Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pless, tyskt »standherrschaft», som 1850 af Preussens konung upphöjdes till furstendöme - Plessen, dansk adelsslägt - Plessen. 1. Kristian Siegfried P. - Plessen. 2. Kristian Ludvig v. P. - Plessen. Karl Adolf v. P. - Plessen. Mogens P. - Plessimeter. Se Perkussion 1 - Plessis-lès-Tours. Se Tours - Plestjejev, Aleksei Nikolajevitj - Plethora, Grek., blodfullhet (se d. o.) - Plethron, forngrekiskt mått. 1. Längdmått af 100 fot - Plethron. 2. Ytmått af 10,000 qv.fot - Pletsch, Oskar - Pleureuses. Se Plöröser - Pleurodeles. Se Refbensvattenödlan - Pleurodictyon, paleont., ett endast i devonsystemet förekommande fossil - Pleuronectes. Se Flundreslägtet - Pleurospermum Hoffm., bot. - Plevlje, stad i Herzegovina - Plevna, betydande handelsstad i Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herrskapet tillhörde 1765–1847 en linie af huset
Anhalt-Köthen och har efter denna tid varit i
grefvarnas af Hochberg ego.
Plessen, dansk adelsslägt, som från Mecklenburg inkom
till Danmark under 17:de årh. 1. Kristian Siegfried
P., f. 1646, var page hos prins Georg (Fredrik
III:s son), följde med honom till England och var
några år hans rådgifvare. År 1692 blef han medlem
af geheimerådet och president i räntekammaren. Han
skapade ordning i finanserna och förbättrade statens
kredit samt hade väsentlig del i kronprinsens (Fredrik
IV:s) giftermål, men aflägsnades det oaktadt 1700
straxt efter hans tronbestigning och for då till
England, der han stod högt i gunst hos drottning Anna,
prins Georgs gemål. Mot slutet bosatte han sig i
Hamburg och dog der 1723. – 2. Kristian Ludvig v. P.,
den föregåendes son, f. 1676, d. 1753, var 1725–34
geheimeråd och president i räntekammaren. Med mycken
duglighet förenade han stor sjelfständighet, hvilken
bragte honom i onåd hos Kristian VI och medförde
hans afskedande, närmast för det han uppträdt
mot drottningens slöseri. Hans broder Karl Adolf
v. P. (f. 1678, d. 1758) blef 1730 öfverkammarherre
och geheimeråd samt var till 1735 regeringens
egentlige ledare. Det var i synnerhet han, som bar
skulden för den stränghet, som öfvades mot drottning
Anna Sofia, och han påstods hafva varit hemligt gift
med Kristian V:s dotter prinsessan Sofia Hedvig. –
Mogens P. blef 1839 upphöjd till grefve Scheel-Plessen
(se d. o.). E. Ebg.
Plessimeter (af Grek. plessein, slå, stöta, och
metron, mått). Se Perkussion 1.
Plessis-lès-Tours [plessilätour]. Se Tours.
Plestjejev, Aleksei
Nikolajevitj, rysk skald, f. 1825, var liksom
Dostojevskij bland de 1849 till döden dömde
»petrasjevtserna», benådades med soldattjenst och
återfick först 1857 sin samhällsställning. En 1849
af honom utgifven diktsamling hade vunnit mycket
bifall. Hans senare alster andas en mild, älsklig
melankoli; hans lyrik är i hög grad melodisk. P:s
noveller och lustspel äro föga betydande. Han har
derjämte lemnat en mängd goda öfversättningar af
tyska, engelska och franska skalder. Lll.
Plethora, Grek., blodfullhet (se d. o.).
Plethron, forngrekiskt
mått. 1. Längdmått af 100 fot eller en sjettedel af
ett stadion (se d. o.). – 2. Ytmått af 10,000 qv. fot,
eller en qvadrat af 100 fots sida. Då det grekiska
fotmåttets längd var något olika i olika stater,
vexlade naturligtvis i samma proportion storleken af
ett plethron. A. M. A.
Pletsch, Oskar, tysk tecknare, f. i Berlin 1830,
började redan som gosse egna sig åt illustrering,
blef lärjunge af Bendemann i Dresden och började
illustrera bibeln, men afbröts genom inkallelse
att fullgöra sin värnpligt. Sedan slog han sig
ned i Berlin, der han undervisade i teckning och
illustrerade folkböcker. Från 1872 bodde han i
närheten af Dresden. Död 1888. Sitt förnämsta rykte
vann P. genom älskvärda skildringar ur barnens lif,
kända äfven utom Tyskland.
Pleureuses [plörös]. Se Plöröser.
Pleurodeles. Se Refbensvattenödlan.
Pleurodictyon, paleont.,
ett endast i devonsystemet förekommande fossil,
hvars natur länge varit omtvistad. Numera anses
det vanligen såsom stenkärnan af en korall,
beslägtad med Favosites, midt på hvilken nästan
alltid stenkärnan af ett böjdt maskrör är fäst.
B. L-n.
Pleuroneetes. Se Flundreslägtet.
Pleurospermum Hoffm., bot., ett slägte inom nat. fam. Umbelliferae
Juss., kl. Pentandria L. Slägtet utgöres af högväxta,
glatta örter med oledade stjelkar, stora, flere gånger
parbladigt delade, dubbla blomflockar med allmänna
och enskilda svepen samt hvita blommor. Frukten är
äggformig, högryggad eller hoptryckt från sidorna,
glatt, med 10 uppblåsta, hvasst kölade och på kölen
naggade åsar utanpå 10 mindre, inre, trubbiga. I
Europa finnas 2 arter af detta slägte. En bland dem,
Pl. austriacum Hoffm., påträffades 1853 å Kolmården
i Krokeks och Qvillinge socknar. O. T. S.
Plevlje, stad i Herzegovina, vid Cechotina, en biflod
till Drina. Omkr. 4,000 innev. I närheten ligger det
berömda grekiska Troitsa-klostret.
Plevna, betydande
handelsstad i Bulgarien, 7 km. ö. om Vid-floden,
vid Tutsjenitsa- och Grivitsa-bäckarnas sammanflöde,
i korsningen af flere vigtiga vägar. Omkr. 11,000
innev. P. har blifvit ryktbart genom de strider, som
utkämpades kring staden under rysk-turkiska kriget
1877–78. Då Osman pasja i Juli 1877 med omkr. 20,000
man marscherade österut för att hota de från Sistova
mot Tirnova framryckande ryssarna, stötte han d. 19
vid P. på ryskt Kavalleri och blef d. 20 anfallen af
ryske generalen Schilder-Schuldner med omkr. 9,000
man i sin i hast befästa ställning. Ryssarna
blefvo tillbakakastade, och Osman, som insåg P:s
betydelse, drog dit förstärkningar och befäste sin
ställning. Äfven ryssarna ökade sin styrka och gingo
d. 30 Juli med 30,000 man under general Krüdener
till förnyadt anfall, men delade sig i två delar, som
blefvo hvar för sig slagna (förlust 7,300 man). Nu
samlade kriget sig hufvudsakligen kring P. Osman
ökade sin styrka och inrättade åt sig ett starkt
befäst läger på de kring P. belägna höjderna. Ryssarna
drogo till sig betydliga förstärkningar, hvaribland
äfven rumanska armén, och gingo d. 11 Sept., efter
4 1/2 dagars beskjutning af P., med 100,000 man och
444 kanoner, till anfall mot turkarna, som räknade
40,000 man och 60 kanoner. Anfallet skedde på tre
särskilda ställen, men med otillräckliga krafter och
utan sammanhang samt blef afslaget, sedan ryssarna
förlorat 15,500 man. Ryssarna inskränkte sig då
till inneslutning på östra sidan om Vid-floden, och
general Totleben eftersändes att leda denna. Trots
det talrika kringsvärmande ryska kavalleriet erhöll
Osman riklig förstärkning jämte förråd, ända till
dess general Gurko med det till krigsskådeplatsen
anlända ryska gardet genom striden vid det s. ö. om
P. belägna Gornij-Dubniak d. 24 Okt. fullständigt
inneslöt P. Sedan alla förråd tagit slut, gjorde
Osman d. 10 Dec. ett utfall vesterut, öfver Vid,
men blef besegrad och dagtingade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
