,
bragt till ro, stilla; jfr »säll» och »salig» i
samma bet.).
Plan. 1. Plan l. plan yta, matem., är enligt Euklides
»en yta, som ligger jämnt mellan sina linier». Dess
utmärkande egenskap är att, om genom två punkter
hvilka som hälst i planet drages en rät linie, denna
linie helt och hållet ligger i planet. Med plan yta
förstår man ofta äfven en begränsad del af ett plan,
t. ex. ytan af en ellips. – Ordet plan såsom adjektiv
utmärker, att det substantiv, hvartill det hör, hänför sig
till ett rum i två dimensioner. – 2. Plan projektion
(planritning), ritning, som afbildar ett föremål
(t. ex. en byggnad) i horisontel genomskärning,
sålunda angifvande dess dimensioner i längd och bredd.
1. G. E.
Plana, Giovanni Antonio Amadeo, italiensk astronom,
f. 1781, d. 1864, blef 1813 professor i astronomi och
direktor för observatoriet i Turin samt utgaf en stor
mängd matematisk-astronomiska arbeten, fortsättningar
af Laplaces verk. Mest berömdt bland dessa är hans
Théorie du mouvement de la lune (3 bd 1832).
Plana kopplingsmetoden (se Koppla), sjöv., kallas
räknesättet att genom lösning af den s. k. »Propra
triangeln», i hvilken kurs, differens i latitud
och departur förekomma, lösa navigationens
enklare problem, såsom generel kurs och distans
samt deraf inseglad latitud och longitud.
R. N.
Planche [plangsj]. Se Plansch.
Planche [plangsj], Jean Baptiste Gustave, fransk
literatur- och konstkritiker, f. i Paris 1808,
d. derst. 1857, hade redan gjort sig bemärkt genom
uppsatser i den franska pressens förnämsta organ,
när han inträdde som medarbetare i den då nyligen
uppsatta »Revue des deux mondes» (1831). Från
denna tid egnade han oafbrutet tidskriften stödet
af sina omfattande kunskaper och sin outtröttliga
arbetsflit. Föga böjd för eftergifter åt de nya
sträfvandena, fällde han domslut, som ej voro fria
från misstag, men han handlade alltid af öfvertygelse
och med sjelfständighet. Bland hans större särskildt
utgifna uppsatser må nämnas Portraits littéraires
(1846–49), Portraits d’artistes (1853), Nouveaux
portratts littéraires (1854), Études sur l’école
française de 1831 à 1852 (1855), Etudes sur les arts
(s. å.) och Nouvelles études sur les arts (1856).
J. M-r.
Planche, James Robinson, engelsk skriftställare,
f. 1796, d. 1880, härstammande från en fransk
hugenottslägt, skref bl. a. texten till Webers opera
»Oberon», Lays and legendes of the Rhine (1826),
folkdramat Charles the XII (1828; »Carl XII på ön
Rügen», 1835) samt flere arbeten i drägtkännedom,
bl. a. The history of british costume (1834).
Planchette [plangsjätt]. Se Plansch.
Planck, Gottlieb Jakob, tysk supranaturalistisk
teolog, f. 1751, blef 1784 prof. i Göttingen,
derjämte 1805 generalsuperintendent och
1830 öfverkonsistorialråd. Död i Göttingen
1833. Sin berömmelse vann P. som kyrkohistoriker
genom de betydande arbetena Geschichte der
entstehung, der veränderungen und der bildung
unseres protest. lehrbegriffes (1781–1800)
och Geschichte der entstehung und ausbildung
der christl.-kirchl. gesellschaftsverfassung
(1803–1809). – P:s son Heinrich Ludwig P.,
f. i Göttingen 1785, prof. dersammastädes
1823, d. 1831, vann äfvenledes ett namn som teolog.
G. R-l.
Planera (Lat. planare), jämna, göra slät, borttaga
ojämnheter; hemligt förbereda eller arbeta på
genomdrifvandet af en sak, planlägga. Se dessutom
Bokbinderi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
