- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1545-1546

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polygoneæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlägsen i striderna. Sista återstoden af sitt
inflytande förspillde han, då han efter att hafva
tagit parti för Alexanders gemål Barsine och
hennes son Herakles lät af Kassandros’ listiga
förespeglingar och löften förmå sig att uppoffra
denne (310 f. Kr.). Med Kassandros’ samtycke
innehade han sedan ett föga betydande befäl i vissa
delar af Grekland. Han lefde ännu år 303 f. Kr.
A. M. A.

Polyspermiska (af Grek. polys, mången, och sperma,
frö), bot., kallas växter, hvilkas frukter innehålla
många frön. O. T. S.

Polystichum Roth, ormkagge, ormbunke (i egentlig
mening), bot., ett slägte inom nat. fam. Polypodiaceae
R. Br., kl. Cryptogamia, Filices L., bestående af
vanligen högväxta ormbunkar med oftast strutlikt
ställda, skaftade, oftast likformiga stamblad,
hvilkas skifvor hafva hos de flesta äggrundt
lansettlik form och äro en eller två gånger parbladigt
delade. Sporgömmenas plättar äro rundade och täckta
med ett rundadt njurlikt, vid ena kanten med ett
veck fäst svepefjäll. P. Filix mas L. är ett kraftigt
maskmedel genom sin rotstock, som är officinel under
namnet rhizoma Filicis. De öfriga svenska arterna
hafva icke någon särskild användning, mer än att de
torkade bladen äro dugliga till fyllande af madrasser.
O. T. S.

Polystyl (af Grek. polys, mången, och stylos,
kolonn), byggnad med många kolonner i fronten.

Polysyllabum (Lat., af Grek. polys, mången, och
syllabe, stafvelse), flerstafvigt ord.

Polysyllogism (af Grek. polys, mången, och
syllogismos, slutledning), log., »slutkedja»,
sammansatt slutledning, en flerhet af slutledningar,
som tillsammans bilda ett helt i den meningen att
ur den till sist endast en slutsats drages. Detta
tillgår tydligen så, att slutsatsen i den första
blir en af premisserna i den andra, denna åter i den
tredje o. s. v. Om slutsatsen i den föregående bildar
öfversats i den efterföljande, säges polysyllogismen
vara progressiv och går då från det allmännare till
det enskildare. Om slutsatsen i den föregående bildar
den senares undersats, säges polysyllogismen vara
regressiv och fortgår då från det enskildare till
det allmännare.

A) Progressiv polysyllogism:
1.
Alla däggdjur äro varmblodiga.
Alla hundar äro däggdjur.
–––––––––––––-
Alla hundar äro varmblodiga.
2.
Alla hundar äro varmblodiga.
Alla pudlar äro hundar.
–––––––––––––-
Alla pudlar äro varmblodiga.


B) Regressiv polysyllogism:
1.
Alla däggdjur äro varmblodiga.
Alla hundar äro däggdjur.
–––––––––––––-
Alla hundar äro varmblodiga.
2.
Alla varmblodiga djur äro vertebrater.
Alla hundar äro varmblodiga.
–––––––––––––-
Alla hundar äro vertebrater.

Jfr Episyllogism. L. H. Å.

Polysyndeton (af Grek. polys, mången, och syridetos,
sammanbunden) är ett sådant förbindningssätt
mellan flere (än två) sinsemellan samordnade ord
eller satser, hvarvid bindeordet mellan hvarje ord-
eller satspar upprepas, t. ex. hus och skog och
gärdesgärdar och gröda blefvo lågornas rof; förråd
saknades, ock soldaterna angrepos af sjukdomar,
och höfvitsmännen voro rådvilla; vintern kan vara
tre eller fyra eller fem månader
(»asyndetiskt» säges
tre, fyra, fem månader; se Asyndeton).
Upprepas samma konjunktion i början af flere satser
eller uttryck, så uppstår (liksom vid upprepning af
andra ord i samma ställning) anaphora (se d. o.).
Lll.

Polysyntetiska språk (af Grek. polys, mycken,
och synthetos, sammansatt) l. införlifvande
(inkorporerande) språk, namn på sådana språk, som icke
ega någon formel skilnad mellan olika grammatiska
kategorier – de sakna således t. ex. formelt
skilda ordklasser –, d. v. s. uttrycka ej olika
grammatiska förhållanden medelst ordformer,
utan genom lexikaliska och syntaktiska medel. De
polysyntetiska språken ega visserligen två
klasser af s. k. rötter, nämligen för begrepps-
och relationsbeteckningar. Men detta material
använda de – till skilnad från de prefigerande och
suffigerande (agglutinerande) språken – på det sätt
att de rötter, som beteckna begrepp (predikativa),
modifieras och determineras till sin betydelse genom
inskjutande eller införlifvande (»infigering»)
af andra rotelement antingen af samma slag eller
af sådana, som beteckna relation (demonstrativa
rötter). Alla hvad vi efter våra grammatikaliska
begrepp kalla satsdelar (subjekt, objekt, olika
slags adverbial o. s. v.) sammansättas med eller
upptagas uti verbet eller den rot, som uttrycker
predikat. Sålunda kan en (verbal-)rot genom detta
införlifvande af de öfriga satsdelarna antaga snart
sagdt ett oändligt antal former, d. v. s. lika
många former, som det kan tänkas satser, i hvilka
samma begrepps rot ingår. På detta sätt erhålla
alla de polysyntetiska språkens beståndsdelar verbal
karakter, så att ej blott nomina, utan äfven adverb
och prepositioner o. s. v. konjugeras. Ett sådant
begrepp som »hem» skulle uttryckas så, att det,
ordagrannare öfversatt, egentligen skulle betyda »de
lefva der» eller »der de lefva». Hvarje beståndsdel
i ett sålunda uppkommet satsord – ty verbet med sina
införlifvade delar framställer en sats – har hvar sin
bestämda modifierande betydelse. För en mängd dylika
biomständigheter eller modifikationer af ett begrepp
hafva de polysyntetiska språken rika uttrycksmedel,
medan de ibland sakna uttryck för de enklare allmänna
begreppen. Så t. ex. är begreppet »kärlek» utan en
person eller sak, hvarpå den är riktad, i allmänhet
en otänkbarhet; likaledes kunna uttryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free