- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1421-1422

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plymouth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plåtarna måste naturligtvis sådana ugnar vara ganska
olika konstruerade. C. A. D.

Plädd. Se Plaid.

Plädera (Fr. plaider, Med. Lat. placitare, af
placitum, godtfinnande, åsigt), hålla ett försvarstal
inför rätta; tala till förmån för någon eller något

Pläner kallas i Sachsen en gråhvit, mergel-aktig
kalksten med anledning af sina jämna och
plana förklyftningsytor. Plänern tillhör
kritsystemet, och stundom har namnet äfven
användts att beteckna underafdelningar af detta
(t. ex. undre och öfre plänerkalk och plänermergel,
motsvarande Turon- och, delvis, Senonetagerna).
B. L-n.

Pläter (T. plattirte arbeit, af Sp. plata, silfver;
Fr. plaqué) kallas plåt eller bleck af en mindre
dyrbar metall, som man på en eller båda sidor
belagt med en dyrbarare sådan för att spara på den
ädlare metallen och ändock gifva det hela utseende
af sådan. Sålunda pläteras silfver, guld eller
platina på koppar, guld eller platina på silfver,
tenn på bly o. s. v. Pläteringen tillgår sålunda
att på den ytterst väl rengjorda ytan af underlaget
(koppar-, silfver-, blyplåten) lägges ett likaledes
ytterst väl rengjordt, lika stort, men tunnare bleck
af pläteringsmetallen (silfver, platina, guld),
hvarefter alltsammans utvalsas till tunnare bleck,
hvarvid de båda metallerna sammanhållas endast genom
adhesion mellan ytorna. Genom de stora framsteg,
som galvanoplastiken (se d. o.) under senare
tiden gjort, har användandet af pläter i betydlig
grad minskats. Jfr Förgyllning och Försilfring.
C. A. D.

Plöjning. Se Djupplöjning och Plog.

Plön (Ploen), stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, i ett synnerligen
vackert läge mellan tvänne insjöar, vid
jernvägen mellan Neumünster och Neustadt. 3,036
innev. (1880). Gymnasium, kadettskola. Den senare
är inrymd i det forna slottet, som efter 1622 var
residens för den hertigliga linien Holstein-Plön,
hvilken härstammade från en af Hans d. y:s många
söner, Joakim Ernst, och utslocknade på manssidan
1761 med hertig Fredrik Karl.

Plönnies [-is], Luise von, tysk författarinna,
född Leisler, f. 1803, blef 1824 gift med läkaren
A. v. P. i Darmstadt och enka 1847. Död 1872. Hon
bildade sin stil efter engelska skalder och
visade äkta begåfning, i synnerhet i sina erotiska,
beskrifvande och religiösa dikter. Bland hennes alster
må framhållas Gedichte (1844), Neue gedichte (1851),
Mariken von Nymwegen (1853) och Lilien auf dem felde
(1864). Hon utgaf äfven poetiska öfversättningar från
engelska och flamländska.

Plöroser (Fr. pleureuses, egentl. gråterskor), hvita
batistremsor, sådana som förr i tiden buros fästa
nedtill å ärmuppslagen under de första dagarna af
djup sorg.

Plötz. Se Ploetz.

Pneometer (af Grek. pnein, andas, och metron,
mått). Se Spirometer.

Pneumococcus. Se Lungsjukdomar, sp. 294.

Pnevmaticitet (af Grek. pnevma, luft), zool.,
kallas den egenskap hos foglarnas skelett, att ett
större eller mindre antal af dess ben innehåller
luft. I sin tidigaste tillvaro äro foglarnas ben,
liksom däggdjurens, fyllda med märg, som genomsättes
af blodkärl; men denna försvinner delvis snart,
och i dess ställe träda luftfyllda håligheter. De
så omgestaltade benen kallas pnevmatiska i motsats
till de märgfyllda. Icke hos någon fogelart saknas
pnevmatiska ben helt och hållet. De luftförande benen
mottaga luft antingen från näshålan och eustachiska
rören eller från särskilda luftsäckar samt ega
särskilda öppningar för luftens insläppande. Minst
utvecklade äro luftsäckarna hos slägtet Apteryx. De
hafva en dubbel betydelse: för det första minskas
fogelns specifika vigt genom deras fyllande, och
för det andra underlätta de genom sin utvidgning och
sammandragning ombytet af andningsluft i lungorna.
C. R. S.

Pnevmatik (af Grek. pnevma, luft). Se Aërodynamik.

Pnevmatiker. Se Medicin, sp. 1218.

Pnevmatisk (Grek. pnevmatikos, af pnevma, luft,
andedrägt), som har gemenskap med luften eller
med andedrägten; innehållande luft; drifven med
luft, beroende på luftens sammantryckning eller
förtunning. – Pnevmatiska bad. Se Bad, sp. 1418. –
Pnevmatiska elddonet består af ett af starka glas-
eller metallväggar bildadt, nedtill slutet rör,
i hvilket en tätt till väggarna slutande kolf kan
skjutas upp och ned. Kolfven bestrykes med olja för
att gå lätt och på samma gång sluta tätt till. Ett
stycke fnöske instickes i en å kolfvens nedre ände
befintlig fördjupning, och kolfven införes i rörets
öppna ände, så att en qvantitet luft inneslutes i
röret. Sättes nu rörets slutna ände mot ett fast
underlag samt kolfven med ett kraftigt slag drifves
ned mot rörets botten och derpå hastigt utdrages,
antändes fnösket. Det till luftens sammanpressande
använda arbetet har förvandlats till värme och
tändt fnösket. – Pnevmatiska organ, andningsorgan. Se
Andning. – Pnevmatiska skolan. Se Medicin, sp. 1218. –
Pnevmatisk kur. Se Medikopnevmatiska anstalten. –
Pnevmatisk post, ett slags i åtskilliga större städer
anlagd underjordisk rörledning för befordring af
bref- och telegrampackor mellan olika stationer
med tillhjelp af komprimerad och förtunnad lufts
påtryckande och sugande inverkan. Ledningen ar förlagd
omkr. 1 m. under gatuläggningen, och afståndet mellan
stationerna utgör 1,000–1,500 m. Vid rörets ena
ändpunkt finnes en stor reservoar med sammantryckt
luft, och vid den andra en med förtunnad luft (jfr
Luftpump). Brefpackorna läggas i bleckcylindrar,
hvilka insättas i röret, till ett antal af 10–20
tätt efter hvarandra; den sista är försedd med
tätt slutande, läderklädd kolf. Genom samtidigt
öppnande af kranar påsläppes den sammantryckta luften
bakifrån samt bringas den i röret befintliga luften
att utströmma framme vid mottagningsstationen, och
sålunda framdrifves försändelsen med en fart af 1,000
m. i minuten. Enligt ett annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free