- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1427-1428

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Podhoraker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montenegro. Omkr. 4,500 innev. Den är befäst och
af betydelse såväl i strategiskt som i kommersielt
hänseende.

Podhoraker. Se Horaker.

Podiceps, ofta begagnadt, ehuru mindre lämpligt namn
doppingslägtet (se d. o.).

Podiebrad (Tsjech. Podebrady), stad i östra Böhmen,
på högra stranden af Elbe och vid jernvägen till
Kolin. 4,548 innev. (1880). Ofvanför staden ligga
rester af den gamla borgen Podebrady, der den
böhmiske konungen Georg Podiebrad föddes 1420.

Podiebrad. Se Georg, konung i Böhmen.

Podium (Lat.; Grek. podion), trappsteg, trapplik
upphöjning, estrad. På den romerska teatern var
podium den upphöjning, som närmast omgaf orchestran,
mellan denna och de egentliga åskådareplatserna på
raderna. Platsen ansågs förnämlig och torde både
till läge och rang ungefär hafva motsvarat våra
s. k. parkettbalkonger. Podium kallades äfven den
framspringande, af bröstvärn omgifna estrad, från
hvilken kejsaren eller de förnäme plägade åse de
blodiga lekarna på cirkus eller amfiteatern.

Podlachien (R. Podljasskaja gubernia), landskap
i det forna polska riket, sträckte sig 40°–41°
ö. lgd (från Ferro) och 52°–54° n. br. (approximativa
uppgifter) omkring mellersta Bug och mellersta Narew
samt begränsades i n. af Ostpreussen och Masovien,
i s. af Lill-Polen, i ö. af Polesien och egentliga
Litaven. Det tillhörde vojevodskapet Bielsk samt
motsvarar i våra dagar guvernementet Siedlce samt
delar af guvern. Lublin och Grodno.

Podlesien. Se Polesien.

Podol, by i norra Böhmen, vid Elbes biflod Iser,
mellan Münchengrätz och Turnau, historiskt
bekant såsom skådeplats för den första fäktningen
i preussisk-österrikiska kriget 1866, utkämpad
d. 26 Juni mellan den preussiska första arméns
förtrupper och delar af den österrikiska kåren
Clam-Gallas. Preussarna blefvo i besittning af byn.

Podolien (»lågland»), R. Podoljskaja gubérnia,
guvernement i sydvestra Ryssland, begränsadt af
Volynien i n., Kiev och Cherson i ö., Besarabien
i s. v. och Österrike (Galizien) i v., hvarest
gränsen utgöres af Dnjestrs biflod Sbrutsj. Areal
42,018 qvkm. Omkr. 2,350,000 innev., till större
delen lillryssar, jämte polacker (12 proc.), judar
(13 proc.). 45,000 moldauer, 2,500 tyskar och 300
armenier. Landet genomdrages från n. till s. af tvänne
nästan parallella, lägre höjdkedjor, den ena löpande
mellan Dnjestr och Bug, den andra ö. om Bug på gränsen
till Kiev, den förra nående en höjd i n. af 360 m.,
den senare af 320 m. Hufvudfloder äro Dnjestr, som
bildar gräns mot Besarabien, och Bug. Jordmånen
är nästan öfverallt »svartjord», och P. hör till
de bördigaste trakter i ryska riket. Jordbruket
är hufvudnäring och lemnar betydande öfverskott
af spanmål för export. Äfven industrien har på de
senare åren utvecklats, i synnerhet socker- och
bränvinstillverkningen. Handeln främjas genom de
segelbara floderna och jernvägen från Lemberg till
Odessa med bibanor till Kiev och Poltava. Guvernementets
hufvudstad är Kamenets-Podolsk. – I äldre tider
tillhörde P. de ryska furstendömena Kiev och Volynien,
eröfrades vid midten af 14:de årh. af litaverna och
kom med Litaven till Polen. Vid Polens första delning
(1772) föll en mindre del (i v.) till Österrike, vid
de senare delningarna (1793 och 1795) tog Ryssland
det öfriga, som 1796 jämte Brazlav blef ett särskildt
guvernement.

Podolsk [pådå’lsk], stad i ryska guvern. Moskva, ligger
vid Moskvas biflod Pachra, 37 km. s. om hufvudstaden,
vid föreningen af de båda landsvägarna, som utgå från
Moskva till Krim och Varsjav, och nära jernvägen
söderut. Omkr. 11,000 innev. Cement- och tegelbruk
samt pappersbruk.

Podophthalmata (af Grek. pus, fot, och ofthalmos,
öga), zool., en ordning bland kräftdjuren (Crustacea),
som har ögonen sittande på skaft (»skaftögda»). Hit
höra den vanliga kräftan, hummern, Mysis m. fl.
O. T. S.

Podura. Se Borstsvansar och Maskregn.

Poe [på], Edgar Allan, nord-amerikansk författare,
föddes i Boston d. 19 Jan. 1809 (ej 1811)
och härstammade från en normandisk-irländsk
adelsslägt. Hans fader hade afbrutit sin juridiska
bana för att gifta sig med en aktris och sjelf
blifvit skådespelare. Föräldralös 1815, upptogs
P. af sin gudfar, en rik köpman Allan i Richmond,
fick sin skolbildning i England 1816–21 och derefter
i Richmond samt blef student vid Charlottesvilles
universitet 1826. Han utmärkte sig der i studier och
djerfva idrottsprof, men kom på grund af spelskulder
i spändt Förhållande till sin välgörare och begaf sig
1827, i syfte att deltaga i grekernas frihetsstrid,
till Europa. Hans öden derstädes äro höljda i
dunkel. Återkommen inom tvänne år, vardt han lärjunge
vid krigsskolan i Westpoint, men måste 1831 lemna
den, emedan han, försjunken i poetiska drömmerier,
ej följde med öfningarna. Vid samma tid försköts
P. af fosterfadern och beslöt då att egna sig åt
skriftställarebanan. Sedan han blifvit känd såsom
novellist och poet, anställdes han 1835 såsom redaktör
för »Southern literary messenger», öfvergick 1837 till
»New York quarterly review» och redigerade under de
följande nio åren olika tidskrifter och tidningar i
Filadelfia och New York, vida omkring ryktbar genom
sina berättelser och fruktad såsom kritiker. I
bokform utgaf P. 1840 Tales of the grotesque and
arabesque.
De förläggare och tidskriftsegare,
åt hvilka han arbetade, hafva samstämmigt skildrat
honom såsom ett mönster af hederskänsla, punktlighet
och arbetsförmåga. Men han aflönades klent,
öfveransträngde sig och tog skada till helsan. 1846
bosatte han sig på landet, nära New York, upptagen
af vården om sin sjuka hustru, en hans kusin, med
hvilken han lefvat i det lyckligaste äktenskap,
och som bortrycktes af lungsot följ. året. För sin
sorg och fattigdom började P. denna tid söka tröst i
glaset samt i opiumrus, och detta med en våldsamhet,
som alldeles undergräfde hans förut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free