- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1579-1580

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pontano (Pontanus), Giovanni Giovano - Pontanus, Johan - Pontarlier, stad i franska depart. Doubs - Pontchartrain, saltvattenssjö i nordamerikanska staten Louisiana - Ponte, Lorenzo da. Se Daponte - Ponte, da, italiensk målareslägt - Ponte Corvo (»den buktiga bron», »hvalfbron»), stad uti italienska prov. Caserta - Ponte Corvo, det nu i Sverige och Norge regerande konungahuset, härstammar från Jean Baptiste Jules Bernadotte ... furste af Ponte Corvo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pontano (Pontanus), Giovanni Gioviano, italiensk
humanist, f. 1426, d. 1503, hedrades i Neapel med
Alfons den ädelmodiges vänskap och sattes till lärare
åt dennes barn samt bekläddes under Ferdinand I
med de högsta statsämbeten. P. tvekade emellertid
icke att välkomna franske konungen Karl VIII,
då denne inryckte i Neapel, och sålunda förråda
den aragonska dynastien, som öfverhopat honom
med ynnestbevis. Accademia Pontaniana i Neapel
(se Akademi, sp. 310) stiftades af P. Han var
en af 1400-talets aldra förnämste författare på
latin och utmärkte sig dels i moralisk-retoriska
afhandlingar, dels såsom latinsk skald, i de
glänsande lärodikterna Urania (astronomi) och De
hortis hesperidum
samt i andra skaldeverk, i hvilka
den starkaste sydländska glöd i känslor (ej minst
de erotiska) samt en realistisk afspegling af lifvet
och naturscenerierna äro framträdande drag. Han skref
äfven några historiska arbeten. P:s skrifter utgåfvos
i 6 bd 1505–12 (4:de uppl. i 4 bd 1556).

Pontanus, Johan, dansk (holländsk) historiker, son
af holländske konsuln i Helsingör Isac samt broder
till målaren Peter Isacsz, föddes i Helsingör d. 21
Jan. 1571. Efter några års vistelse hos Tyge Brahe
på Hven reste han utomlands för studier och blef
1604 professor vid kollegiet i Harderwijk, der han,
ehuru 1618 utnämnd till dansk historiograf, bodde
till sin död, d. 6 Okt. 1639. P. skref bl. a. Rerum
danicarum historia
(1:sta del. 1631, omfattande
tiden till 1448; 2:dra del. 1740, omfattande
tiden 1448–1588; 3:dje del. »Vita Frederici II»,
1735), Historia urbis et rerum amstelodamensium
(1611) och Originum francicarum libri VI (1616).
E. Ebg.

Pontarlier [pångtarlie’], stad i franska
depart. Doubs, vid floden Doubs och jernvägen
mellan Dijon och Neufchâtel, 838 m. öfver
hafvet. 6,265 innev. (1886). Tillverkning af
absint och körsbärslikör (kirschwasser) samt
ostberedning. Öster om staden ligger fortet Château
de Joux, der negergeneralen Toussaint Louverture
dog 1803. En af Julius Caesar anlagd bergsväg förer
derifrån till Schweiz.

Pontchartrain [franskt utt. pångsjarträ’ng;
eng. utt. ponttjä’rtren], saltvattenssjö i
nordamerikanska staten Louisiana, 8 km. n. om New
Orleans, 65 km. lång, 40 km. bred och 6 m. djup,
sammanhänger i ö. med Lake Borgne och genom denna med
Mejikanska viken, i v. med Lake Maurepas och genom en
kanal med Mississippi. Sjön uppkallades efter grefve
de Pontchartrain, Ludvig XIV:s marinminister.

Ponte, Lorenzo da. Se Daponte.

Ponte, da, italiensk målareslägt, äfven kallad
Bassano, från Bassano i det venezianska området. Jacopo
da P.,
f. 1510, d. 1592, son af målaren Francesco da
P
. d. ä., var grundläggare af det framställningssätt,
som kännetecknar familjen Bassano, d. v. s. en
lust för djur- och landskapsmålning, som påminner
om nederländarna, men dock egentligen icke vågar
framträda utan medelst förevändning af en biblisk
händelse, ehuru dennas betydelse alldeles försvinner
i framställningen af landskapet och
de bifigurer, som han tog från sin hemort, och bland
hvilka djuren ofta utgjorde hufvudparten. Egendomligt
är också, att han ofta gömde de handlande personernas
fötter bakom dessa. Någon gång möter man rent
landtliga scener af honom, såsom vinskördar
och årstidsbilder (i Madrid, Louvre och Florens’
gallerier). Oftast förekomma likväl bibliska ämnen,
som gifva anledning till införande af djur (såsom
Paradiset, Noaks ark), scener ur patriarkernas
nomadlif, ur Moses lif, herdarnas tillbedjan
m. m. Sådana bilder finnas på många håll, i Florens,
Madrid, Dresden, och ett flertal i Venezia. Sveriges
Nationalmuseum eger af honom 6 taflor, bland dem en
Köksscen och en framställning af Bröllopet i Kana.
Jacopo hade fyra söner, som äfvenledes voro målare. Af
dessa voro Francesco da P. (f. 1549, d. 1597)
och Leandro da P. (f. 1558, d. 1623) verksamma
i Venezia. Francesco, som stod fadern närmast,
målade landtliga ämnen utan religiöst innehåll,
men också altartaflor, såsom Kristi himmelsfärd (i
S. Luigi de’ Francesi, Rom), och historiebilder, såsom
Paduas intagande. Leandro, kallad »il Cavaliere»,
var sjelfständigare samt målade äfven mytologiska
ämnen, utsigter och porträtt i en ljusare och
klarare ton än de öfrige medlemmarna af familjen.
C. R. N.

Ponte Corvo (»den buktiga bron», »hvalfbron»),
stad uti italienska prov. Caserta, på Gariglianos
venstra strand. 5,172 innev. (1881). Staden bildade
sedan påfven Julius II:s tid (1503–13) och till 1860
med sitt område ett furstendöme i romerska stolens
ego, omslutet af neapolitanska gebitet. Den 5 Juni
1806 gaf Napoleon detta furstendöme åt marskalk
Bernadotte, som derefter bar titeln furste af P. C.,
men 1810 tillföll det Murat, Neapels konung, som
1812 tilldelade det sin son Lucien Murat såsom
apanage. Denne behöll titeln furste af P. C. äfven
efter faderns fall 1815. Nu föres titeln furste af
P. C. af Luciens sonson Joachim Murat. – Såsom furste
af F. C. förde Karl Johan såsom vapen en delad sköld,
hvars öfre del upptogs af Frankrikes kejserliga örn,
fattande med fötterna en blixtknippa, och i hvars
undre del sågs en bro med tre bågöppningar och två
torn. Detta vapen intager nu venstra fältet af den i
Sverige och Norge regerande dynastiens hjertvapen,
ehuru med någon förändring (genom missuppfattning
har örnen utbytts mot en korp, Ital. corvo).

Ponte Corvo, det nu i Sverige och Norge regerande
konungahuset, härstammar från Jean Baptiste Jules
Bernadotte,
som föddes i Pau i Frankrike d. 26
Jan. 1763 (ej 1764), d. 5 Juni 1806 utnämndes
till furste af Ponte Corvo (se föreg. art.), d. 21
Aug. 1810 valdes till svensk tronföljare samt d. 5
Nov. s. å. af konung Karl XIII adopterades under
namn af Karl Johan. Efter Karl XIII:s uppstigande på
Norges tron (1814) blef Karl Johan kronprins äfven
i Norge. Den 5 Febr. 1818 besteg han de förenade
rikenas tron under namn af Karl XIV Johan samt afled
d. 8 Mars 1844. I sitt äktenskap med Desideria Clary
(född d. 8 Nov. 1777 – ej 1781 – död d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free