- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1581-1582

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ponte Corvo, det nu i Sverige och Norge regerande konungahuset, härstammar från Jean Baptiste Jules Bernadotte ... furste af Ponte Corvo - Pontécoulant, Philippe Gustave Doulcet de - Pontefract l. Pomfret, stad i engelska grefskapet York - Pontén, Johan - Pontevedra. 1. Provins i spanska landskapet (konungariket) Galicien - Pontevedra. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Ponticello, Ital., musikt., stall på stränginstrument - Pontifex. Se Pontifices - Pontificale, ritualbok för katolska biskopar - Pontifices, »öfverprester», kallades i Rom medlemmarna af ett presterligt kollegium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17 Dec. 1860) hade han sonen Oskar I (född d. 4 Juli
1799, sedan 1810 hertig af Södermanland, konung d. 8
Mars 1844, död d. 8 Juli 1859). Denne var sedan d. 19
Juni 1823 förmäld med Josefina af Leuchtenberg
(född d. 14 Mars 1807, död d. 7 Juni 1876), som
födde honom sönerna Karl, hertig af Skåne, Gustaf
(född d. 18 Juni 1827, hertig af Upland, död d. 24
Sept. 1852), Oskar, hertig af Östergötland, August
(född d. 24 Aug. 1831, död d. 4 Mars 1873, hertig af
Dalarna, förmäld d. 16 April 1864 med Teresia af
Sachsen-Altenburg) samt en dotter, Eugenia (född
d. 24 April 1830). Han efterträddes af sin äldste
son, Karl XV (född d. 3 Maj 1826, konung d. 8 Juli
1859, död d. 18 Sept. 1872), hvilken i äktenskap
med Lovisa af Nederländerna (född d. 5 Aug. 1828,
förmäld d. 19 Juni 1850, död d. 30 Mars 1871) hade
en son, Karl Oskar (född d. 14 Dec. 1852, hertig af
Södermanland, död d. 13 Mars 1854), och en dotter,
Lovisa (född d. 31 Okt. 1851, förmäld d. 28 Juli
1869 med kronprins Fredrik af Danmark). Karl XV
efterträddes d. 18 Sept. 1872 af sin broder Oskar
II
(född d. 21 jan 1829). Han förmäldes d. 6 Juni
1857 med prinsessan Sofia af Nassau (född d. 9 Juli
1836). Konung Oskar II:s och drottning Sofias barn
äro kronprins Gustaf, hertig af Värmland, Oskar
(se nedan), Karl, hertig af Vetergötland (född d. 27
Febr. 1861), och Eugen, hertig af Nerike (född d. 1
Aug. 1865). Kronprins Gustaf (född d. 16 Juni 1858)
är sedan d. 20 Sept. 1881 förmäld med prinsessan
Victoria af Baden (född d. 7 Aug. 1862) och har
i äktenskap med henne sönerna Gustaf Adolf (född
d. 11 Nov. 1882, hertig af Skåne) och Karl Vilhelm
(född d. 17 Juni 1884, hertig af Södermanland). –
Konung Oskar II:s och drottning Sofias andre son,
Oskar (född d. 15 Nov. 1859, till d. 15 Mars 1888
hertig af Gotland), bär numera namnet prins Bernadotte
(se Oskar, sp. 420–421).

Pontécoulant [pångtekoula’ng], Philippe Gustave Doulcet
de,
grefve, fransk matematiker, f. 1795, d. 1874,
artilleriöfverste, gjorde sig känd genom flere
matematiska arbeten, förnämligast genom Théorie
analytique du système du monde
(1829–46; 2:dra
uppl. 1856), en elegant framställning af Laplaces
astronomiska teorier.

Pontefract [-fräkt] l. Pomfret, stad i
engelska grefskapet York, Westriding, vid Calders
och Aires förening och vid tre jernvägslinier,
21 km. s. ö. om Leeds och 22,5 km. n. v. om
Doncaster. 8,798 innev. (1881). Det vigtigaste af
stadens fornminnen är ruinerna af ett mycket gammalt
slott (numera bestående af endast 8 runda torn), der
Richard II hölls inspärrad och dog. Under inbördes
kriget på 1600-talet innehades det af konung Karl
I och undergick fyra belägringar samt förstördes
1649. Staden har jerngjuterier och åtskilliga andra
industriella verk, och i trakten odlas mycket
lakritsrot för beredning af de i England mycket
bekanta »Pomfret cakes».

Pontén, Johan, prest, naturforskare, född d. 2 Maj
1776 i Vederslöfs kapellangård,
Kronobergs län, hopbragte redan såsom gymnasist stora
naturaliesamlingar, hvilka han allt framgent
utvidgade. Han blef student i Upsala 1795 och vann
filos. magistergraden i Greifswald 1800, der honom
erbjöds en botanisk docentur. Men han lät prestviga
sig och inträdde som hjelpprest åt sin fader, som
var kyrkoherde i Hultsjö (Jönköpings län). Der blef
P. komminister 1810 och 1825 sin faders efterträdare,
fick prosts titel 1831 och öfvertog 1836 Korsberga
pastorat i samma län. Död d. 23 Sept. 1857. I allo en
äkta linnéan, var P. äfven hemmastadd i medicin och
gjorde många lyckade kurer, särskildt då det gällde
sinnessjukes behandling. Han författade bl. a. Svensk
fauna, en handbok för insektsamlare
(1831; ofullb.),
Läkebok (1841; ny uppl 1851) med bihanget Flora eller
örtbok för allmänheten
(1847), Om predikosjukan i
Småland
(1843) m. m.

Pontevedra. 1. Provins i spanska landskapet
(konungariket) Galicien, vid kusten och
Portugals norra gräns. Areal 4,504 qvkm. 451,946
innev. (1877). – 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
innersta änden af Rio de Pontevedra, vid mynningen
af ån Lerez, öfver hvilken leder en gammal romersk
bro (pons vetus, deraf stadens namn). 19,857
innev. (1877). Sardinfiske; hatt- och klädesfabriker.

Ponticello [-tjä’llå], Ital., musikt., stall på
stränginstrument. – Sul p., föredragstecken för
stråkinstrument, antydande, att stråken skall spela nära
stallet, hvarigenom en egendomligt hväsande klangfärg uppstår.

A. L.

Pontifex. Se Pontifices.

Pontificale (plural. pontificalia, Lat., ad pontifex,
öfverprest), ritualbok för katolska biskopar. Såsom
norm för alla sådana gäller »Pontificale romanum»
(1596, ny re vid. uppl. 1644). Jfr Kyrkohandbok.

Pontifices (Lat., plur. af pontifex),
»öfverprester», kallades i Rom medlemmarna af ett
presterligt kollegium, hvilket, under senaten,
såsom högsta beslutande myndighet i fråga om
kulten, hade inseendet öfver hela offertjensten
samt öfver iakttagandet af alla heliga bruk och
föreskrifter. Namnet härledes vanligen af pons (bro)
och facere (göra), emedan öfverpresterna skulle
hafva byggt pålbron öfver Tibern, vid hvilken bro en
viss religiös betydelse var fäst, särskildt genom de
offer, som der anställdes. Dock är denna härledning
mycket oviss. Sägnen uppgifver, att redan konung Numa
inrättat ett kollegium af pontifices, och desses
antal skall då hafva varit 4 (eller 5). Säkert är,
att år 300 funnos 4 pontifices. Deras antal ökades då
till 8 eller, enligt andra, 9, med lika del i ämbetet
för patricier och plebejer. Sulla höjde antalet
till 15, och under kejsaretiden bestämdes det efter
kejsarens godtfinnande. Från början utsågos pontifices
genom kooptation, d. v. s. inval verkstäldt af de
förutvarande. År 104 f. Kr. fingo tribuskomitierna
rätten att välja medlemmarna i kollegiet, och sedan
Sulla återställt det äldre bruket, återinfördes
104 års bestämmelse på tillskyndelse af Caesar år
63. Ämbetet innehades på lifstid; i äldre tider valdes
endast män af mogen ålder, senare äfven yngre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free