Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pompejus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weibull: »Förbundet mellan
Sverige och Frankrike 1672.»
Kj.
Pomposo, Ital., musikt., pompöst, präktigt.
Pompös. Se Pomp.
Pomum, Lat., äpple.
Ponani l. Ponnani, hamnstad i distriktet Malabar,
presidentskapet Madras, Indien, s. om det sestuarium,
som floden Ponani bildar vid sitt utlopp i Arabiska
hafvet. Omkr. 12,000 innev., mest muhammedaner.
Ponapi. Se Karolinerna.
Ponce, stad nära södra kusten af spansk-vestindiska ön
Puerto Rico, har omkr. 15,000 innev, och exporterar
genom sin 3 km. aflägsna hamn Playa socker, melass,
kaffe, tobak och rom.
Ponce, Pietro. Se Fonetik.
Ponceau [pångså], Fr. Se Ponso.
Ponce de Leon, Juan, spansk upptäcktsfarare,
f. omkr. 1460, hade kämpat tappert mot morerna,
då han 1493 åtföljde Columbus på dennes andra färd
till Amerika. P. sattes till ståthållare på ön Puerto
Rico och lade den under spanska kronan. Sedermera
seglade han med en eskader norrut och upptäckte samt
namngaf halfön Florida (1512), hvarest han blef spansk
guvernör. Derifrån företog han två expeditioner mot
kariberna, men bägge misslyckades, och på den senare
blef han sårad samt dog på Cuba, 1521.
Ponce de Leon, Luis, spansk lyriker, f. omkr. 1527,
idkade studier vid Salamancas universitet, ingick
1544 i augustin-orden och vardt 1561 professor i
teologi (1571 äfven i hebreisk literatur) vid nämnda
universitet. Ställd inför inqvisitionens domstol
på grund af en (icke offentliggjord) öfversättning
af »Höga visan» samt ett påstående att »Vulgata»
innehölle öfversättningsfel, hölls han i fängelse
hela fem år (1572–76), tills han frikändes. Sedermera
utnämndes han till sin ordens generalvikarie för
Kastilien, men dog s. å., 1591. En mild entusiast och
kristen platoniker, diktade P. religiösa oden, som
genom sin upphöjda ingifvelse och ädla, antikt enkla
form utgöra prydnader för spanska literaturen. Bland
hans prosaskrifter, hvilka äro alster af lärdom,
vältalighet och lefvande fromhet, märkes La perfecta
casada (1583; byggd på Ordspråksboken). Hans poetiska
öfversättningar från latin, grekiska, hebreiska och
italienska prisas mycket. P:s arbeten utgåfvos först
af Quevedo (1631), fullständigare 1804–16, i 6 bd
(»Obras reconocidas»). Jfr Wilkens: »Fray Luis de
Leon» (1866).
Poncelet [pångsöla’], Jean Victor, fransk matematiker,
f. i Metz 1788, deltog som underlöjtnant i
Napoleons tåg till Ryssland, der han råkade
i fångenskap. Återkommen till Frankrike 1814,
blef han snart ingeniör i Metz och professor vid
ingeniörskolan derstädes samt flyttade 1838 till
Paris såsom prof. vid Faculté des sciences. Han
avancerade samtidigt på den militära banan och
blef 1848 brigadgeneral. Död i Paris 1867. P. vann
sitt anseende förnämligast såsom skapare af den
projektiviska geometrien, hvilken genom en särskild
geometrisk metod undersöker de egenskaper hos ytor och
linier, som förblifva oförändrade, om storheterna
perspektiviskt projicieras, d. v. s. de »projektiviska
egenskaperna», såsom de af P. kallades. Med
tillhjelp af samma metod grundlade han särskildt
teorien för homologa figurer och för reciproka
polarer. P. var äfven verksam såsom praktisk
mekaniker och konstruerade bl. a. ett särskildt
slag af vattenhjul. – Bland hans skrifter må nämnas
Traité des propriétés projectives des figures (1822;
2:dra uppl. 1865), Cours de mécanique appllquée aux
machines (1826; 2:dra uppl. 1873–76), Introduction
à la mécanique industrielle (1840–41) och Mémoire
sur les roues hydrauliques à aubes courbes (1826).
G. E.
Ponchielli [-kie’llij, Amilcare, italiensk
operakomponist, f. 1834, d. 1886, ansågs på sin
tid för Italiens näst Verdi mest framstående
operaförfattare. Han debuterade som dramatisk
komponist 1856 i Cremona med I promessi sposi. Vidare
skref han bl. a. operorna La savojarda (sedermera
omarbetad under namnet Lina), Roderico, La stella
del monte, I Lituani, Gioconda och Il figliuol
prodigo samt några balletter. Ur hans »Gioconda»,
som uppförts på flere af Europas förnämsta scener
(senast i Hamburg 1888), hafva flere nummer gifvits
på konserter i Stockholm.
Poncho [på’ntsjå], Sp., ett slags grof mantel, som
begagnas af gauchos i Syd-Amerika och utgöres af ett
fyrkantigt stycke kläde eller annat ylletyg med ett
hål på midten, afsedt att träda hufvudet igenom.
Poncy [pångsi’], Louis Charles, fransk folkskald,
f. i Toulon 1821, var murare, då han, inspirerad af
Racines »Athalie», började dikta. Han uppträdde först
med de enkla och melodiska sångerna Marines (1842)
samt Le chantier (1844). Beskyddad af Villemain,
Arago, G. Sand och Béranger, förmåddes han att lemna
murareyrket och sattes 1850 till sekreterare vid
handelskammaren i Toulon. S. å. utkom hans diktkrans
La chanson de chaque métier och sedermera Contes et
nouvelles (4 bd, 1868–73), Poésies (5 bd, 1868) m. m.
Pond, Holl., skålpund, = 1 kg. I äldre tider
motsvarade 1 pond 0,494 kg.
Pond, John, engelsk astronom, f. 1767, d. 1836,
blef 1811 Maskelynes efterträdare såsom direktör
för observatoriet i Greenwich och inlade stora
förtjenster om den astronomiska observationskonsten.
Ponderabel (Lat. ponderabilis), fys., vägbar.
Ponderation (af Lat. pondus, vigt, tyngd), vägning,
afpassning, en sådan anordning af de olika partierna
af en figur, en grupp, en teckning eller en målning,
att de liksom uppväga eller motsvara hvarandra. Detta
iakttogs i allmänhet med mycken noggranhet af
den äldre tidens konstnärer, medan skulpturen och
måleriet ännu stodo under inflytande af arkitekturens
stillagar.
Pondichéry [pångdisjeri’]. 1. Fransk besittning på
Koromandelkusten i Indien, inom britiska distriktet
South Arcot, Madras, består af de tre distrikten P.,
Villenour och Bahour med en sammanlagd areal af 291
qvkm. och 150,039
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
