- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1359-1360

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planetarisk nebulosa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfällig materiel. Sådana bockar äro lätta att
tillverka och utsätta; men som de stå på endast två
ben, fordra de en fast förbindning med landfästet för
att ej falla omkull. Jfr Hängselbock och Krigsbrygga.
O. A. B.

Plankonkav o. plankonvex. Se Lins.

Planman, Anders, astronom, matematiker, f. i
Hattula, Finland, 1724, student i Åbo 1744 och filos.
magister ders. 1754, fortsatte sina studier i Upsala,
der han 1758 blef docent i astronomi, men återvände
1763 till Åbo såsom professor i fysik. 1801 tog
han afsked från sin professur. Död d. 25 April
1803. Han var ledamot af Vetenskapssocieteten i
Upsala och (sedan 1767) af Vetenskapsakademien. –
Af P:s vetenskapliga afhandlingar hänför sig
flertalet till Venuspassagerna 1761 och 1769,
för hvilkas observerande han uppsändes till
Kajana, samt metoden att derur bestämma
solparallaxeon. Af de 28 disputationer, för
hvilka han i Åbo presiderade, behandla de flesta
experimentalfysiken och den praktiska astronomien.
G. E.

Planmätning kallas vid fältmätning den åtgärd, genom
hvilken läget på kartan bestämmes af ett tillräckligt
antal punkter, för att man med stöd af dessa skall
kunna inlägga bebyggda orter, vägar, vattendrag,
skilnaden mellan olika slag af mark och de öfriga
föremål, som sammanfattas under benämningen markens
konturer. Planmätningen utgår från triangelmätning
eller från de genom användande af stomkarta bekanta
punkterna eller, vid små kartarbeten, från en
godtyckligt vald punkt. Sedan utgångspunkten blifvit
bestämd och mätbrädet vederbörligen inriktadt
i densamma, öfvergår man till bestämmandet af
läget för åtskilliga synliga punkter. Detta sker
dels genom enkel syftning och afståndsmätning,
då man från en punkt (stationspunkt) uppdrager en
syftlinie till den punkt, hvars läge sökes, uppmäter
afståndet dit och afsätter det efter skalan, dels
genom ajskärning, då syftlinier uppdragas från två
stationspunkter, till den sökta punkten, hvars läge
angifves af deras skärning, dels ock genom inskärning
(se d. o.). Dessa sätt kunna delvis användas i
förening med hvarandra. Sedan genom dylika åtgärder
ett tillräckligt antal punkter blifvit till sitt läge
bestämdt, kunna med stöd af dem markens konturer och,
om så erfordras, äfven dess beklädnad intecknas.
C. O. N.

Planogameter. Se Chlorozoosporaceae.

Planpenningar. Se Hjelprote.

Planquette [plangkä’tt], Robert, fransk
operakomponist, f. 1850 i Paris, var en tid elev vid
dervarande konservatorium utan att dock då lyckas göra
sig bemärkt, men vann sedan rykte dels genom lyckade
romanser, dels genom sina operetter Valet de cour,
Le serment de M:me Gréyoire, Paille d’avoine, Les
cloches de Corneville
(1877), Le chevalier Gaston,
Les voltigeurs de la XXXII, Rip van Winkle
(1882)
m. fl. Bland dessa har i synnerhet »Cornevilles
klockor» (Stockholm 1878) vunnit stor popularitet
genom intagande melodier, nobel hållning och
stämningsfullhet, i konstnärligt värde
närmande sig den bättre franska komiska operan. Äfven
»Bip van Winkle» har vunnit spridning (»Rip-Rip»,
Stockholm 1884).

Plansch [plangsj], Fr. planche (af Lat. planca,
bräde), egentl. graverad kopparplåt eller träplatt;
aftryck af en graverplatt eller kliché, kopparstick,
stålstick, stentryck, träsnitt o. s. v.; hvarje slags
på särskildt blad tryckt illustration. – Planschett
(af Fr. planchette, liten plåt, dimin. af planche),
böjlig stålskena i snörlif.

Planspegel. Se Spegel.

Planta, Peter Jakob, missionär, föddes i
Jönköping 1721. Han ärnade först blifva fältskär
och tjenstgjorde derefter på apotek i Stockholm,
tills han 1747 afreste såsom missionär till Jamaica,
der han i 20 år verkade bland negerslafvarna, utsatt
för de största faror. Om hans senare öden känner man
endast, att han dog i Ockbrook i England 1814.

Planta, Martin, schweizisk pedagog, fysiker,
f. 1727, d. 1772, grundlade 1761 i sitt hemland,
Grisons, en högre bildningsanstalt, »Seminarium»,
ett på sin tid märkligt företag. Anstalten var
först förlagd till Haldenstein, men flyttades
1771 till slottet Marschlins. År 1755, alltså ett
årtionde före Ingen-Houss och Ramsden, uppfann P. en
skifelektricitetsmaskin. Angående användning af ånga
såsom drifkraft för fartyg och vagnar framlade han
inför franska regeringen en första idé, och ehuru
denna af vetenskapsakademien i Paris förklarades vara
outförbar, var P. således, likasom redan tidigare
Papin, en föregångare till Watt.

Plantage [plantasj], Fr., egor i ett tropiskt land,
å hvilka odling i stort af vissa förbrukningsväxter
(plantan) drifves, t. ex. tobaks-, bomulls-, socker-,
kaffe-, kakao-, indigo-plantage.

Plantagenet [franskt utt. plangtasjönä; engelskt
utt. plennte’ddsjenett], engelsk konungaätt, har sitt
namn deraf att stamfaderns fader, grefve Gottfrid af
Anjou, skall hafva brukat pryda sin hufvudbonad med
en qvist af ginstbusken (planta genistae). Gottfrid,
som 1129 öfvertog Anjou och Maine af sin fader,
korsfararen Fulco (konung af Jerusalem 1131–42), var
förmäld med engelske konungen Henrik I:s enda barn,
kejsar Henrik V:s enka, Margareta. Efter faderns död
(1135) korsades hennes arfsanspråk af Stefan af Blois,
så att hon endast någon tid (1141–42) var erkänd
såsom Englands herskarinna och först efter flere
års krigstillstånd fick sin rätt till Normandie
häfdad. Deremot blef Gottfrids och Margaretas son
Henrik 1154, efter Stefans död, konung af England
såsom Henrik II; och ätten P. regerade derefter i
detta rike till år 1485, då, efter långvarig tvekamp
mellan de båda hufvudgrenarna Lancaster och York, dess
saga lyktades genom Richard III:s död i slaget vid
Bosworth. Richards besegrare, Henrik Tudor, grefve af
Richmond, hvilken såsom Henrik VII blef stamfader för
en ny regentätt, tudorernas, härstammade på mödernet
från huset Lancaster och förmälde sig med den fallnes
brorsdotter, Elisabet af York.

Plantagineae Juss. bot., en naturlig växtfamilj,
hvars arter hafva blommorna i ax (sällan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free