- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1565-1566

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pommern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den luftigaste konstruktion; girlander, rankor
och ornament ersätta friser och gaflar. På denna
arkitektoniska stomme rör sig en mängd figurer af
olika slag, menniskor, djur och fabelväsenden. I de
fyrkantiga fält, som uppstå fenom de vågräta och
de lodräta liniernas korsning, insättas små taflor
med motiv af den mest skiftande art: mytologiska,
historiska, genreartade, karrikaturmässiga,
t. o. m. landskap och stilleben, omgifna af
målade ramar. Stundom förekomma i st. f. taflorna
fritt sväfvande figurer: de bekanta »pompejanska
danserskorna». Den pompejanska dekorationen afser att
liksom vidga rummet, att gifva det hela en glad, ljus
och vänlig karakter; den utmärkes också genom en stor
fantasirikedom och en intagande gratie. Utförandet
är dock ofta nog vårdslöst och handtverksmässigt. –
Denna stil har inverkat mycket på utbildningen
af den s. k. empirestilens rumdekoration, men
har äfven sedermera ända fram till våra dagar på
mångfaldiga sätt blifvit använd för moderna behof.
Upk.

Pompeji (Ital. Pompei), en återuppgräfd forntida
stad uti Italien, hvilken är af utomordentlig
betydelse för den romerska fornforskningen genom den
omedelbara föreställning han gifver om den romerska
forntidens lif, särskildt sådant detta gestaltat sig
i en provinsstad för ungefär 2,000 år sedan. Redan
i 6:te årh. f. Kr. flyttade oskiska bergsbor ned på
slätten kring Vesuvius och grundlade P. nära floden
Sarnus’ utlopp i den neapolitanska hafsviken. Tvänne
årh. derefter anlände samniterna, ett intelligent
folk, som stod i liflig beröring med de grekiske
köpmännen på kusten. Snart kommo norrifrån de romerska
legionerna; och oaktadt tappert motstånd under flere
krig blefvo Kampaniens städer underkufvade, och
P. blef en romersk municipalstad, som, sedan Cornelius
Sulla ditsändt en militärkoloni, efter Sulla och sin
skyddsgudinna erhöll namnet Colonia Veneria Cornelia
Pompeji.
År 63 e. Kr. förstördes P. delvis genom en
häftig jordbäfning. Skadan var så stor, att det blef
fråga om att förbjuda stadens återuppbyggande. Detta
tilläts emellertid. Nykyggnads- och reparationsarbetet
bedrefs med stor ifver och var till en del färdigt, då
79 års olycka ödelade P. Vesuvius, hvars eldsprutande
natur man ej kände till, utkastade nämnda år under
ett trenne dagars utbrott (24–26 Aug.) en så stor
mängd vattenblandad aska och pimsten, att staden
nästan helt och hållet begrafdes derunder. Af Plinius
d. y., sjelf åsyna vittne, hafva vi i behåll en
skildring af utbrottet. Naturligtvis anställdes
snart gräfningar efter förlorade dyrbarheter, och
kejsar Titus skall t. o. m. haft någon tanke på
att å nyo uppbygga staden. Detta blef dock ej af,
och under tidernas lopp glömde man så helt och hållet
bort P., att, när de första gräfningarna i nyare tid
företogos, man trodde sig hafva att göra med staden
Stabiae. Dessa nyare gräfningar begynte år 1748 och
anställdes till en början endast för eftersökande af
konstverk och andra dyrbarheter. Först med år 1861,
då G. Fiorelli öfvertog ledningen, infördes en bestämd
plan i gräfningsarbetet, och densamma utmärker sig för den största
noggranhet och försigtighet. Gräfningarna företagas
i vågräta schakt, och den uppgräfda jorden bortföres
på enkom anlagd jernväg. Hvarje qvarter utgräfves
fullständigt, innan man går vidare. Staden är nämligen
indelad i nio delar (regiones), hvarje del i qvarter
(insulae), dessa åter i numrerade hus. Hvarje liten
småsak tillvaratages; och då man här och der
påträffar fördjupningar i den af vattnet och askan
bildade massan, har Fiorelli kommit på den tanken att
deri gjuta gips, hvarigenom förträffliga afgjutningar
af menniskor och djur liksom af åtskilliga träarbeten
(dörrar, möbler m. m.) kunnat åstadkommas. Af staden,
hvars folkmängd beräknats till omkr. 40,000 innev.,
är f. n. ungefär hälften uppgräfd.

Vid inträdet i det uppgräfda P. iakttager man
genast en viss regelmässighet i anläggningen. Tvänne
parallella hufvudgator gingo ungefär i n. och s. samt
skuros af tvänne andra hufvudgator, gående i ö. och
v. Rundt kring staden sträckte sig en med torn försedd
mur, genombruten af 8 portar, i hvilka hufvudgatorna
utmynnade. Parallelt med hufvudgatorna löpte de
mindre gatorna. Alla voro noggrant stenlagda samt
hade trottoarer på sidorna. Afloppsöppningar här
och der vid trottoarerna bortförde rännstensvattnet
utom staden. Rikligt med dricksvatten erhölls genom
vattenledningen, som medelst en aqvedukt leddes till
staden, der brunnar funnos i gathörnen. Till sitt
yttre utseende i öfrigt voro de särskilda gatorna
hvarandra mycket olika, några tysta och dystra,
omgifna blott af kala husväggar, under det dock de
flesta lifvades af åt gatan öppna butiker, den ena
intill den andra. Ty P. var en rik och liflig handels-
och fabriksstad. Rikedomen visar sig bl. a. i den
mängd offentliga byggnader och monument, som på
enskild bekostnad blifvit uppförda; handels- och
fabrikslifvet se vi dels af de många handelsbodar och
handtverkerier, som påträffats, dels af inskrifter
derom. Också var P. en hamnplats för flere af de
kringliggande städerna och en industriel medelpunkt
för en stor del af Kampanien. – Tre öppna platser
äro hittills uppgräfda. »Oxtorget» (Forum boarium)
låg i en afkrok nära amfiteatern. På sydsidan af den
lavakulle, på hvilken P. är bygdt, låg det s. k. Forum
triangulare,
stadens kapitolium. P:s Forum civile
är af stor betydelse såsom den enda fullständigt
bibehållna plats af denna art. På nordsidan af
denna torgplats, som har formen af en rätvinklig
parallelogram, reste sig Juptterstemplet.
motsatta sidan låg Comitium, folkförsamlingsplatsen,
under en senare tid öfversållad med bildstoder af
om staden förtjenta män. I öfrigt omgafs torget
af en mängd offentliga byggnader, t. ex. det
s. k. Venustemplet samt andra helgedomar, basilikan,
tre kurior m. fl. På tre sidor sträckte sig framför
byggnaderna en pelaregång med ett genom trappor
tillgängligt galleri derofvan. Af offentliga byggnader
märkas vidare badhusen och teatrarna. Fyra offentliga
badinrättningar – enskilda sådana finnas i flere
privathus – hafva gräfningarna uppdagat. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free