- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1539-1540

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polygoneæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såväl Cupressineae Rich. som Taxineae Rich. hafva
endast 2 hjertblad, och detsamma är förhållandet hos
afdeln. Gnetaceae. O. T. S.

Polykras (af Grek. polys, mycken, och
krasis, blandning), miner., ett mindre allmänt
niobetitanat från Hitterö i Norge och Slättåkra
i Småland. Polykrasen har sitt namn af de många
sällsynta beståndsdelar, som ingå i densamma.
Ant. Sj.

Polykrates (Lat. Polycrates), forngrekisk
envåldsherskare på ön Samos, der han med våld satt
sig i besittning af högsta makten (år 532; enligt
annan beräkning möjligen redan 565 f. Kr.). Stödjande
sig på en värfvad utländsk krigsmakt, förde han en
kraftfull, men godtycklig styrelse. Med tillhjelp af
en stark flotta beskattade han sjöfarten i Arkipelagen
samt underlade sig kringliggande öar och kuststäder,
så att Samos blef medelpunkten i ett mäktigt joniskt
örike. De från detta inflytande rika tillgångarna
använde P. till att föra ett ytterst glänsande hof,
vid hvilket bland andra skalderna Anakreon och
Ibykos vistades. Med samtidens mäktigaste herskare,
Kambyses i Persien och Amasis i Egypten, inledde han
vänskapsförbindelse och hade i alla sina företag en
nästan exempellös framgång. Då med anledning deraf
hans vän Amasis uppmanade honom att frivilligt offra
det dyrbaraste han egde för att blidka »gudarnas
afund», kastade P. en synnerligen dyrbar sigillring
i hafvet. Men några dagar senare återfanns denna
i en fångad fisk, och vid underrättelsen derom
uppsade Amasis vänskapen med P., hvilken han nu ansåg
ohjelpligen hemfallen åt förderfvet. Förutsägelsen
skulle snart gå i fullbordan. Endast med
svårighet och efter en förtviflad strid lyckades
P. kufva ett uppror af sina missnöjda undersåtar,
hvilka understöddes af spartanerna, och ej långt
derefter blef han af den persiske satrapen Oroites
lockad öfver till Magnesia och der korsfäst. P:s
historia är i senare tider mera allmänt bekant
genom Schillers dikt »Der ring des Polykrates».
A. M. A.

Polykrom (af Grek. polys, mången, och chroma,
färg). 1. Mångfargad, färgrik (se nästa art.). –
2. Kem. Se Aesculin.

Polykromi (af Grek. polys, mången, och chroma, färg),
färgrikedom, färgvexling; konsthist., färgläggning
af arkitekturens och skulpturens alster. Bruket
att måla byggnads- och skulpturverk träffas i den
förklassiska konsten hos egypter och assyrer, i den
grekisk-klassiska konsten, under medeltiden samt,
till någon del, under renaissancen. – De grekiska
marmortemplen voro delvis färgade. Särskildt torde
inom den doriska stilen en god del af ornamentiken
hafva varit målad, hvarjämte färgen tjenade till
att framhålla den i allmänhet mycket lågt hållna
relief-orneringen. Likaledes är det antagligt,
att marmorstoderna åtminstone delvis varit målade,
så att t. ex. de nakna partierna haft en annan ton
än draperierna, att sömmar eller bårder å drägterna
samt vapen, smycken o. dyl. framhållits särskildt
medelst färg eller förgylining. Å de små statyetter
och grupper af bränd lera, som anträffats i
grafvarna, t. ex.
vid Tanagra i Beotien, äro färgspåren ännu fullt
tydliga. – Inom den äldre medeltidsarkitekturen
togs polykromien i vidsträckt grad i anspråk. De
romanska ansenligare kyrkorna voro säkerligen i
regeln fullständigt målade innantill, något som
äfven iakttagits vid moderna restaurationer. Inom
gotiken var detta ej i samma omfattning fallet,
då en tillräcklig färgverkan här åstadkoms genom
de brokiga glasfönstren. Dock saknas ej häller här
färgade innerdelar. Såsom exempel på polykromi inom
medeltidsskulpturen behöfva vi endast erinra om
de brokiga altarskåpsbilderna, som äfven i Sverige
bibehållits i stor myckenhet. – Äfven den tidigare
renaissancen visar en stark benägenhet för färgens
prydnad. Synnerligen märklig är ur denna synpunkt
1400-talets italienska porträttskulptur med sin fullt
naturalistiska framställning af personligheternas
hy, hår, drägt, smycken o. s. v. Såsom material
användes härvid trä, vax och papier-maché. Ett
tämligen allmänt kändt, ehuru något yngre prof
är det vackra i vax modellerade »flickhufvudet i
museet i Lille». Synnerligen rikt på alster af denna
konstart är Berlins museum. Seden att måla statyer
och byster fortlefde länge i Spanien. – I våra dagar,
då äldre former och förfaringssätt med så mycken ifver
uppletas och tillgodogöras, har man äfven försökt sig
med mångfärgad arkitektur och skulptur. Exempel på
fasadmåleri i brokiga färger förekomma mångenstädes,
jämväl i Stockholm, och en utställning af polykrom
skulptur var för ett par år sedan anordnad i Berlin. –
Inom den keramiska konstslöjden nyttjas uttrycket
»polykrom» såsom motsats till den enfärgade eller
s. k. camaïeu-dekorationen. Upk.

Polylemma (af Grek. polys, mången, och lemma,
se d. o.), log., en slutledning, hvars öfversats är
ett hypotetiskt-disjunktivt omdöme, angifvande alla
de olika vilkor och förutsättningar, under hvilka
något kan vara verkligt, och hvars undersats nekar
alla dessa. Slutsatsen måste då tydligen innebära ett
förnekande af det, som endast under de angifna, men
oriktiga förutsättningarna kan gälla, t. ex.

Om A är B, så är C antingen D, E eller F.

Nu är C hvarken D, E eller F.

Alltså är A ej B.

Jfr Dilemma, Disjunktiv och
Trilemma.

Polymati (Grek. polymatheia), mångkunnighet,
mångsidig lärdom.

Polymeri (af Grek. polys, mången, och meros, del). Se
Isomeri.

Polymnia. Se Muser.

Polymorfi (af Grek. polys, mången, och morfe, form,
gestalt). 1. Miner. Se Kristallografi, sp. 1589. –
2. Bot. Se Pleomorfi.

Polymorfism (af Grek. polys, mången, och morfe, form,
gestalt), fonet., hos ett språkljud består deri att
för örat väsentligen identiska ljud kunna frambringas
vid olika ställning af språkorganen. Så kunna, efter
hvad man nödgas antaga, märkbart olika munställningar
förete förstärkning af samma grupper af öfvertoner
i vokalljudet (eller kanske rättare af grupper så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free