- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1439-1440

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poincaré ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i att framställa stora vidder i stämningsfull ton,
såsom Morgon i bergen, Morgonrodnad, Regnväder och
Höstbild på en platå i Jura-bergen. Ett mästerligt
höstlandskap med vidsträckt vy från Jura finnes
i Göteborg i enskild ego (utstäldt i Stockholm
hösten 1887).

Pointer [på’jntör], Eng., släthårig rapphönshund.

Pointillé [påängtije’], Fr. (af pointe, spets,
udd). En målning, teckning eller gravyr säges vara
utförd au pointillé, då modelleringen i densamma är
utförd medelst grupper af fina punkter i st. f. med
breda penseldrag eller fortlöpande linier. Jfr
Punkteringsmanör.

Poirson [påarså’ng], Augusta Simon Jean Chrysostome,
fransk historielärare, f. 1795, d. 1871, skref
arbeten i gamla tidens historia och vann gobertska
priset för Histoire du règne de Henri IV (1857;
3:dje uppl. 1865–66).

Poischwitz, by i preussiska regeringsdistriktet
Liegnitz (Schlesien). I P. undertecknades d. 4 Juni
1813 ett stilleståndsfördrag af Caulincourt å
Frankrikes vägnar, Kleist å Preussens och Sjuvalov å
Rysslands. Underhandlingarna hade öppnats i Pläswitz
d. 29 Maj. Stilleståndet skulle vara till d. 26 Juli,
men blef då förlängdt till d. 10 Aug.

Poisson [påasså’ng], Siméon Denis, fransk matematiker,
f. 1781, blef professor i matematik och mekanik vid
École polytechnique i Paris 1802, derjämte medlem
af Bureau des longitudes 1808 och professor i
mekanik vid Faculté des sciences 1809. Från 1816
var han examinator vid École polytechnique, blef
baron 1825 och pär af Frankrike 1837. Han dog i
Paris 1840. P. författade mer än 300 afhandlingar,
berörande de flesta grenar af den rena och
den använda matematiken. Hos sina samtida stod
han i stort anseende samt har blifvit jämförd
med Lagrange och Laplace. Emellertid har hans
verksamhet i allmänhet icke i fundamentala frågor
varit af mera ingripande art. Vigtigast torde hans
arbeten inom den matematiska fysiken vara, särskildt
beträffande läran om elektricitet och magnetism,
hvars matematiska grundläggning härrör från P., samt
den celesta mekaniken. Af stort värde äro äfven hans
undersökningar rörande planetsystemets stabilitet,
der han fortsatte Lagranges arbeten och visade,
att stabiliteten eger bestånd, äfven om man tager
hänsyn till andra approximationen. Inom den rena
matematiken äro P:s förnämsta afhandlingar egnade
åt teorien för definita integraler och Fouriers
serier. Bland P:s större arbeten må nämnas Traité de
mécanique
(1811; 2:dra uppl. 1833), Théorie nouvelle de
l’action capillaire
(1831), Théorie mathématique de la
chaleur
(1835) och Recherches sur la probabilité des
jugements en matière criminelle et en matière civile

(1837). G. E.

Poissy [påassi’], stad i franska
depart. Seine-et-Oise, på venstra stranden
af Seine, vid jernvägen Paris–Rouen, nära
S:t Germain-skogen. Omkr. 4,000 innev. Stort
centralfängelse och arbetshus. I P. föddes Ludvig
den helige, och före uppbyggandet af slottet i S:t
Germain residerade konungarna der ofta. I Sept. 1561
hölls der i Karl IX:s och hofvets närvaro ett
religionssamtal mellan de mest ansedde katolske och
protestantiske (Theodor Beza) teologerna, ett bland
de sista fredliga försöken att förena de stridiga
kyrkorna.

Poitevin [påattövä’ng], Prosper, fransk
författare, f. omkr. 1810, d. 1884, egnade
sig en tid åt lärarekallet, men lemnade denna
verksamhet för att uteslutande hängifva sig åt
literära sysselsättningar. Hans ganska betydande
författareskap omfattar dels vittra arbeten,
bl. a. dikter och teaterstycken, af hvilka lustspelen’
Le mar i malgré lui (1842) och Au petit Bonheur
(1847) uppfördes på Odéonteatern i Paris, dels
grammatikaliska och lexikografiska verk, bland hvilka
må nämnas Cours théorique et pratique de la langue
française
(1846–48), Nouveau dictionnaire universel de
la langue française
(1854–60) och Grammaire générale
et historique de la langue française
(1856). J. M-r.

Poitiers [påatié], fordom hufvudstad i franska
provinsen Poitou, nu i depart. Vienne i vestra
Frankrike, vid Boivres förening med Viennes biflod
Clain och vid jern vägen Paris–Bordeaux. 29,874
innev. (1886). Staden, som ligger på en af floderna
nästan kringfluten kalkstensplatå, är omgifven af
gamla ringmurar samt oregelbunden och illa byggd,
med smala, dåligt stenlagda gator. Den är säte för
en biskop, en appellationsdomstol och en »académie
de l’université» för 8 departement. Bland kyrkorna
utmärka sig särskildt den stora katedralen S:t Peter
(1102–1379), Notre Dame la Grande (slutet af 11:te
årh.), i senromansk stil, S:te Radegonde (koret från
11:te, skeppet från 14:de årh.), med en krypta, som
innehåller stadens skyddshelgons, Klotar I:s gemål
Radegundas, graf, målet för en mängd vallfärder,
S:t Hilaire, urspr. byggd i 4:de årh. öfver den
ryktbare biskopens graf, ombyggd i 10:de–12:te årh.,
samt S:t Jean, ett byggnadsminne af högsta intresse,
härstammande från kristendomens första århundraden. Af
verldsliga byggnader förtjena nämnas stadshuset, en
1869–76 uppförd renaissancebyggnad, med bibliotek,
tafvelsamling och fornsaksmuseum, samt de gamle
grefvarnas af Poitou slott (från 12:te–15:de årh.),
nu justitiepalats. Förnämsta promenaderna äro
Blossac-parken och botaniska trädgården. Karl VII
flyttade 1431 universitetet från Paris till P.,
der det förblef, tills engelsmännen 1436 drogo
sig tillbaka från hufvudstaden. Nu har staden 3
fakulteter (faculté de droit, f. des sciences och
f. des lettres), en förberedande medicinsk skola,
ett lycée, en fri fakultet i katolsk teologi,
artilleriskola och lärareseminarium samt flere lärda
sällskap, deribland »Antiquaires de l’Ouest» (från
1834). Industrien är representerad genom garfverier,
linnespinnerier och bryggerier; äfven tillverkas
handskar, marmorarbeten och ost (Monbernage), och
en liflig exporthandel drifves med klöfver- och andra
frön, kastanjer, spanmål, vin, ull, gåsfjäder,
bränvin etc. – I och omkring P. finnas många keltiska och
romerska fornlemningar. Till 1857 hade staden ruiner
af en romersk amfiteater, större änden i Nîmes. Rester
af romerska bad (från 1:sta årh.) bragtes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:38 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free