Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plebiscit (Lat. plebiscitum) kallades i Rom ett beslut (Lat. scitum), fattadt af plebs (se Plebejer) å dess särskilda sammankomster - Plebs. Se Plebejer - Plectognathi, zool. Se Fastkäkar - Plectogyne Link (Aspidistra Ker), bot., ett egendomligt örtslägte - Plectropterus, sporrgåsslägtet - Plectrum. Se Plektron - Plein pouvoir, Fr., fullmakt; full myndighet - Pleiobar. Se Meiobar - Pleistoanax l. Pleistonax, konung i Sparta - Plejaden. 1. (Grek. Pleias, sjustjernan). Benämning på en grupp af 7 grekiska tragedi- och satyrspelförfattare - Plejaden. 2. (Fr. La pléiade.) Se Franska literaturen, sp. 255-56 - Plejaderna, Grek. mytol., döttrar af Atlas - Plejaderna (se föreg. art.), Sjustjernan, astron. - Plektron, Grek. (Lat. plectrum), liten staf, hvarmed strängarna knäpptes på antika instrument såsom fominx och lyra - Plenarförsamling, fulltalig församling - Plenarium. Se Liber plenarius - Plener. 1. Ignaz Edler von P. - Plener. 2. Ernst von P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
franska revolutionen, såsom benämning på de resolutioner,
som understälts allmän folkomröstning, godkännande af
alla franska medborgare. Napoleon I och Napoleon III
använde såväl namnet som metoden. Plebiscit benämndes
t. ex. den omröstning (d. 20–21 Nov. 1852), som
kallade Napoleon III till tronen. – Jfr Borgeaud: »La
plebiscite dans l’antiquité, Grèce et Rome» (1887).
R. Tdh.
Plebs. Se Plebejer.
Plectognathi, zool. Se Fastkäkar.
Plectogyne Link (Aspidistra Ker), bot., ett
egendomligt örtslägte, bildande typen för en särskild
grupp, Aspidistreae Endl. (nära till Smilacineae och
Parideae) inom nat. fam. Liliaceae DC. kl. Hexandria
L. Från en grenig och knölig rotstock uppskjuta
många, ofta ganska stora, bredt lansettlika, hela
och helbräddade, bågnerviga, glatta blad af mörkgrön
färg, som hos en odlingsvarietet blifvit brokig med
större eller mindre ränder af hvitt eller gulhvitt
(stundom är hela bladet gulhvitt). De små, oansenliga
blommorna utvecklas å mycket korta skaft från
rotstocken. Hos P. lurida Link, är färgen smutsigt
brunaktig. P. elatior Link, en annan i våra rum och
växthus odlad art, härstammar liksom den förstnämnda
från Kina och Japan. Dessa växter, som för sin stora
samling af mörkt gröna (eller hvitbrokiga), länge
varaktiga blad äro mycket använda dekorationsväxter,
hafva en förunderlig förmåga att trifvas under de
mest olikartade förhållanden. O. T. S.
Plectropterus, sporrgåsslägtet, zool., hör till
underfamiljen sötvattens-andfoglar (Anatini),
familjen brednäbbade andfoglar (Anatidae), ordningen
Lamellirostres och foglarnas klass. Näbben är tämligen
smal, bakom spetsen något nedtryckt, ansigtet naket,
pannan hos hannen försedd med en stor knöl, benen
höga, ofvanför hälleden nakna, och tårna långa, med
stora simhinnor. Hit hör sporrgåsen, P. gambensis,
som är hemma i hela mellersta Afrika tvärs öfver
verldsdelen. Hannen håller 90 cm. i längd, honan är
deremot mycket mindre. Sporrgåsen springer bättre
än alla andra arter af underfamiljen, för sig mycket
högrest, vistas vid floder och stillastående vatten
samt lägger sina ägg i ett stort, icke sällan flytande
bo, som förfärdigas af säf, vass o. d. Med förkärlek
förtär denna art fisk och andra ämnen ur djurriket.
C. R. S.
Plectrum. Se Plektron.
Plein pouvoir [pläng pouvåar], Fr., fullmakt; full
myndighet.
Pleiobar. Se Meiobar.
Pleistoanax l. Pleistonax (Lat. Plistoanax), konung
i Sparta, son af Pausanias, uppsteg på tronen
redan såsom minderårig (458 f. Kr.) och gick år 445
i frivillig landsflykt, emedan han såg sig ur stånd
att erlägga de höga penningböter, hvilka blifvit
honom ådömda på grund af en beskyllning att vid ett
fientligt infall i Attika hafva genom mutor låtit
förmå sig till återtåg. Efter nitton års frånvaro
återkallades han på Pythias inrådan till Sparta,
der han verkade för biläggandet af kriget med Athen
och afslöt den s. k. »Nikias’ fred» (421). Han dog
408 f. Kr. A. M. A.
Plejaden. 1. (Grek. Pleias, sjustjernan). Benämning
på en grupp af 7 grekiska tragedi- och
satyrspelförfattare, som tillhörde den alexandrinska
perioden och blomstrade under Ptolemaios
Filadelfos. Dessa sju poeter voro Homeros (son
af Andromachos och skaldinnan Myro), Sositheos,
Lykofron, Alexandros Aitolos, Filiskos. Sosifanes
och Dionysiades. – 2. (Fr. La pléiade.) Se Franska
literaturen, sp. 255–56.
Plejaderna (Grek. Pleiades), Grek. mytol., döttrar
af Atlas, skola af sorg öfver sin faders hårda öde
sjelfva hafva beröfvat sig lifvet, hvarefter de
af Zevs försattes på stjernhimmelen, der de bilda
sjustjernornas grupp. En annan saga, enligt hvilken
de i fem månaders tid jagades af Orion och på egen
begäran förvandlades först till dufvor, sedan till
stjernor, har tydligen sin grund dels i ljudlikheten
med det grekiska ordet peleiai l. peleiades (dufvor),
dels deri att stjerngruppen Plejaderna (se nästa
art.) ungefär fem månader af året är synlig i närheten
af Orion. Redan i forntiden har man velat förklara
namnet Plejaderna såsom »sjöfartsstjernor» (af
grek. plein, segla), emedan deras heliakiska uppgång
och nedgång inträffa vid de årstider (början af Maj
och slutet af Oktober), då sjöfarten på Medelhafvet
kunde anses vidtaga och upphöra. Nyare forskare
härleda det från stammen i Grek. pleon l. pleion
(mera, talrikare). Plejadernas individuella namn äro
Elektra, Maia, Taygete, Alkyone, Kelaino, Sterope
och Merope. A. M. A.
Plejaderna (se föreg, art.), Sjustjernan, astron.,
stjerngrupp i Oxens stjernbild. I en tub synas i
Plejäderna flere hundra stjernor, men för ett mindre
godt och obeväpnadt öga sammanflyter stjernljuset,
så att gruppen visar sig som ett litet, lysande moln,
medan deremot ett godt öga anses kunna särskilja sju
stjernor inom densamma. Den klaraste stjernan är af
tredje storleken och benämnes Alcyone ([eta] Tauri).
Plektron, Grek. (Lat. plectrum), liten staf
(af sköldpadd, elfenben, trä eller metall),
hvarmed strängarna knäpptes på antika instrument,
såsom forminx och lyra. Samma namn gifves äfven åt
slagverktyget för den moderna cittran, hackbrädet
och hvarjehanda slaginstrument.
Plenarförsamling (af Lat. plenus, full), fulltalig
församling; sammanträde, vid hvilket alla medlemmar
af korporationen äro tillstädes.
Plenarium. Se Liber plenarius.
Plener. 1. Ignaz Edler von P., österrikisk
statsman, f. 1810, inträdde efter afslutade
juridiska studier 1836 i statens tjenst och hade
genomlupit finansförvaltningens alla grader, då
han i Dec. 1860 kallades in i Schmerlings kabinett
såsom finansminister. Han verkade der ifrigt för
en reform af den direkta beskattningen, men hade
föga lycka i sin förvaltning och tog i Juni 1865
afsked ur ministèren. Dec. 1867–April 1870 satt
han såsom handelsminister i furst Auerspergs
kabinett. P. har tillhört böhmiska landtdagen och
österrikiska riksrådets deputeradekammare samt fick
1873 säte i herrehuset för lifstiden. – 2. Ernst
von P., österrikisk statsman, den föregåendes ende
son. f. 1841, egnade sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
