- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1525-1526

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska litteraturen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redan d. 3 Okt. 1735 Frankrikes vilkor, genom
preliminärerna i Wien. Den definitiva freden afslöts
på samma ställe d. 18 Nov. 1738. Om denna fred är
sagd den paradoxen, att alla parterna vunno. Polen
skrona tillföll August; Stanislaus fick ersättning
på Österrikes bekostnad (Lothringen och Bar), likaså
Spanien och Sardinien (uti Italien). Österrike
fick den pragmatiska sanktionen erkänd. Krigets
hufvudresultat var tvåfaldigt: Frankrikes seger öfver
det österrikiska inflytandet uti Italien och Rysslands
börjande herravälde öfver Polens politik. Kj.

Polsk fläta. Se Hår och Hårsjukdomar.

Polstjernan (Polaris, α Ursae minoris), astron., är en
stjerna af 2:dra storleken, tillhörande stjernbilden
Lilla Björnen. Den har sitt namn deraf att den af
alla för blotta ögat synliga stjernor ligger närmast
norra verldspolen och oföränderligen synes i norr
på nära samma ställe af himmelen. Dess poldistans,
för närvarande omkr. 1° 20’, varierar till följd
af precessionen långsamt, men regelbundet, hvarför
den äfven omsider skall upphöra att vara polstjerna
i detta ords egentliga mening. K. B.

Poltava [paltava], i Sverige oftast skrifvet
Pultava. 1. Guvernement i Lill-Ryssland (Ukrajna),
begränsadt i n. af Tjernigov, i ö. af Kursk och
Charkov, i s. af Jekaterinoslav och Cherson samt
i v. af Kiev, har en areal af 49,895 qvkm. och
en folkmängd af omkr. 2,420,000 pers., de fleste
lillryssar, jämte omkr. 20,000 storryssar, 1,000
hvitryssar, 2,000 polacker och 1,500 tyskar. Judarnas
antal uppgår till omkr. 40,000. Landet bildar en
vågig, skoglös slätt af 150–180 m. höjd öfver hafvet;
den är i allmänhet mycket bördig, med undantag af
några sandiga trakter. Alla floderna tillhöra Dnjeprs
flodområde. Hufvudfloden Dnjepr bildar vestra gränsen
och upptager inom P. bifloderna Trubesj, Sula, Psiol,
Vorskla och Orel. Jordbruk och ladugårdsskötsel äro
hufvudnäringar och lemna betydligt öfverskott för
export. Jämte de vanliga sädesslagen hvete, råg och
hafre odlas oljeväxter och tobak. Trädgårdsskötsel
idkas i stor skala, i synnerhet odling af körsbär
och plommon, och beredningen af konserverad
frukt är en vigtig industrigren. I vissa trakter,
särskildt kring Lubory, odlas medicinalväxter som
specialitet. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda guvemement,
på högra stranden af Vorskla, vid jernvägen mellan
Jelisavetgrad och Charkov. Omkr. 41,000 innev. Staden
är byggd på en platå och omgifves af flere, af
kosaker bebodda förstäder jämte en tysk koloni. De
äldsta byggnaderna äro Krestovodzdvijenskij-klostret
från 1650 och en träkyrka, som besöktes af Peter
I efter segern vid P. Staden har två lyceer, en
realskola, en kadettskola, ett teologiskt seminarium
och tvänne högre flickskolor. Industrien är obetydlig;
de förnämsta fabrikerna äro en tobaksfabrik och ett
garfveri. Årligen hållas fyra stora marknader, den
största i Juli, som besökes af 30–40 tusen pers. och
der ull bildar förnämsta handelsvaran. Staden omnämnes
i ryska annaler 1174 under namnet Ltava. – Vida bekant
har P. blifvit genom slaget d. 28 Juni (g. st.)
1709. På våren 1709 stod Karl XII på Vorskla-flodens
högra strand och belägrade P., hvars inneslutning
börjat d. 4 April, mindre af nödvändigheten att taga
denna befästa stad än att sysselsätta sina trupper
och att dölja deras ringa styrka. Denna hade nämligen
från 41,000 man i Juni månad 1708 sjunkit till 18,000
stridbara, förutom 3,000 kosaker. Tsar Peter stod
med ryska armén, 50–60 tusen man och 72 kanoner,
på venstra stranden af Vorskla, men ville öfvergå
floden för att undsätta P. Efter en skenöfvergång
d. 17 Juni söder om P., vid hvilket tillfälle Karl
XII sårades i foten, gick Peter d. 20 s. m. öfver
floden norr om staden och förlade sina trupper i
ett icke långt från denna inrättadt befäst läger,
bredvid hvilket en rad skansar uppfördes. För att
komma ur sitt förtviflade läge, beslöt Karl XII att gå
till anfall d. 28, oaktadt han dertill kunde använda
föga mera än 12,000 man med 4 kanoner (de öfriga
måste af brist på krut lemnas vid trossen). Svenska
armén, som denna dag anfördes af general Rehnsköld,
uppbröt tidigt på morgonen. Venstra flygeln under
generalerna Creutz och Sparre stormade ryssarnas
yttersta högra skansar och dref det bakom dessa
uppställda kavalleriet i oordning tillbaka mot
ett kärr samt förföljde ganska långt. Midten, som
utgjordes af hufvuddelen af infanteriet under general
A. Lewenhaupt, tog några skansar och ryckte fram
mot ryska lägret. Högra flygeln, under generalerna
Schlippenbach och Roos, rönte starkt motstånd,
och dess anfall mot de yttersta venstra skansarna
afslogos två gånger. Derigenom skildes denna flygel
från återstoden af armén. När tsar Peter märkte detta,
skickade han mot densamma öfverlägsna krafter, då
den lilla styrkan blef tillintetgjord. Under det
denna dödskamp utkämpades, stod svenskarnas venstra
flygel stilla och drog sig deras midt åt venster,
hvarefter armén gjorde frontförändring åt höger,
så att den fick ryska lägret midt framför sig och
en skog bakom sig. Tsar Peter lät då föra fram alla
sina trupper och uppställde dem på två linier framför
svenskarna. Kl. 10 gingo desse till anfall. Ryssarna
mottogo dem med eld och svängde snart fram båda
sina flyglar mot svenskarnas flanker. Desses ringa
skara kämpade med förtviflans mod mot den mångdubbla
öfvermakten, men saknade ammunition och måste vid
middagstiden vika. Karl XII fördes i början af striden
omkring i en bärstol (nu förvarad i Moskva), men lät
sedermera lyfta sig upp på en häst. Sedan svenskarna
nödgats vika, lyckades konungen på e. m. i lägret
hopsamla större delen af sina återstående trupper och
tågade under de följande dagarna nedför Vorskla till
dess utflöde i Dnjepr. Det visade sig omöjligt att der
föra trupperna öfver floden, emedan inga anstalter
voro på förhand vidtagna för en sådan händelse. Det
lyckades emellertid Karl XII att med Mazepa och
1,300–1,500 följeslagare komma öfver Dnjepr, hvarifrån de
togo vägen till Turkiet. Den qvarblifna styrkan,
13–14 tusen man (af hvilka omkr. 5,000 sjuka och
sårade), under befäl af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free