Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polisförhör, den undersökning, som polismyndighet anställer angående brott, innan rannsakning derom företages vid domstol - Polisförseelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej häller finnes stadgadt något äfventyr för den,
som icke hörsammar kallelsen. I. Afe.
Polisförseelser, jur., benämnas vissa straffbara
handlingar af mindre svår beskaffenhet. I motsats
härtill kallas andra förbrytelser egentliga
brott. Begreppet polisförseelse bestämmes emellertid
mycket olika. Ofta innefattar man derunder alla
öfverträdelser af sådana stadganden, som ej äro
uttryck af en rättslig nödvändighet, utan grunda
sig å nyttighets- och lämplighetsskäl. Begreppet
polisförseelse blir på detta sätt ganska
omfattande och gränserna för dess område mycket
sväfvande. Stundom hänföras emellertid till egentliga
brott alla förbrytelser, som utgöra angrepp å något,
hvars bevarande är föremål för ett allmänt eller
enskildt intresse, och benämningen polisförseelse
förbehålles då för sådana handlingar, som icke ega
denna karakter, men hvilka lagstiftaren en gång
för alla förbjudit, derför att handlingar af detta
slag befunnits ofta vara af skadlig eller farlig
beskaffenhet. I processuel mening betecknar man
såsom polisförseelser sådana brott, öfver hvilka
polisdomstol eller poliskammare eger döma.
J. H-r.
Polisintendent. Se Polis.
Poliskammare. Se Polis.
Poliskommissarie. Se Polis.
Polismästare. Se Polis.
Polisong (af Fr. polisson, tjufpojke), i Sverige
benämning på kindskägg (Fr. favori, Eng. whiskers).
Polisprefekt (Fr. préfet de police), titel för chefen
för polisen i Paris.
Polistena, stad uti italienska prov. Reggio, på
vestra sluttningen af Apenninerna. Omkr. 8,500 innev.
Polisunderrättelser, en publikation, som på grund af
k. br. d. 1 Juni 1877 sedan 1878 utgifves i Stockholm
af föreståndaren för detektiva polisafdelningen
under inseende af Stockholms polisstyrelse. Skriften,
som utkommer 3 ggr (under 1878 utkom den endast 2
ggr) i veckan i dubbelspaltigt qvartformat af olika
sidotal, har karakteren af tjenstemeddelande och
utdelas till polistjenstemän och fängelsedirektörer
inom riket. »Polisunderrättelser» innehåller
efterlysningar, meddelar uppgifter om efterlysta
och lösdrifvare, om stulna saker o. s. v.
Polisuppsigt, jur., kallas den särskilda tillsyn
från polismyndigheternas sida, hvilken vissa
personer underkastas i den allmänna ordningens och
säkerhetens intresse, och som merendels är förbunden
med åtskilliga inskränkningar i den personliga
friheten. Polisuppsigt finnes numera införd i de
flesta lands lagstiftning. Frankrikes och Tysklands
strafflagar stadga den såsom en straffpåföljd,
hvilken af domstolen ådömes i sammanhang med
straffet för en mängd gröfre brott, stundom jämväl
för polisförseelser, sådana som bettlande och
kringstrykande. I England har polisuppsigten funnit
användning i sammanhang med tillämpningen af det
s. k. progressiva fängelsesystemet. Det sista stadiet
af straffverkställigheten bildas enligt detta system
af den vilkorliga frigifningen. Fången försättes
på fri fot under det vilkor att, om han förer ett
lättjefullt eller oordentligt lif eller
begår någon ny lagöfverträdelse, han åter skall
insättas i straffanstalten för att der aftjena
hvad som återstod af strafftiden, då han återfick
friheten. Den, som sålunda frigifvits, kommer
under polismyndighetens särskilda uppsigt och skall
tid efter annan anmäla sig hos samma myndighet
eller den person, som af denna anvisas. Inom
den svenska rätten förekommer polisuppsigt för
lösdrifvare, hvilka dömts till tvångsarbete i sex
månader eller deröfver. En sådan person får under de
närmaste två åren efter frigifvandet icke lemna sin
kommun utan polismyndighetens tillstånd och skall
i stad, der polismästare finnes, å de tider och i
den ordning, som af denne föreläggas honom, göra
anmälan om bostad och försörjningsmedel. Benämningen
polisuppsigt nyttjas ock för den tillsyn, hvilken
prostituerade qvinspersoner äro underkastade.
J. H-r.
Politess (Fr. politesse, af polir, polera),
belefvenhet, höfviskhet, artighet, fint lefnadsvett.
Politi. Se Polis.
Politianus, Angelus. Se Poliziano.
Politihöghet. Se Höghetsrättigheter.
Politik (af Grek. politikos, som hör till en
statsborgare eller statsman, af polis, stat),
statslära; statskonst; tilldragelserna i
statslifvet; klokt och förslaget tillvägagående, med slug
insigt om de tjenligaste medlen. – Såsom vetenskap
är politiken läran om statslifvet och har att utreda
statens ändamål samt medlen till dettas uppnående,
politiska partiers väsende, yttre omständigheters
inflytande på statslifvet o. s. v., med ett ord
statsläran har att säga hvad staten bör vara, medan
statsrätten lärer hvad staten är. Användandet af
statslärans grundsatser leder till praktisk politik,
statskonst. Med realpolitik förstår man en sådan
politik, som håller sig strängt till nära liggande,
upphinneliga syftemål, med idealpolitiken sådan,
som afgjordt ställer sig i någon idés tjenst,
söker förverkliga någon mer eller mindre utförbar
teori. Den förra kan urarta till en materiel
intressepolitik, medan den senare löper fara att
förlora sig i utopier, blifva en ofruktbar och stundom
förderflig äfventyrs- eller känslopolitik. – Den
inre politiken sysselsätter sig med de förhållanden,
i hvilka staten står till sina egna medborgare, medan
den yttre politiken behandlar statens förhållanden
till andra stater och dess ställning i staternas
system öfver hufvud. Till den inre politiken höra
bl. a. författnings-, förvaltnings-, lagstiftnings-,
finanspolitik, befolkningspolitik (se d. o.),
socialpolitik (som rör statens omsorg om folkets
ekonomiska välfärd). Den yttre politiken omfattar
de diplomatiska förhållandena samt, delvis, handels-
och tullväsendet. – Bland teoretiska politiker framstå
Platon, Aristoteles, Cicero, Meng-tse, Machiavelli,
J. Bodin, Locke, Montesquieu, Rousseau, Mably,
B. Constant, Tocqueville. – Politisk, som hör
till statsläran eller statskonsten; stats-; klok,
förslagen, slug, försigtig. – Politisera, orda om
statsangelägenheter; kannstöpa (se d. o.).
Politiker, person, som riktar sin verksamhet eller
sitt intresse på statens och samhällets angelägenheter; statsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
