- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1441-1442

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poincaré ... - Poitiers, Diana af. Se Diana af Poitiers - Poitou, fordom provins i Frankrike - Poitou-kolik. Se Blyförgiftning - Pojema. Se Pohjanma - Pojo (F. Pohjan pitäjä), kustsocken i Nylands län - Pokrov, stad i ryska guvern. Vladimir - Pokulera (af Lat. poculum, bägare), öfva dryckjom, dricka om i laget - Pol (af Grek. polos, axel, hvaromkring någonting vrider sig). 1. Matem. - Pol. 2. Astron. - Pol. 3. Fys. Se Galvanisk stapel och Magnetpoler - Pol, Vincenty

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i dagen 1877, och 1879 upptäcktes en hednisk
begrafningsplats och flere, kristna martyrers
grafvar på en höjd s. ö. om staden. Ej långt
från dessa grafvar är en stor hällkista, »Pierre
Levée», omkring hvilken S:t Lukas’ stora marknad
plägade hållas. – P., kalladt Limonum vid tiden
för den romerska eröfringen, fick sedan namnet
Pictavium efter sina galliska grundläggare, pictones
l. pictavii. Kristendomen infördes i 3:dje årh.,
och den förste biskopen af P. var S:t Hilarius
(d. 368). Femtio år senare föll staden i händerna på
de arianske vestgoterna och blef en af deras konungars
förnämsta residensstäder. En af dem, Alarik II, vardt
507 slagen af Klodvig vid nuv. byn Voulon (Campus
Vocladensis
), 28 km. s. om P. Karl Martells seger
öfver araberna vid Moussais-la-Bataille nära P. i
Okt. 732 räddade Vesterlandet från islams ok. Ett
tredje fältslag egde rum på det 10,3 km. s. ö. om P.,
vid den nuv. byn Nouaillé belägna fältet Maupertuis
d. 19 Sept. 1356 mellan fransmännen under konung Johan
II och engelsmännen, anförda af prins Edvard (»Svarta
prinsen»), samt slutade med fransmännens fullständiga
nederlag och konung Johans tillfångatagande.

Poitiers, Diana af. Se Diana af Poitiers.

Poitou [påatöli], fordom provins i Frankrike,
begränsad af Bretagne, Anjou, Touraine. Berri,
Marche, Angoumois, Saintonge, Aunis och hafvet,
hade en areal af omkr. 20,000 qvkm. och motsvarar de
nuv. departementen Vienne, Deux-Sévres och Vendée samt
delar af Haute-Vienne, Charente, Charente-inférieure,
Indre-et-Loire och Creuse. Dess hufvudstad var
Poitiers. Landet beboddes i forntiden af de galliske
pictones l. pictavi och förenades efter Galliens
eröfring genom romarna med Aquitania secunda. I
5:te årh. besattes det af vestgoterna, efter 507 af
frankerna, var från slutet af 7:de årh. förenadt med
Aquitanien och indrogs i midten af 8:de årh. till
franska kronan. Mot slutet af 9:de årh. gjorde sig
de af de frankiske konungarna insatte grefvarna
af P. ärftliga och tillade sig titeln hertigar
af Aquitanien. Med Eleonora af Guienne kom landet
1137 till konung Ludvig VII, men 1154, sedan hennes
andra gemål Henrik af Plantagenet blifvit engelsk
konung, till England. Franske konungen Filip August
eröfrade det 1205, och 1259, genom freden i Abbeville,
afträddes P. formligen till Frankrike. Vid freden i
Brétigny 1360 kom det för andra gången till England,
men 1371 återeröfrades det af du Guesclin. Karl V gaf
det åt sin broder Johan, hertig af Berri, och Karl
VI efter dennes död åt sin son Johan, vid hvars död
(1417) det återgick till kronan.

Poitou-kolik [påatou-]. Se Blyförgiftning.

Pojema. Se Pohjanma.

Pojo (F. Pohjan pitäjä), kustsocken i Nylands län,
Finland, lyder under Raseborgs domsaga och Raseborgs
vestra härad samt bildar med Ekenäs stads- och
landsförsamling ett imperielt pastorat af 2:dra kl.,
Åbo ärkestift, Raseborgs vestra kontrakt. Areal. 367
qvkm. Befolkningen 6,945 personer (1885), hvaraf en
mindre del finsktalande. Socknen omsluter den långsmala, från
Finska viken djupt inträngande Pojo-viken, öfver
hvars smalaste ställe vid mynningen Hangö–Hyvinge
jernvägslinie är förd medelst en präktig bro. Inom
socknen ligga Fiskars jernverk, Antskogs
valsverk
samt Billnäs och Åminnefors jernverk.
A. G. F.

Pokrov, stad i ryska guvern. Vladimir, nära
Okas biflod Kljasma och vid jernvägen
Moskva–Nisjnij-Novgorod. Omkr. 6,000 innev. I närheten
ligger det rika Pokrovklostret.

Pokulera (af Lat. poculum, bägare), öfva dryckjom,
dricka om i laget.

Pol (af Grek. polos, axel, hvaromkring någonting
vrider sig). 1. Matem. a) Vid polära koordinater
kallas koordinat-origo (se Koordinater) ofta
systemets pol. b) Med spiralens pol förstås den fasta
punkt, till hvilken spiralen under sina vindningar
alltmer närmar sig. c) Polen till en storcirkel
på en sfer är den punkt på sferen, hvilken är på
lika stort afstånd från alla storcirkelns punkter,
d) Poler till en konisk sektion kallas två på en
dess sekant liggande punkter, hvilka med de två
skärningspunkterna bilda fyra harmoniska punkter
(jfr Harmoniska poler). e) Inom funktionsteorien
förstås med poler de enkla oändlighetspunkterna,
d. v. s. representanterna i planet för de värden af
den oberoende variabeln, för hvilka funktionen blir
oändlig, utan att blifva oändlig för någon punkt i den
närmaste omgifningen. – 2. Astron. Hvarje storcirkel
på himmelssferen har sina båda poler. Eqvatorns poler
kallas verldspoler. De äro fixa, och himmelssferen
synes rotera kring den linie, som förenar dem. Jordens
poler äro de punkter, i hvilka jordens rotationsaxel
träffar jordens yta. Den af dessa punkter, som
befinner sig åt samma sida om eqvatorn som Europa,
benämnes nordpol, den andra sydpol. – 3. Fys. Se
Galvanisk stapel och Magnetpoler. 1. G. E.

Pol, Wincenty, polsk författare, en bland den polska
romantikens sista representanter på inhemsk botten,
f. 1807 i Lublin, inhemtade i sitt föräldrahem i
Lemberg grundlig kännedom om polsk och tysk literatur,
blef 1830 lektor i tyska vid universitetet i Vilna,
deltog i polska upproret och vistades derefter en tid
i Dresden. P:s första diktsamling, Piesni Janusza
(Paris 1833), förvärfvade, med sin plastiska form
och det oförvägna stridsmod, som deri framträdde,
författaren genast ett betydande namn. Senare egnade
han sig med ifver åt geografiska och etnografiska
forskningar. Han studerade »goralerna» i Tatrabergen
och lefde någon tid, för att undgå den österrikiska
polisen, på ett grefve Krasicki tillhörigt aflägset
gods. Från denna tid förskrifva sig hans ypperliga
»bilder ur lifvet och från en resa» (Obrazy zycia i
podrozy,
tr. 1847). Mest populärt af hans arbeten är
»Sången om vårt land», en tämligen långdragen poetisk
beskrifning af land och folk. 1849 blef P. professor
i geografi vid universitetet i Krakov, men förlorade
sin plats redan 1853. Obehagliga erfarenheter i
beröring med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free