- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1381-1382

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Platonisk kärlek. Det fanns enligt Platon många former af eros - Platou. 1. Ludvig Stoud P. - Platou. 2. Carl Nicolai Stoud P. - Platov, Matvej Ivanovitj - Plats du jour, Fr., »rätterna för dagen», matsedel - Paltsmajor. Se Major - Plattensjön. Se Balaton-sjön - Platte river. Se Nebraska river - Plattfiskar, Sternoptyx Herrm., zool. - Plattfot (Lat. pes valgus) - Plattfot (plattvakt). Se Glas, sjöv. - Platthofvar. Se Lamnunguia - Platting, sjöv., ett slags platt tågvirke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarken afficiera menniskans mer allmänt sympatiska sida
(den vore då intet annat än patologisk vänskap,
som med könsmotsatsen intet hade att skaffa),
ej häller den specifikt sexuella, hvadan man
egentligen ej begriper, hvad den skall innebära och
betyda. Också skildras den som något så subtilt
och eteriskt, att den för tanken förlorar sig i
det rena intet. Anledningen till dess antagande
torde vara en alltför inskränkt och fördomsfull
uppfattning af sjelfva den sexuelt erotiska sferen
inom menniskolifret, dess betydelse och omfattning. En
sådan kan ligga i den alldeles falska föreställningen
att kroppslig skönhet hos föremålet skulle utgöra
något oundgängligt vilkor för könskärlek (i vanlig
och begriplig mening), den må tänkas huru starkt
sinlig som hälst. – En annan anledning torde ligga
deri att man bundit könskärleken vid alltför groft
sinliga former och förgätit, att det sexuella
lifvet äfven har en afgjordt psykisk sida, hvilken
väl kan framträda som dominerande, utan att vi
befinna oss utom sferen för detta lif. Vanligen
hafva de företeelser, der denna psykiska eller,
bestämdare uttryckt, svärmiska och romantiska sida
öfvervägande gjort sig gällande, betecknats såsom
yttringar af platonisk kärlek. För öfrigt får denna
ej förblandas med den äktenskapliga kärleken, som,
om den än tarfvar en sympatisk dragning som sitt
underlag, dock aldrig sammanfaller med en sådan
(den senare må fattas huru som hälst), utan är en
etisk bestämdhet eller tillhör sjelfva det förnuftiga
viljelifvet hos oss, det område, der fråga i första
rummet är, ej om känslostämningar, utan om moraliska
förbindelser. – Genom en lätt begriplig utvidgning af
ordets betydelse betecknar platonisk kärlek i dagligt
tal stundom ett allmänt intresse för en institution
eller sak, hvilket intressse dock saknar nog styrka
eller af yttre anledningar hindras från att i större
omfattning röja sig i handling, inom realitetens
verld. L. H. Å.

Platou. 1. Ludvig Stoud P., norsk ämbetsman,
född i Slagelse på Själland d. 28 Mars 1778, blef
student i Köpenhamn 1795 och tog lärareexamen 1803,
hvarefter han blef adjunkt och 1806 öfverlärare
vid Kristiania katedralskola. 1809–10 deltog han i
stiftandet af Selskabet for Norges vel och utnämndes
1813 till professor i historia och statistik vid
det nya universitetet i Kristiania, der han längre
fram som qvestor äfven öfvertog den ekonomiska
förvaltningen. 1815 blef han expeditionssekreterare
i Departementet for det indre, var konstituerad
statssekreterare 1817–21 och utnämndes till samma
ämbete 1825, jämte det han qvarstod som professor
i statistik. Som författare utgaf han historiska
och geografiska läroböcker. Död d. 30 Nov. 1833. –
2. Carl Nicolai Stoud P., den förres son, f. i
Kristiania 1809, blef juris kandidat 1832 och beklädde
flere ämbeten, tills han 1853 blef borgmästare i
Kristianssand, hvilken stad han representerade på
stortingen 1857 och 1858. År 1860 utnämndes han
till borgmästare i Bergen. Han utgaf liksom fadern
läroböcker i geografi och har äfven i »Norske
samlinger», I–II,
offentliggjort Fredrik VI:s och Kristian (Karl)
Augusts brefvexling. Död i Bergen d. 11 Sept. 1888.
Y. N.

Platov, Matvej Ivanovitj, grefve, hetman
för donska kosakerna, f. 1751, d. 1818, ingick vid
tretton års ålder i kosakhären och kämpade 1770–71
mot turkarna, 1782–83 under Suvorov i Kuban och på
Krim samt 1788–90 åter mot turkarna. 1801 utnämndes
han till hetman för donska kosakerna och ordnade
deras centralstyrelse i Novo-Tjerkask. 1805–07
kämpade han mot Napoleon och 1809 mot Turkiet,
men förvärfvade sin egentliga ryktbarhet under
krigen mot Napoleon 1812–14, då kosakkåren
P. alltid var med, der något af vigt var på färde.
C. O. N.

Plats du jour [pladysjour], Fr., »rätterna för
dagen», matsedel.

Platsmajor. Se Major.

Plattensjön. Se Balaton-sjön.

Platte river. Se Nebraska river.

Plattfiskar, Sternoptyx Herrm., zool., har Nilsson
kallat ett slägte af familjen Sternoptychidae af
ordningen Physostomi bland benfiskarna. Hithörande
fiskar äro samtliga små, silfverglänsande, med
hög, hoptryckt kropp utan regelbundna fjäll, men
med rader af glänsande fläckar långs hufvudet och
undre sidan. Munnen är bred, ögonen stora. Ryggfenan
har antydning till en taggstråle; fettfenan är
rudimentär. En art, S. (Argyropelecus) olfersii Cuv.,
har såsom sällsynthet några gånger funnits vid norska
kusten, men går der ej söder om Bergen och anses
ditförd af Golfströmmen. Åtskilliga arter anträffas
ute i Atlanten och i Medelhafvet. De äro pelagiska
och djup vattensformer. R. L.

Plattfot (Lat. pes valgus). En normalt byggd fot
trampar icke med hela sin undre yta; ty midt under
foten och i synnerhet vid inre randen finnes
ett upphöjdt hvalf, i hvilket ömtåliga nerver och
kärl ligga skyddade för tryck. Genom sänkning och
utplånande af detta hvalf uppstår plattfot i olika
grader. Denna åkomma är sällan medfödd, utan uppstår
nästan alltid småningom hos personer, hvilkas yrke
tvingar dem att stå mycket, såsom bodbetjenter,
kypare, bagare m. fl., och angriper derför båda
fötterna. Genom kroppstyngden tänjas och sträckas
de senor och band, som sammanhålla fotbenen, så
att hela fotens undre yta blir trampyta, foten
blir längre och bredare samt öm och värkande genom
trycket på nerverna och genom spänningen i småbenen,
som äfven kunna inflammeras. I de svårare formerna
tillkomma äfven muskelkramp och senförkortningar,
hvarigenom yttre fotranden och fotspetsen dragas
uppåt (pes valgo-calcaneus). Åkomman, som man
bäst förebygger genom att ej stå eller gå för
mycket, är synnerligen besvärlig och ytterst
svår att bota. Man har försökt med gipsbandage,
särskildt konstruerade mekaniska skodon och, i
svåra fall, med genomskärning af förkortade senor.
F. B.

Plattfot (plattvakt). Se Glas, sjöv.

Platthofvar. Se Lamnunguia.

Platting, sjöv., ett slags platt tågvirke, hvilket
liksom flätas för hand med ett udda antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free