- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1531-1532

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poltina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevaradt ett till församlingen i Philippi stäldtbref,
hvars äkthet visserligen blifvit bestridd, men har
starka vittnesbörd för sig. Hans dag är 26 Jan.

Polychaetae, zool., en ordning under Chaetopodes
(borstmaskar) bland ringmaskarna. Ordningen utgöres
af vanligast skildkönade, i hafvet lefvande ledmaskar
med eller utan tandbeväpning i svalget. De outvecklade
anlagen till fötter äro försedda med en mängd insänkta
borst. Vanligen finnas små trefvare. Utvecklingen
sker genom metamorfoser. Man delar ordningen i
underordningarna Sedentaria (Tubicolae, rörbyggare)
och Nereidae (Errantia, kringsimmande rofpolycheter),
hvilkas åtskilnad ligger antydd i benämningarna.
O. T. S.

Polycystineae, zool., en grupp inom ordningen
Radiolaria bland Rhizopoda (rotfotingarna). Skelettet
hos dessa rhizopoder utgöres af ett gallerlikt
genombrutet skal af mycket vexlande form, ofta
nog genom inknipningar dels längs efter, dels
tvärsöfver indeladt i flere ledstycken, såsom hos
fam. Cystidae. Hos fam. Ethmospheridae äro vanligen
flere sferoidiska skal bildade inom hvarandra och
förenade med radiala stafvar. Skelettet kan ock
bestå af tämligen grofva, ihåliga taggar med ett
system af tangentialt ställda nätbjelkar, såsom
hos fam. Aulosphaeridae. Dessa djur äro, liksom
Radiolaria i allmänhet, hafsinnevånare. O. T. S.

Polydevkes. Se Dioskurerna.

Polydipsi (af Grek. polys, mycken, och dipsa, törst),
med., öfverdrifven, sjuklig törst, förekommer i
synnerhet i sockersjuka. F. B.

Polydoros (Lat. Potydorus). 1. Enligt Homeros en
son af konung Priamos och Laothoe, dödades i striden
af Achillevs. Senare skalder hafva gjort honom
till son af Priamos och Hekabe samt skildrat hans
öden på olika sätt. – 2. Forntida konung i Sparta,
hvars regeringstillträde torde hafva tämligen nära
sammanfallit med det första messenska krigets början
(omkr. 743 f. Kr.), tillhörde agidernas hus, var
son af Alkamenes och samregent med Theopompos. Han
mördades, måhända af politiska skäl, af en viss
Polemarchos, men hölls efter döden i stor ära. –
3. Forngrekisk bildhuggare. Se Agesander.
A. M. A.

Polyeder (af Grek. polys, mången, och hedra, yta),
matem., kallas hvarje uteslutande af plana ytor
begränsad kropp. De begränsande planen kallas
polyederns gränsytor l. sidor; skärningslinierna
mellan två närliggande gränsytor kallas kanter,
och de punkter, der tre eller flere gränsytor
sammanträffa, kallas hörn l. polyedriska (solida)
vinklar. Med sidomnkel förstås vinkeln mellan två
närliggande gränsytor. Polyedrarna indelas alltefter
sidoytornas inbördes ställning och antal i särskilda
slag, såsom prismer, pyramider, tetraedrar etc. Med
eulersk polyeder menas en sådan, som från en
inom dess gränsytor belägen punkt kan uppdelas så,
att alla delarna äro pyramider. Med afseende på de
eulerska polyedrarna gäller, att alltid antalet hörn
och gränsytor är tillsammans två enheter större än
kanternas antal. Så äro t. ex. i en kub hörnen (8)
och gränsytorna (6) tillsammans två flere än kanterna
(12). Denna vigtiga sats
framställdes först af Euler och har sedan blifvit på
många olika sätt bevisad. – Med regelbunden polyeder
menas en sådan, hvars gränsytor äro kongruenta och
regelbundna polygoner. De regelbundna polyedrarna
äro till antalet fem, nämligen tetraedern, kuben,
oktaedern, dodekaedern och ikosaedern (se dessa ord).
Halfreguliera polyedrar äro sådana, som begränsas af
regelbundna polygoner af mer än ett slag, så att för
en viss polyeder några gränsytor äro trianglar, andra
qvadrater, o. s v. De halfreguliera polyedrarna,
hvilka undersöktes först af Archimedes, äro till
antalet 13; 10 bland dem begränsas af två olika
slags polygoner, och de öfriga 3 af tre olika slags
sådana. – Med stjernpolyeder förstås en polyeder,
som erhållits genom förlängning af en regelbunden
polyeders sidor eller kanter (jfr Polygon).
Stjernpolyedrarna, hvilkas teori först i vårt
årh. blifvit behandlad, särskildt af Poinsot, äro till
antalet fyra. – Läran om polyedrars egenskaper och
sättet att beräkna deras volym kallas stundom
polyedrometri (af Grek. metron, mått). Denna lära
hör till stereometrien och behandlades af Euklides
i de tre sista böckerna (11–13) af »Elementa» G. E.

Polyedri (se föreg. art.), miner., kallas det
förhållande hos en kristalls yta, att densamma,
ehuru den vid hastigt påseende visar sig plan,
dock är bruten i flere olika fält. Hvart och
ett af dessa tillhör kristallindivider af lägre
symmetriordning, men dessa individer äro dock
ordnade så, att de i sin sammanfogning förete
kristaller af till utseendet högre symmetriordning.
Ant. Sj.

Polyedrometri. Se Polyeder.

Polyfem, en tidning, som utgafs af J. K. Askelöf
(se denne och Nya skolan).

Polyfemos (Grek.; Lat. Polyphemus), en vida känd
sagofigur, var enligt den grekiska sagan en grym,
menniskoätande, enögd jätte (cyklop), son af Poseidon
och Forkys’ dotter Thoosa. På väg från lotofagerna
kom Odyssevs (se denne) till cyklopernas land. Med
tolf af sina kamrater ingick han i en bergshåla,
der P. bodde. När värden kom hem, sköt han för hålans
öppning ett väldigt klippblock, och så voro Odyssevs
och hans män fångna. Flere af de senare hade P. redan
ätit upp, »som ett lejon sitt byte», då Odyssevs
genom list lyckades finna räddning. Han berusade
cyklopen med vin, och med en i änden brinnande stång
stack han sedan ut hans öga. Hållande sig fast under
buken på P:s får, lyckades sedan både Odyssevs och
hans följeslagare komma ut ur hålan. På jättens
fråga om hans namn hade Odyssevs svarat, att han
kallades »Ingen». När P. sedan med fruktansvärd röst
(Grek. polyfemos betyder högröstad) ropade de andre
cykloperna till hjelp med orden »Ingen mig dödar
med list och icke med våld», missförstodo de honom
och läto saken hafva sin gång. – Om P:s kärlek till
hafsnymfen Galatea se Galatea. – Polyfemsagan är i
folktraditionen spridd öfver Asien och Europa. Grimm
och Nyrop hafva sammanfört olika varianter af
densamma. Episoden med Odyssevs uppgift om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free