- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1555-1556

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polyteism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ladugårdsskötsel (48 proc.); fabriksindustri idkas endast
på enstaka ställen (af 21 proc.). Af Ps: areal
voro 1883 55,3 proc. odlad jord, 19,7 proc. skog,
10,2 proc. ängsmark samt 14,8 proc. betesmarker och
oanvändbar mark. Åkerjorden är i allmänhet tunn och
sandig, i synnerhet ö. om Oder. Hufvudsakligen odlas
råg, hafre och potates, i mindre utsträckning hvete,
korn och handelsväxter (raps och lin, tobak och
hvitbetor). Kreatursraserna anses vara af underlägsen
beskaffenhet. Stora hjordar af får underhållas för
såväl köttets som ullens skull. Gäss och
gåsfjäder utgöra icke ovigtiga exportartiklar. 1883 funnos
189,000 hästar, 502,800 nötkreatur, 2,550,500 får,
444,500 svin och 68,000 getter. Till följd af den
långa kusten och de många sjöarna bildar fiske en
icke obetydlig binäring. Industrien är i Stettin
och trakten deromkring representerad genom några
stora skeppsvarf och maskinverkstäder; vidare
finnas, hufvudsakligen i de större städerna,
kemiska fabriker, tegelbruk, socker-, pappers- och
glasbruk, tobaksfabriker, linne- och ylleväfverier
samt sågverk. Utefter kusten ligger ett större antal
hafsbad. Handeln är jämförelsevis liflig. Stettin
är en af de förnämsta sjöhamnarna i Preussen;
derefter komma Stralsund, Greifswald och Kolberg. P:s
handelsflotta räknade 1884 81 ångfartyg om 23,444
tons och 736 segelfartyg om 135,649 tons. Jernvägarna
hade 1885 en längd af 1,342,6 km.

I administrativt hänseende är P. indeladt i 3
regeringsområden: Stettin med 13, Köslin med 12 och
Stralsund med 5 kretsar. Till Preussens Andra kammare
sänder provinsen 26 ombud. I Första kammaren är den
representerad af 28 medlemmar, af hvilka 3 hafva
ärftlig representationsrätt och 23 äro utnämnda
efter presentation. Tronföljaren i Preussen är
ståthållare i provinsen. Provinsialregeringens säte
är Stettin. Provinsen har sin oberlandesgericht
i Stettin, 5 landgerichte, 59 amtsgerichte
och 3 handelskammare. Uppsigten öfver den
evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium i
Stettin. Katolikerna lyda till större delen under
Breslaus biskopsstift. Af undervisningsanstalter eger
provinsen universitet i Greifswald, 18 gymnasier, 5
realgymnasier, 3 progymnasier, 4 realprogymnasier,
2 högre landtbruksskolor, 3 navigationsskolor,
7 lärareseminarier, flere andra fackskolor och
omkr. 2,500 offentliga folkskolor. P:s vapen är en
röd grip i silfverfält.

Historia. P. beboddes tidigast af kelter, senare
af vandalstammar (rugier, turcilinger). Omkr. år
500 invandrade slaver, nämligen vendiska folk,
hvilka sjelfva kallade landet Pomore (d. v. s. det
vid hafvet belägna), men å andra sidan gåfvo
anledning till att nordboarna kallade det Vendland
(Venden). Långt bort i tiden nämnas i dessa trakter
blomstrande handelsplatser, såsom Julin (sagans
Vineta) på ön Wollin. Kristendomen kom till P. redan
på 800-talet, men först biskop Otto af Bamberg
(tvänne missionsresor 1124 och 1128) stadgade
dess välde. Tidigare en del af det stora vendiska
konungariket, fick P. med Svantibor, år 1062, egna
furstar. Vid hans död (1107) fingo de bägge
äldre sönerna landet i vester, Slavien l. Pommern i
egentlig mening (landet emellan Peene och Persante),
de bägge yngre den östra delen, Pommerellen (landet
emellan Persante och Weichsel), der hans ätt utdog
1295. Den östra, större delen af Pommerellen afstods
1308 till Tyska orden, men det öfriga tillföll den
i egentliga P. regerande grenen, som 1325 derjämte
förvärfvade Rügen. Två Svantibors sonsöner i
egentliga P. togo 1170 hertigtitel och fingo den år
1181 bekräftad af kejsar Fredrik I; men länshögheten
lades i brandenburgske markgrefvens hand. Med
länshyllningen i Lybeck 1181 börjar P. inträda
i kretsen af germanska stater. Tyska kolonister
strömma in, och det slaviska elementet dör småningom
bort. Kamp med grannstaterna och med hansestäderna
fyller P:s medeltida historia. Förhållandet till
Brandenburg vexlade, tills år 1529 fördraget i
Grimnitz gjorde P. till riksomedelbart hertigdöme,
men gaf Brandenburgs fursteätt exspektans till
hertigdömet. Vid nyare tidens början omfattade
P. nästan fullständigt den nuv. preussiska provinsen
P. Efter att sedan 1295 hafva varit deladt på linierna
P.-Stettin och P.-Wolgast samlades det vid denna
tid i en ende herskares hand, Bogislav X:s, en
utmärkt furste, som efter 50-årig regering afled
år 1523. Vid hans sons död, 1531, delades det åter
emellan de båda linierna. Barnim IX tog Stettin,
Filip I Wolgast och Rügen; men båda förenade sig
att genomföra reformationen, och den gemensamma
landtdagen i Treptow 1534 antog Bugenhagens
kyrkoordning. Oaktadt Barnim år 1569 nedlade sin
makt till förmån för wolgastska linien, fortfor
ändock splittringen: de wolgastske hertigarna slöto
nämligen med hvarandra det s. k. Jasenitzska fördraget
1569, som grundlade skilnaden emellan Vorpommern
(»die wolgastische ort») och Hinterpommern (»die
stettinische ort»). Indelningen gjordes icke efter
naturliga gränser, efter Oders lopp, ty Greifenhagen,
Bahn och Wildenbruch, ehuru belägna ö. om Oder,
lades till Vorp., medan Stettin och Garz, som ligga
på Oders vestra sida, tillföllo Hinterp. År 1621
blef Bogislav XIV hertig af Stettin. 1625 ärfde
han äfven den utslocknade wolgastska linien, och
med honom utdog d. 10 Mars 1637 mansstammen af P:s
gamla fursteätt. Under hans regering hade P. blifvit
en valplats för det trettioåriga kriget. Stralsund,
belägradt af de kejserlige, knöt i Juni 1628 förbund
med Gustaf Adolf, som derigenom vann en fast punkt
i P. Ett »evigt» förbund ingicks mellan honom
och hertig Bogislav d 10 Juli 1630. Före årets
utgång hade svenskarna fullbordat landets militära
ockupation, och från den stunden var Sveriges konung
den verklige herskaren der. Gustaf Adolf erkände väl
Brandenburgs successionsrätt, men fäste dervid det
vilkor, att kurfursten Georg Vilhelm skulle bryta
med kejsaren. Med tanken fäst på den förestående
tronledigheten antogo P:s ständer år 1634 en
regementsförfattning, som uppdrog interimstyrelsen
åt ett åttamanna direktorium. Men då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0784.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free