- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1471-1472

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polemon. 2. Periegetisk skriftställare från Troas i Mindre Asien - Polemon. 3. Antonius P. - Polemoniaceæ Vent., bot., en nat. växtfamilj af mångåriga örter - Polen (P. Polska, R. Poljsja), fordom sjelfständigt konungarike, numera del af ryska riket och kalladt Weichselguvernementen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

v. Äfven författade han systematiska och polemiserande
uppsatser, till en del i brefform, öfver liknande
ämnen. Af hans skrifter, hvilka flitigt begagnades
af hans efterföljare, hafva endast fragment, men
dessa i betydligt antal, kommit till vår tid. –
3. Antonius P., sofist från Laodikeia, lefde och
verkade hufvudsakligen i Smyrna under förra hälften
af 2:dra årh. e. Kr. Han var berömd i synnerhet för
sin stora förmåga såsom improviserande talare. Två
epitafiska tal finnas ännu i behåll under hans namn.
A. M. A.

Polemoniaceae Vent., bot., en nat. växtfamilj
af mångåriga örter (stundom klättrande), hvilka
hafva fodret fritt från fruktämnet och blomkronan
regelbunden, i knoppen hopvriden, med 5 fria
ståndare, 1 pistill med smalt stift och 3-flikigt
märke. Frukten är en 3-rummig kapsel, som öppnar sig
med 3 valvler. Af familjens 150 arter finnas blott 3 i
Skandinavien (2 af Polemonium L. och 1 af Diapensia
L.), hvilka tillhöra fjälltrakterna. Polemonium
coeruleum
L., som har vackra blå blommor,
samt brokbladiga varieteter af densamma äro
omtyckta prydnadsväxter i trädgårdarna. De flesta
slägtena inom familjen tillhöra ursprungligen
Nord-Amerika, af hvilka Phlox är allmänt
odlad i våra trädgårdar och den vidt klättrande
Cobaea scandens L. i växthus och boningsrum.
O. T. S.

Polen (P. Polska, R. Poljsja), fordom sjelfständigt
konungarike, numera en del af ryska riket och
officielt kalladt Weichselguvernementen, begränsas
i n. af preuss. provinserna West- och Ostpreussen
samt ryska guvern. Kovno, i ö. af guvern. Vilna,
Grodno och Volynien, i s. af österrikiska kronlandet
Galizien, i v. af preussiska provinserna Schlesien
och Posen. Arealen utgör enl. Strelbitsky 127,310
qvkm. Landet består till större delen af en vågig
slätt, 90–140 m. öfver hafvet, hvilken förenar
Brandenburgs lågland i v. med de stora slätterna
i centrala Ryssland. En låg ås skiljer det från
Östersjön, och i s. stiger det småningom till en
rad platåer, som omärkligt förena sig med grenar af
Karpaterna. Dessa platåer, med en medelhöjd af 240–300 m.,
fylla hela södra delen af P. och äro i allmänhet klädda
med vackra skogar af ek, bok och lind samt genomskurna
af djupa flod- och ådalar. Smala raviner korsa dem i
alla riktningar, och flerestädes, i synnerhet i ö.,
förekomma vilda, otillgängliga skogskärr. Weichsels
dal (215–230 m.) delar detta högland i två områden:
Lublinhöjderna i ö. och Sedomierz-höjderna i v. I
sistnämnda område framstryka mot s. ö. åtskilliga
bergåsar, hvilkas största höjder äro Lysogorski (552
m.) och Swietokrzyski (598 m.). En annan kort bergås
följer samma riktning långs Nida och når 346 m. i
Zamkowa Góra. Vester om Nida fylla Olkusz-bergen
jämte grenar af Beskiderna sydvestra delen af P.,
nående 450 m. höjd i Podzamcze och innehållande
landets förnämsta mineralrikedomar, medan en
fjerde kedja af 300–400 m. höjd går mot n. v. förbi
Czestochowo, skiljande Oder från Warta. I n. omgifves
polska slätten af en jämn och bred ås (180–210 m. hög.),
som med sina många sjöar påminner om sjöregionen
i nordvestra Ryssland. Dess södra sluttningar
tillhöra norra delen af P., medan guvern. Suwalki
sträcker sig utöfver denna ås. Denna norra del af
P. utmärkes af stora sandfält, kärr, torfmossar,
dammar och små sjöar, bland hvilka floderna trögt
flyta fram från det ena kärret till det andra, och det
hela är betäckt med magra furuskogar, med en bördig
fläck här och der. Det mellersta P:s stora slätter
sträcka sig i ett bredt bälte från Oder till öfre
Njemen och träsken kring Pinsk med svag höjning mot
Volynien och Grodnos skogar. Endast få och obetydliga
höjder finnas. Floderna flyta i breda, jämna dalar,
fördela sig i en mängd grenar, som bilda öar, och
betäcka under öfversvämningarna stora sträckor. Deras
bäcken äro, i synnerhet i v., blandade med hvarandra
på det mest invecklade sätt, så att det hela bär
omisskänliga spår af att en gång i en ej aflägsen
geologisk och delvis äfven i historisk tid hafva varit
bottnen af vidsträckta sjöar, hvilkas alluviallager
nu lemna rika skördar. Jordens bördighet och de lätta
kommunikationerna både till lands och vatten hafva
gjort denna slätt till den polska nationalitetens
vagga. – Af P:s floder är Weichsel (P. Wisla)
den största. Bildande på en lång sträcka gräns mot
Galizien, inträder den kort efter sin förening
med San i P. vid Zawichost, flyter genom landet
i nordlig och nordvestlig riktning samt mottager
derunder en mängd, äfven stora, bifloder: Wieprz och
Bug fr. h. samt Nida och Pilica fr. v. Weichsel är
nästan ända från Krakov farbar med mindre båtar
och flottar, hvilka gå utför den vid högvatten;
den verkliga flodfarten börjar först vid föreningen
med Wieprz, och mellersta och nedre Weichsel utgör
den verkliga pulsådern för P:s handel. Ångbåtar gå
upp till Sedomierz. Andra floder i P. äro Warta,
med gränsfloden Prosna, samt gränsfloden Njemen med
Hancza Czarna och Szcszupa. Flodernas stora betydelse
för samfärdseln ökas genom flere kanaler. Njemen är
förenad med Dnjepr genom Oginski-kanalen, Dnjepr
med Weichsel genom Dnjepr-Bugkanalen och Weichsel
med Oder genom Brombergkanalen. Alla dessa ligga
emellertid utom P. Inom P. ligga Áugustowskanalen,
som förenar Njemen med Weichsel medelst Hancza,
Netta, Biebrz och Narew, samt Leczyca-kanalen,
som förenar Bzura, en biflod till Weichsel, med Ner
och Warta. – Mineralrikedomen är stor i synnerhet
i landets södra del (guv. Radom och Kielce). Der
finnas jernmalmer, zink- och tennmalmer samt svafvel;
koppargrufvor bearbetades sedan 15:de årh., men äro
nu öfvergifna. Stenkolslager äro utbredda öfver en
yta af 500 qvkm. i distrikten Bedzin och Olkusz samt
hafva beräknats innehålla 560 mill. kbm. kol. Äfven
brunkolslager hafva börjat bearbetas vid Olkusz. Kalk
exporteras från Lublin; marmor- och andra stenbrott
förtjena ock nämnas.

Klimat. Med undantag af de södra bergiga trakterna
(Kielce och södra Radom), som ligga mellan isotermerna
5° och 5,5° C., är P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free