- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1473-1474

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polen (P. Polska, R. Poljsja), fordom sjelfständigt konungarike, numera del af ryska riket och kalladt Weichselguvernementen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beläget mellan isotermerna 5,5° och 8° C. Emedan
isoterer och isochimener (d. v. s. linier med
lika sommar- och med lika vinter-temperatur)
skära hvarandra under räta vinklar och de förra
gå i riktning ö. n. ö., är P. inneslutet mellan
isotererna 17,7° och 16° C. och isochimenerna 2,5°
och 4° C. Vestliga vindar äro öfvervägande. Antalet
nederbördsdagar varierar mellan 152 och 158,
nederbörden emellan 550 och 600 mm. Snö faller ej
i synnerlig myckenhet, men floderna äro i allmänhet
isbelagda 2 1/2–3 månader.

Befolkningen uppgick 1881 till 7,319,980 pers. och
hade under föregående tioårsperiod ökats med
1,8 proc. årligen. Af nämnda summa beräknas 68,4
proc. vara polacker, ett folk tillhörande den
stora slaviska folkgrenen af den indo-europeiska
stammen, 13,4 proc. judar, 8,5 proc. ryssar, 5,8
proc. tyskar samt 3,8 proc. litaver, hvartill
kommer ett fåtal fransmän, engelsmän etc. samt
tatarer och zigenare. Under förhistorisk tid
synes Weichselbäckenet hafva varit bebodt af en
dolikocefal ras, olik de nuv. brakycefala polackerna;
men ända från historiens gryning hafva polacker,
något blandade med litaver, funnits pä slätterna
kring Weichsel och Warta. Renast anträffas den
polska typen kring mellersta Weichsel och i Posen. I
n. äro polackerna blandade med litaver (250,000),
i s. ö. med lillryssar (500,000). Hvitryssar uppgå
till omkr. 27,000 i n. ö. och ö., storryssar till
omkr. 12,000. Polackerna äro utbredda äfven öfver
P:s gränser. I östra Preussen innehafva de södra
sluttningen af baltiska åsen (masurerna), och på
venstra stranden af nedre Weishsel äro de spridda
ned till mynningen (kassuber). Mot v. innehafva
de en 80 km. bred landremsa i Brandenburg, Posen
och Schlesien, sträckande sig nedåt Warta till
Birnbaum, och i s. äro de utbredda längs högra
stranden af Weichsel i vestra Galizien till San. I
Ryssland bilda de jämte judar, litaver, lillryssar
och hvitryssar stadsbefolkningen samt adeln i flere
guvernement v. om Dilna och Dnjepr. Sammanlagda
antalet polacker i denna del af Ryssland uppgår till
omkr. 1,1 mill. eller 7–8 proc. af befolkningen. Hela
antalet polacker inom och utom P. kan uppskattas till
9 1/2 mill. – Det tyska elementet tillväxer årligen
både i antal och inflytande. Lódz’ industridistrikt
är mera tyskt än polskt, och i guvernementen v. om
Weichsel, i synnerhet i Plock, Kalisz, Piotrkow och
Varsjav, ökas fortfarande den tyska immigrationen,
och alltmer af jorden kommer genom köp i tyskarnas
händer. – Judarna, som finnas öfverallt i P., äro
ännu fler än tyskarna och uppgå sannolikt till mer
än 1 mill. Ingenstädes idka de jordbruk. I de större
städerna äro många af dem handtverkare, men i byarna
idka de nästan uteslutande något slags handel eller
egna sig åt värdshusrörelse eller procenten. På landet
äro både handel och jordbruk beroende af deras ligor,
hvarför de ock äro allmänt hatade af polacker och
lillryssar. Polska språket är förherskande, dock
talas äfven franska, tyska och ryska. Det sistnämnda
är numera det enda
lagligt gällande språket inom skola, lagskipning
och förvaltning.

Näringar, samfärdsmedel. Landets hufvudnäring
är jordbruket, som i allmänhet skötes bättre än
i Ryssland. Den allmänna odlingen af hvitbetor,
potates och gräs har ledt till införandet af flerårigt
cirkulationsbruk, och landtbruksmaskiner begagnas
mera allmänt, särskildt på de stora godsen i v. 1873
voro 50 proc. (numera 55 proc.) åker, 9 proc. naturlig
äng och 26 proc. skog. 1881 uppgick skörden till 55,2
mill. hl. spanmål (deraf 11 proc. hvete, 38 proc. råg,
29 proc. hafre, 12 proc. korn, 4 proc. bokhvete och
6 proc. af andra slag), 61,8 mill. hl. potates och
73 mill. kg. hvitbetor. Af den skördade spanmålen
exporteras omkr. 15 proc.; potatesen användes
nästan uteslutande till bränvinsbränning. Tobak
odlas på omkr. 1,400 har, mest i guvern. Varsjav,
Plock och Lublin. Jämväl boskapsskötseln är en
vigtig näringsgren. 1881 funnos i runda tal 3,3
mill. nötkreatur, 4,5 mill. får (deraf 2,5 mill. af
finare ras) och 1 mill. hästar. Ädlare raser af
nötkreatur och hästar finnas på adelns större gods,
och nötkreatur exporteras till Österrike. Biskötsel
är allmänt spridd, i synnerket i s. ö. Industrien
har gjort väldiga framsteg under de sista 25
åren. Medan 1864 produktionsvärdet utgjorde endast 50
mill. rubel, öfverstiger det nu 150 mill. och utgör
1/8 af Rysslands hela produktionsvärde. Ännu större
framsteg har bergsbruket gjort. Under det att 1862
endast 7,8 mill. kg. tackjern samt 5 mill. kg. jern
och stål tillverkades, voro 1881 motsvarande siffror
48 och 78,5; och då högsta beloppet af stenkolsutbytet
under åren 1867–73 var endast 126,700 ton, uppgick
stenkolsproduktionen 1881 till 1,4 mill. ton och
var 1876–80 i medeltal 871,000 ton. Zinkgrufvorna
lemnade 1881 4,5 mill. kg. Af svafvel erhöllos 1879
327,600 kg. De vigtigaste industrigrenarna äro
tillverkningen af ylleväfnader (26,8 mill. rubel
1879), af bomullsväfnader (22,5 mill. rubel), af
linne- och hamptyg (2,3 mill. rubel). samt af papper
(1,3 mill.) och bränvin (28,5 mill. liter ren alkohol
1882–83). Sockerbruken sysselsatte 1882–83 14,813
pers. och tillverkade 16 mill. kg. råsocker och
21,6 mill. kg. raffinad. De förnämsta industricentra
äro trakterna kring Lódz i guvern. Piotrkow (ylle-
och bomullsfabriker, sockerbruk, qvarnar och
kolgrufvor) och kring Varsjav (linneväfverier,
garfverier, maskinfabriker, sockerbruk, brännerier,
tobaksfabriker). Handeln, som till större delen är
i judarnas händer, är mycket liflig, i synnerhet på
Danzig, och främjas genom de segelbara floderna,
ett nät af goda landsvägar samt af jernvägarna,
som hafva en längd af omkr. 1,430 km. En vigtig
linie, som förenar Wien med Petersburg, skär landet
från s. v. till n. ö., går genom grufdistriktet och
Varsjav samt utsänder en kort bibana till Lódz. En
annan vigtig linie, som förenar Danzig med Odessa,
skär P. från n. v. till s. ö. En bibana, parallel
med den sistnämnda, förenar Skiernewice med Thorn och
Bromberg, och en militärjernväg förenar fästningarna
Varsjav och Iwangorod med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free