- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete
(1889) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Trettonde bandet
Pontin - Ruete

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1889

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är trettonde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1889. Bandet är jämförelsevis fattigt på illustrationer. Några intressanta och längre artiklar i detta band handlar om Portugal, Portugisiska literaturen, Preussen, Rabbinska språket och literaturen, Rafael, Religionsfrihet, Armand du Plessis, hertig af Richelieu, Riga, Riksdag, Rom, Romerska riket, Jean Jacques Rousseau, Peter Paul Rubens, Olof Rudbeck d. ä..

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser - v
Pontin, Magnus Martin af - 1-2
2. Pontin, Erik Magnus Konstans - 1-2, 3-4
Pontinska träsken, ryktbara träsk uti italienska prov. Roma - 3-4
Pontinska öarna. Se Ponzaöarna - 3-4
Pontinus, Magnus Johannis - 3-4
Pontius. 1. Cajus P. - 3-4
Pontius. 2. P. Telesinus - 3-4
Pontius, Paul - 3-4
Pontius Pilatus. Se Pilatus - 3-4
Pontivy, stad i franska depart. Morbihan - 3-4
Pontmartin, Armand Augustin Joseph Marie Ferdinand de - 3-4, 5-6
Pont-Noyelle, by vid ån Hallue, helt nära Amiens - 5-6
Pontoise, stad i franska depart. Seine-et-Oise - 5-6
Ponton, krigsv., ett slags flatbottnad båt eller pråm - 5-6
Pontonier, ingeniörsoldat, särskildt utbildad för pontonmaterielens handhafvande - 5-6
Pontoppidan, latiniseradt namn på en dansk prestslägt från Broby vid Faaborg - 5-6
Pontoppidan. 1. Erik P. - 5-6
Pontoppidan. 2. Erik P. d. y. - 5-6
Pontoppidan. 3. Henrik P. - 5-6, 7-8
Pontormo, målare. Se Carrucci - 7-8
Pontos (Lat. Pontus), Grek. mytol., ett af den grekiska gudalärans urtidsväsenden - 7-8
Pontos (Lat. Pontus). 1. P. evxeinos (Lat. P. euxinus), ofta äfven endast Pontos, var den forntida benämningen för det nuvarande Svarta hafvet - 7-8
Pontos. 2. Forntida namn på Mindre Asiens nordöstligaste, vid Svarta hafvet belägna landskap - 7-8
Pontremoli, stad uti italienska prov. Massa e Carrara - 7-8
Pontresina, by i schweiziska kantonen Grisons - 7-8
Pont-Saint-Esprit, stad i franska depart. Gard - 7-8
Pontus euxinus. Se Pontos 1 - 7-8
Pontypool, stad i engelska grefksapet Monmouth - 7-8
Pontypridd, stad i engelska grefskapet Glamorgan, Wales - 7-8
Pony, plur. ponies, engelskt namn (af gaeliskt ursprung) på de små hästslag, som finnas i skotska höglanden och på Shetlands-öarna - 7-8
Ponzaöarna, en i Tyrrhenska hafvet utanför Gaëtabukten belägen ögrupp - 7-8
Poole, stad i engelska grefskapet Dorset - 7-8
Poona. Se Puna - 7-8
Poot, Hubert Kornelisz - 9-10
Pop, R., inom den rysk-grekiska kyrkan benämning på innehafvaren af presbytersämbetet - 9-10
Popayan, hufvudstad i staten Cauca, i syd-amerikanska republiken Columbia - 9-10
Pope, Alexander - 9-10, 11-12
Popelin, ett slags halfsiden, väfdt såsom kypert - 11-12
Poperinghe, stad i belgiska prov. Vestflanddern - 11-12
Popillius (Popilius), namn på en plebejisk slägt i det forna Rom - 11-12
Popillius. 1. Cajus P. Lænas - 11-12
Popillius. 2. Popilla - 11-12
Popillius. 3. Cajus P. Lænas - 11-12
Popocatepeti, en 5,420 m. hög vulkan i Mejico - 11-12
Popovka, ett i ryska marinen förekommande bepansradt, flytande batteri - 11-12
Popp l. pupp (Eng. poop, Fr. poupe, af Lat. puppis, bakstam), en hög, fordom lätt bestyckad öfverbyggnad längst akterut på ett fartyg - 11-12
Poppæa Sabina, kejsar Neros maka, död år 66. Se Nero - 11-12
Poppel, Populus, bot., ett slägte af träd - 11-12, 13-14
Poppelman, Johan - 13-14
Poppelsdorf, by utanför staden Bonn - 13-14
Popper, David - 13-14
Poppius, Gabriel - 13-14
Poppius, Abraham - 13-14
Popularfilosofien - 13-14
Popularitet. Se Populär - 13-14
Populas, pöbel, mob, pack - 13-14
Populus, Lat., betyder folk såsom politisk enhet eller samhälle af medborgare - 13-14
Populus. Se Poppel - 13-14
Populär, folkkär - 15-16
Porbandar, hamnstad vid Arabiska hafvet - 15-16
Porchat, Jean Jacques - 15-16
Porcius, namn på en plebejisk slägt i det forna Rom - 15-16
Porcus. Se Hjortsvinet - 15-16
Pordenone, stad uti italienska prov. Udine - 15-16
Pordenone. 1. Giovanni Antonio da P. - 15-16
Pordenone. 2. Bernardino Licinio - 15-16
Pordenone. 3. Giulio Licinio da P. - 15-16
Porer. 1. Fys., mellanrummen mellan de smådelar (atomer, molekyler), af hvilka en kropp består - 15-16
Porer. 2. Anat., de luckor af mångahanda slag,som finnas i organiska väfnader - 15-16, 17-18
Porfyr, geol., petrogr., en hård bergart - 17-18
Porfyrit, geol., petrogr., kallas en sådan porfyr, hvars finkorniga till täta, gröngrå, mörkgröna eller grönsvarta grundmassa är af dioritisk eller diabatisk sammansättning - 17-18
Porfyrogennetos, »den i (furste-)purpur födde» - 17-18
Porfyroid, geol., petrogr., en ursprungligen skiktadt, metamorfoserad bergart - 17-18
Porfyrstruktur, sådan struktur, som den porfyrer ega - 17-18
Porichthys. Se Paddfiskar - 17-18
Porisma. Detta ord begagnades inom den grekiska matematiken - 17-18
Porla brunn, i Skagershults socken, Örebro län - 17-18, 19-20
Pornografisk, som rör sig kring otuktsskildringar, liderlig, slipprig (»pornografisk literatur») - 19-20
Pornokrati, »skökoregemente», tiden för påfvedömets djupaste förfall, i 10:de årh. - 19-20
Pororoca, ett ebb- och flodfenomen vid Amazonflodens mynning - 19-20
Poros, en liten klippö vid östra kusten af det grekiska landskapet Argolis - 19-20
Poros, fornindisk konung - 19-20
Porosalmi. Se Porrassalmi - 19-20
Porositet. Se Porer - 19-20
Porpezit, palladiumguld, miner. - 19-20
Porphyrio. Se Purpurhönsslägtet - 19-20
Porphyrius, ny-platonsk filosof - 19-20
Porpora, Niccolò Antonio - 19-20
Porquerolles, en af Hyèresöarna (se Hyères) - 19-20
Porrassalmi (Porosalmi), ett smalt och mycket grundt sund i Savolaks - 19-20
Porrentruy, T. Pruntrut, stad i schweiziska kantonen Bern, i Jura - 19-20
Porrigo decalvans, Lat., med., hårets affallande på begränsade, vanligen runda fläckar - 19-20
Pors (D. pors, T. porsch, porst), bot. Se Ledum och Myrica - 19-20
Porsangerfjord, i Finmarkens amt, Norge - 19-20
Porse var namnet på en gammal halländsk slägt - 21-22
Porsena (Porsenna), Lars (Lar) - 21-22
Porsgrund, norsk stad i Bratsbergs amt - 21-22
Porslin utgör den tredje hufvudgruppen af de keramiska tillverkningarna - 21-22, 23-24
Porslinsblomma. Se Hoya - 23-24
Porslinsjaspis, en porslins- och jaspisliknande, gulaktig eller gulgrå, ofta brokigt randig, hård stenart - 23-24
Porslinskrabbor, Galatheidæ, zool., en familj inom gruppen Macrura eller Anomura - 23-24
Porslinslera. Se Kaolin - 23-24
Porslinsmålning. Målning å porslin och fajans sker med olika slag af metalloxider - 23-24, 25-26
Porslinssnäckor, Cypræa L., zool. - 25-26
Porson, Richard - 25-26
Port, Eng., Fr. port, Ital. porto (af Lat. portus), hamn - 25-26
Port (af Lat. porta, öppning, port), skeppsb. - 25-26
Porta, Baccio della - 25-26, 27-28
Porta. 1. Giacomo della P. - 27-28
Porta. 2. Guglielmo della P. - 27-28
Porta. 3. Giovanni Battista della P. - 27-28
Porta, Giambattista della - 27-28
Port Adelaide. Se Adelaide - 27-28
Portadown, stad i irländska grefskapet Armagh - 27-28
Portaels, Jean François - 27-28
Portal, port med tillhörande omgifning, särskildt när denna är af en rikare arkitektonisk hållning - 27-28, 29-30
Portal, Antoine - 29-30
Portalegre, stad i portugisiska prov. Alemtejo - 29-30
Portalis. 1. Jean Étienne Marie P. - 29-30
Portalis. 2. Joseph Marie P. - 29-30
Portamento l. porta di voce, Ital., Fr. port de voix, musikt. - 29-30
Portativ, genom sin form och lätthet beqväm att bära; i fickformat (om lexikon o. dyl.) - 29-30
Port-au-Prince, hufvudstad i republiken Haiti i Vestindien - 29-30
Portax. Se Nilgauslägtet - 29-30
Port Castries. Se Carenage - 29-30
Port Clarence. Se Stockton on Tees - 29-30
Portcros, en af Hyères-öarna. Se Hyères - 29-30
Port de France. Se Nya Kaledonien - 29-30
Porte-chaise, ett franskt ord, som betyder bärstols bärare - 29-30
Porte-épée, Fr., »sabelhandrem», en med tofs försedd rem - 29-30, 31-32
Port Elizabeth. Se Elizabeth - 31-32
Porten, vanligen Ottomanska P. eller Höga P., är en ännu ofta använd benämning på den turkiska regeringen och dess säte i Konstantinopel - 31-32
Portens proselyter. Se Proselyt - 31-32
Porter (Eng., egentl. »bärare»), en stark, svartbrun ölsort - 31-32
Porter. 1. Sir Robert Ker P. - 31-32
Porter. 2. Jane P. - 31-32
Porter, David Dixon - 31-32
Portfölj, ett vanligen af tvänne permar bestående förvaringsfodral för papper - 31-32
Portförbud. 1. Jur., förbud för någon att, förr än han betalt en viss skuld, lemna sin bostad - 31-32
Portförbud. 2. Krigsv., förbud för manskapet att lemna sina kaserner - 31-32
Port Glasgow, hamnstad i skotska grefskapet Renfrew - 31-32
Port Hamilton, hamn i Kinesiska hafvet på Koreas kust - 31-32
Porthan, Henrik Gabriel - 33-34, 35-36
Port Hope, hamnstad i prov. Ontario, Dominion of Canada - 35-36
Port Huron, stad i nord-amerikanska staten Michigan - 35-36
Port Ibrahim. Se Sues - 35-36
Portici, stad uti italienska prov. Napoli - 35-36
Portier, Fr., portvakt, hotellportvakt - 35-36
Portik, en täckt gång eller ett galleri - 35-36
Portion, del, andel; afmätt del - 35-36, 37-38
Port Jackson, vik på Australiens östkust, i Nya Syd-Wales. Se Sydney - 37-38
Portlakeväxter, Portulaceæ Juss., bot. - 37-38
Portland. Se Dyrhólar - 37-38
Portland. 1. Stad i nord-amerikanska staten Maine - 37-38
Portland. 2. Största staden i nordamerikanska staten Oregon - 37-38
Portland. 3. En till engelska grefskapet Dorset hörande ö eller halfö i Engelska kanalen - 37-38
Portland, hertigar af. Se Bentinck - 37-38
Portlandvasen (förr kallad barberinivasen) är namnet på ett i British museum i London befintligt antikt glaskärl - 37-38, 39-40
Port Lazarev, en förträfflig naturlig hamn på Koreas östra kust - 39-40
Port Louis, hufvudstad på Mauritius (se d. o.) - 39-40
Port Mahon. Se Mahon - 39-40
Portmonä, liten penningväska med flere eller färre afdelningar, penningpung - 39-40
Porto, postbefordringsafgift för bref och paket. Se vidare Frimärke - 39-40
Porto Alegre, hufvudstad i brasil. prov. Rio Grande do Sul - 39-40
Portobello. 1. (San Felipe de Puerto Belo) Stad i republiken Columbia, staten Panamá, vid Karibiska hafvet - 39-40
Portobello. 2. Stad i skotska grefskapet Edinburgh - 39-40
Porto d'Anzio. Se Antium - 39-40
Porto empedocle. Se Girgenti 2 - 39-40
Porto-Farina. Se Farina - 39-40
Porto Ferrajo, hufvudstad på italienska ön Elba - 39-40
Port of Spain, Sp. Puerto de España, hufvudstad på britiska ön Trinidad - 39-40
Porto Leone. Se Peiraievs - 39-40
Porto Maurizio. 1. Italiensk provins - 39-40
Porto Maurizio. 2. Hufvudstad i ofvannämnda provins - 39-40
Portomärke. Se Frimärke - 39-40
Porto Novo (Hind. Parangipettai), hamnstad i Indien, presidentskapet Madras - 39-40
Porto Praia l. Villa da Praia, hufvudstad på Kap Verde-öarna - 39-40
Portorico. Se Puerto Rico - 39-40
Porto Santo. Se Madeira - 39-40
Porto Vecchio, hamnstad på sydöstra kusten af franska ön Corsica - 39-40
Porto Venere (i forntiden och medeltiden Portus Veneris), hamnstad uti italienska prov. Genua - 39-40
Port Phillip, en 60 km. lång och 67 km. bred hafsvik på sydöstra kusten af Australien - 39-40
Portproselyter. Se Proselyt - 39-40
Port Republicain. Se Port-au-Prince - 39-40
Port Royal, fordom namn på staden Annapolis (se d. o.) i Nova Scotia - 39-40
Port-Royal l. Port-Royal des Champs, ryktbart cistercienskloster, af hvilket obetydliga lemningar finnas omkr. 13 km. s. v. om Versailles - 39-40, 41-42
Porträtt (Fr. portrait, af Lat. portractum, »något, som blifvit bragt i dagen»), afbildning af en viss menniska - 41-42, 43-44
Port Said, hamnstad i Nedre Egypten - 43-44
Portschäs. Se Porte-chaise - 43-44
Portsea, ö i engelska grefskapet Hants (Hampshire) - 43-44
Portsmouth. 1. Sjöstad och flottstation i engelska grefskapet Hants (Hampshire) - 43-44, 45-46
Portsmouth. 2. Stad i nord-amerikanska staten New Hampshire - 45-46
Portsmouth. 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio - 45-46
Portsmouth. 4. Stad i nord-amerikanska staten Virginia - 45-46
Portugal, konungarike i sydvestra Europa - 45-46, 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56, 57-58, 59-60
Portugal, Marcos Antonio - 59-60
Portugalete. Se Bilbao 2 - 59-60
Portugisiska literaturen - 59-60, 61-62, 63-64, 65-66, 67-68
Portugisiska språket (lingua portugueza, portuguez) - 67-68, 69-70
Portugisiska örlogsmän. Se Bidevindseglare - 69-70
Portugisisk lök. Se Lökslägtet - 69-70
Portugisisk takling. Se Houari - 69-70
Portulaca. Se Portlakeväxter - 69-70
Portunus (Portumnus) var de gamle romarnas hamngud - 69-70
Portus, Lat., hamn - 69-70
Portvakten l. portvalveln. Se Mage, sp. 576 - 69-70
Portvin (P. vinho do Porto), ett starkt, fylligt och något sötaktigt, till färgen brunrödt vin, som växer i den portugisiska provinsen Tras-os-Montes kring floden Douro - 71-72
Portådern, venæ portæ, anat., det blodkärl, som uppsamlar blodet ur tarmkanalens, pankreas' och mjeltens substans - 71-72
Portör, ett slags plattcylindrisk blecklåda - 71-72
Porös, försedd med stora porer (se d. o. 1), pipig - 71-72
Posada-Herrera, José de - 71-72
Posamenter-varor, snörmakeriarbeten - 71-72
Poschiavo, Val di, alpdal i schweiziska kantonen Grisons - 71-72
Poscimur, Lat., »jag känner mig uppfordrad», andan faller på mig - 71-72
Poseidon (Poseidaon m. m.), en af den forngrekiska mytologiens öfvergudar, son af Kronos och Rhea, broder till Zevs och Pluton, är herskare öfver hafvet - 71-72, 73-74
Posen. 1. Provins i Preussen - 73-74, 75-76
Posen. 2. (P. Poznan.) Hufvudstad i nämnda provins - 75-76
Posera, antaga en viss kroppsställning (för afmålning) - 75-76
Posidippos. 1. Lustspelsförfattare från Kassandreia i Macedonien - 75-76
Posidippos. 2. Epigramförfattare, tillhörande den alexandrinska perioden - 75-76
Posilipo, en af vulkanisk tuffsten bildad bergshöjd - 75-76
Position. 1. Ställning, plats - 75-76
Position. 2. I den latinska prosodien en vokals ställning framför två eller flere konsonanter - 75-76
Position. 3. Krigsv., ställning - 75-76
Position. 4. Musikt., läge (se d. o.) - 75-76
Positionsaritmetik kallas en framställning af räknekonsten, grundad på talens beteckning med siffror, hvilkas värde är beroende äfven af deras plats (position) i förhållande till de öfriga - 75-76
Positionsartilleri, ett sådant artilleri, som har till uppgift att försvara eller biträda vid anfall af vigtigare ställningar (positioner) - 75-76
Positionscirkel, en graderad cirkel, hvarmed den s. k. trådmikrometern på en refraktor är försedd - 75-76, 77-78
Positionskrig. Se Position 3 - 77-78
Positionslanterna, sjöv., lanterna med hvitt sken - 77-78
Positionsvinkel af en stjerna i förhållande till en annan är vinkeln vid den senare mellan förbindningslinien mellan dem båda och den förras deklinationscirkel - 77-78
Positiv, afgjord, befallande, tvärsäker - 77-78
Positiv. 1. Log., jakande - 77-78
Positiv. 2. Gramm. Se Positivus - 77-78
Positiv. 3. Matem. Såsom positiv betraktas inom matematiken hvarje reel storhet, som ej uttryckligen angifves vara negativ (se d. o. 2) - 77-78
Positiv. 4. Fys. Positiv bild. Se Fotografi - 77-78
Positiv. 4. Fys. Positiv brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel - 77-78
Positiv. 4. Fys. Positiv elektricitet. Se Elektricitet, sp. 364 - 77-78
Positiv. 4. Fys. Positiv pol. Se Galvanisk stapel - 77-78
Positiv. 4. Fys. Positivt dubbelbrytande kristaller. Se Dubbelbrytning - 77-78
Positiv. 5. Positiv religion, en på yttre uppenbarelse stödd religion - 77-78
Positiv, urspr. liten orgel med ingen eller flyttbar pedal - 77-78
Positivism. 1. I allm. filosofisk bem. den åsigt, som, med förnekande af hvarje kännedom om en osinling verklighet, anser sinnenas vittnesbörd såsom den enda kunskapskällan - 77-78
Positivism. 2. I religions-filosofisk bem. den åsigt som ställer sig på den »positiva» (uppenbarade) religionens ståndpunkt - 77-78, 79-80
Positivus, gramm., kallas den grad eller form, som ett adjektiv eller adverb har, när den deri uttryckta egenskapen tillkommer ett subjekt utan jämförelse med andra föremål - 79-80
Posito, Lat., antaget; förutsatt; om vi tänka oss - 79-80
Positur (Lat. positura), ställning med kroppen - 79-80
Posjarevats (Serb. Pozarevac), oriktigt Passarovitz, kretsstad i Serbien - 79-80
Posjarskij, Dimitrij, furst P. - 79-80
Pospoliten är den i svensk och andra språks literatur gängse, men ofullständiga benämningen på det i det forna polska riket förekommande allmänna krigsuppbådet (P. pospolite ruszenie) - 79-80
Possart, Ernst - 79-80
Posse (T., egentl. lustigt upptåg, gyckel), fars-artad komedi - 79-80
Posse, gammal svensk adlig ätt - 79-80, 81-82
1. Posse, Knut - 81-82
2. Posse, Göran Knutsson - 81-82
3. Posse, Göran Nilsson - 81-82, 83-84
4. Posse, Knut Göransson - 83-84
5. Posse, Gustaf Knutsson - 83-84
6. Posse, Maurits - 83-84
7. Posse, Karl Henrik - 83-84, 85-86
8. Posse, Johan August - 85-86
9. Posse, Knut Göransson - 85-86
10. Posse, Arvid - 85-86
11. Posse, Fredrik Arvidsson - 85-86, 87-88
12. Posse, Arvid Maurits Arvidsson - 87-88
13. Posse, Arvid Rutger Fredriksson - 87-88, 89-90
Posselt, Ernst Ludwig - 89-90
Possession, besittning, innehafvande - 89-90
Possessiv, gramm. - 89-90
Possevino, Antonio - 89-90, 91-92
Possibel (Lat. possibilis), möjlig, görlig - 91-92
Possieth, Johan - 91-92
Post (Fr. le poste, af Lat. positus, ställd), det ställe, som anvisats någon för fullgörande af hans pligt; syssla, beställning, ämbete - 91-92
Post (Fr. flanc dextre), herald. Om i en sköld en lodrät skura drages så, att delen till höger (i herald. bem.) om densamma innefattar 1/3 af skölden, så kallas denna del post. Jfr Ginpost - 91-92
Post (T. posten, Fr. le poste, Ital. posto, af Lat. positus, ställd) l. skiltvakt (T. schildwache), krigsv., kallas hvarje vakt eller soldat, som, vanligen beväpnad, utställes på någon bestämd plats för att vaka öfver ordningen derstädes - 91-92
Post (T. post, Fr. la poste, Ital. posta), offentlig anstalt för regelbunden samt, såvidt möjligt, säker och snabb befordran af försändelser (bref, paket, o. s. v.) och jämväl af personer mellan bestämda orter och mot fastställd taxa - 91-92, 93-94, 95-96
1. Post, Hampus Adolf von - 95-96
2. Post, Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina von - 95-96
Postal, postalisk, som angår postväsendet - 95-96
Postament, det hvarpå något ställes, fotställ - 95-96
Postanvisning, sådan postförsändelse, genom hvilken förmedlas liqvid till begränsadt belopp - 95-96
Postbonde, kamer., åbo på posthemman (se d. o.) - 95-96, 97-98
Post Christum natum ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Poststation ... - 107-108, 109-110, 111-112, 113-114, 115-116
Potentialbegrepp ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Potter ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Prachatiz ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Praktbaggar ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Prechti ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Predikosjukan ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Preposition ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Pressen ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Prestgårdsbyggnad ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204
Prestvigning. Se Ordination - 203-204
Presumera, föreställa sig, förutsätta - 203-204
Pretendera, yrka, fordra, göra anspråk på; föregifva - 203-204
Preteritum, gramm., kallas med ett gemensamt namn de tempora inom verbalböjningen, hvilka uttrycka förfluten tid - 203-204
Pretext, förevändning, förebärande, svepskäl - 203-204
Preti, Mattia (Matteo), kallad il Cavaliere Calabrese - 203-204
Pretiosa, Lat., »kostbara ting», dyrbarheter - 203-204
Pretium, Lat., värde, pris, belöning - 203-204
Pretiös (Fr. précieux), egentl. dyrbar; tillgjord, konstlad - 203-204
Pretor betydde hos de gamle romarna ursprungligen förman eller anförare - 203-204, 205-206
Pretoria, hufvudstad i Syd-afrikanska republiken (Transvaal) - 205-206
Pretorianer. De romerske fältherrarna plägade, åtminstone från den yngre Scipios tid, ofta hafva till ett slags lifvakt och ordonnanskår en utom legionerna ställd prætoria cohors, till hvilken hörde både fotfolk och rytteri - 205-206
Preuss, Johann David Erdmann - 205-206
Preussen, konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket - 205-206, 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216, 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226, 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236, 237-238
Preussen, fordom svenska generalguvernement - 237-238
Preussen. 1. Genom det för 6 år afslutade stilleståndsfördraget i Altmark - 237-238, 239-240
Preussen. 2. Under Karl X Gustafs polska krig kom ifrån Okt. 1655 till Mars 1656 - 239-240
Preussisch-Eylau. Se Eylau 1 - 239-240
Preussiska språket, vanligen kalladt fornpreussiskan - 239-240
Prevenera, egentl. förekomma; i förväg underrätta, förbereda; förut intala - 239-240
Preventer, sjöv., nyttjas i sammansättningar - 239-240
Preventiva medel l. profylaktiska medel, med., hygien - 239-240
Preveza, vigtigaste turkiska hamnen vid Joniska hafvet - 239-240, 241-242
Previtali, Andrea - 241-242
Prévost, Pierre - 241-242
Prévost d'Exiles, Antoine François (»abbé Prévost») - 241-242
Prévost Paradol, Lucien Anatole - 241-242
Preyer, Johann Wilhelm - 241-242, 243-244
Preyer, Thierry William - 243-244
Priamos, sagokonung i Troja, son af Laomedon - 243-244
Priapela, titeln på en samling latinska dikter af obscent innehåll - 243-244
Priapos (Lat. Priapus), en från Asien härstammande, men sedan hos både greker och romare upptagen gudomlighet - 243-244
Pribram l. Przibram, bergstad i Böhmen - 243-244
Price, Richard - 243-244
Price, Bonamy - 243-244
Price, Juliette Elisa Christine - 243-244
Prichard, James Cowles - 243-244
Prick, mindre sjömärke till utvisande af en farleds riktning - 245-246
Prickfiskar, Scopelidæ, zool. - 245-246
Priegnitz l. Vormark kallas den del af preussiska prov. Brandenburg, som begränsas af Hannover, Mecklenburg, Mittelmark, Magdeburg och Altmark - 245-246
Priessnitz, Vincenz - 245-246
Priestley, Joseph - 245-246
Prieur, Barthélémy - 245-246, 247-248
Prieur ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Prins ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Prismacirkel ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Probat ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286
Profetera ... - 287-288, 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Prokop ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Pronomen ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Propionsyra ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Prot ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Protopop ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Provinsialläkare ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Prytz ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Psalmbok ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Psilandersköld ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Ptolemais ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394, 395-396
Puerperium ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Puke ... - 407-408, 409-410, 411-412, 413-414, 415-416
Pulsmätare ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Pungekorren ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Punsch ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Purusha ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Puzzuolanjord ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Pyrargillit ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Pyromorfit ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Pyttis ... - 487-488, 489-490
Påfogeltranan. Se Krontranorna - 489-490
Påfve l. den helige fadern benämnes Roms biskop på grund af sin ställning såsom den romersk-katolska kristenhetens öfverhufvud - 489-490, 491-492
Påfvelängd - 493-494
Påfvemössan (tiaren). Se Krona sp. 103 - 495-496
Påfveval - 495-496
Pål, sammandragen form för Paulus - 495-496
Pålsmässan. Se Hedemora och Paulus - 495-496
Pålbyggnader, fornk., byggnader uppförda på pålar, antingen i vatten eller på land - 495-496
Pålbyggnader. I. Pålbyggnader i vatten - 495-496, 497-498
Pålbyggnader. II. Pålbyggnader på land - 497-498
Pålepenningar. Se Hamnafgift - 497-498
Pålkompass, sjöv., normalkompass, fäst vid öfre änden af en påle - 497-498, 499-500
Pållare, sjöv., se art. Pollare, vid hvilken må tilläggas, att - 499-500
Pålok, fast stöd för en brobana - 499-500
Pålstav. Se Celt - 499-500
Pålstek, sjöv. Se Stek - 499-500
Pålverk, befästningsk., träförskansning - 499-500
Påmark (F. Poomarkku), kapell i Åbo och Björneborgs län - 499-500
Påminnelser, jur., kallas i allmänhet den skrift, hvilken en part, som ingifvit ansökan eller besvär, hvaröfver förklaring infordras, till förklaringens bemötande ingifver hos den myndighet, som har att pröfva målet - 499-500
Påmönstra. Se Inmönstra - 499-500
Pånyttfödelsen. Se Nya födelsen - 499-500
Påsenot, snörpevad (Eng. purse-seine), ett amerikanskt fiskeredskap - 499-500
Påsk, D. paaske, Isl. páskar, páskir, Fr. pâque, pâques, Lat., Grek. och Aram. pascha, Hebr. pesach, egentl. förskoning, af pasach, skonande gå förbi - 499-500
Påsk. 1. Judarnas påsk - 499-500, 501-502
Påsk. 2. Den kristna påsken - 501-502
Påsk. 3. Tidpunkten för den kristna påskens infallande och sättet att bestämma densamma - 501-502, 503-504
Påsk. 4. Påskseder och -bruk - 503-504
Påskallavik, köping i Kalmar län - 503-504
Påskcykel. Se Cykel - 503-504
Påsklilja. Se Narcissus - 503-504
Påskpenningar, penningegåfva till påsk, hafva särskildt vid det lokala presterskapet och kyrkobetjeningens aflönande i flere sekel haft sin betydelse - 503-504, 505-506
Påsktermin. Se Påsk 3 - 505-506
Påskveckan kallas den med Palmsöndagen börjande veckan närmast före påsk - 505-506
Påskön, en i östra delen af Stilla hafvet ensam liggande ö - 505-506
Påskören. Se Påskpenningar - 505-506
Påslagning, sjöv., en taljas fästande vid ett tåg - 505-506
Påssjuka (parotitis), inflammation i parotis (spottkörteln) - 507-508
Päijänne, mellersta Finlands förnämsta sjö - 507-508
Päivä, Finsk mytol., betecknar solen, hvilken af nordfinnarna dyrkades såsom en mycket välgörande gud - 507-508
Päivärinta, Pietari - 507-508
Päl, pälä. Se Pegel - 507-508
Pälkjärvi. Se Pelgjärvi - 507-508
Pälkäne, socken i Tavastehus län, Finland - 507-508
Pär var under förra hälften af 1800-talet i Frankrike samt är ännu i England och Portugal titel på en medlem af nationalrepresentationens första kammare - 507-508, 509-510
Pärk, slå pärk. Se Folklekar - 509-510
Päron. Päronträdet, Pyrus communis L. - 509-510
Päronolja, kem., en till konditorivaror och parfymer använd blandning af alkohol och amylacetat - 509-510
Päronträd. Se Pyrus och Päron - 509-510
Pärsdomstol, pärskammare. Se Pär - 509-510
Pärta (F. päre), tunn spjela, lång spån - 509-510
Pätin, pätina (R. pjatina), »femting», benämning på hvart och ett af de fem distrikt, i hvilka republiken Novgorod var indelad - 509-510, 511-512
Pöbel, pack, slödder, mob, samhällets drägg - 511-512
Pöl. Se Poel - 511-512
Pöllnitz, Karl Ludwig von - 511-512
Pöppelmann, Matthias David - 511-512
Pöppig, Eduard Friedrich - 511-512
Pörte, egentligen benämning på ett hus i saknad af skorsten - 511-512
Pörtom, socken i Vasa län, Finland - 511-512
Pösing. Se Bösing - 511-512
Pössneck, stad i hertigd. Sachsen-Meiningen - 511-512
Pöyttis, socken i Åbo och Björneborgs län - 511-512
Pözl, Joseph von - 511-512

Q


Q är den sjuttonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - 513-514
Q. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. - 513-514
Q. 2. Engelska förkortningar - 513-514
Q. 3. Metriska måttbeteckningar - 513-514, 515-516
Quadal, Martin Ferdinand - 515-516
Quadragesima, den fyrationde dagen före Långfredagen - 515-516
Quadrans, Lat. (»en fjerdedel»), romerskt mynt - 515-516
Quadratura circuli (Lat., »cirkelns förvandling till qvadrat»), matem. - 515-516, 517-518
Quadriennium, tidrymd af fyra år - 517-518
Quadriga, antik vagn - 517-518
Quadrille, Fr., kadrilj, en art française (se d. o.) - 517-518
Quadrivium, Lat., plats, der fyra vägar sammanstöta - 517-518
Quadrumana, fyrhändta, en ordning inom däggdjurens klass - 517-518
Quadrupeda, fyrfotadjur, i den äldre zoologien benämning på däggdjurens klass - 517-518
Quæsitor, Lat., ransakare, undersökare - 517-518
Quæstio, Lat., undersökning, särskildt rättslig sådan eller ransakning - 517-518
Quæstio an ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
Queen's pipe ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Quételet ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Quinin ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Qvadratbenet ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
Qvarnsten ... - 567-568, 569-570, 571-572, 573-574, 575-576
Qvartsextackord ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584, 585-586
Qvicksilfverhorisont ... - 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596
Qvobar, meteor., kallas i Abessinien en derstädes förekommande torr dimma - 595-596
Qvodlibet, musikaliskt qvodlibet, skämtsam sammanställning af olika, bekanta melodier - 595-596
Qvot, matem., det tal, som erhålles genom utförande af en division - 595-596
Qvotient, matem., det tal, som uttrycker förhållandet mellan två storheter af samma slag - 595-596
Qvotitetsskatt, jur., kallas en skatt, som utskrifves efter ett på förhand af den beskattande myndigheten bestämdt mått eller efter en viss procent - 595-596
Qvåse (Fronn. Kvásir), Nord. mytol. - 595-596
Qväfgas, kem., qväfve i fritt tillstånd. Se vidare Qväfve - 595-596
Qväfning, qväfningsdöd, med., kallar man vanligen död, som inträder genom mekaniskt andningshinder - 595-596, 597-598
Qväfoxid, kem., förening af en atom qväfve och en atom syre, N O - 597-598
Qväfoxidul. Se Lustgas - 597-598
Qväfve (T. stickstoff, Fr. azote, Eng. nitrogen), kem., ett icke metalliskt grundämne - 597-598
Qväglera, qvägsand. Se Flottmo - 597-598
Qväkare (Eng. quakers, »darrare»), en i England uppkommen religiös sekt - 597-598, 599-600
Qvälja dom, jur. Se Dombrott - 599-600
Qväner, fornfinsk folkstam. Se Kvener - 599-600
Qvänum, socken i Skaraborgs län - 599-600
Qvästlafve, sjöv., ett å örlogsfartyg under vattenlinien beläget, ursprungligen med lafvar inredt rum - 599-600

R


R är den adertonde bokstafven i det vanliga europeiskt-latinska alfabetet - 601-602, 603-604, 605-606
R. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, titlar och inskrifter - 605-606
R. 2. Musikaliska tecken - 605-606
R. 3. Kemiska tecken - 605-606
Ra, mytol. Se Egypten, sp. 219 - 605-606
Ra är i södra Norge namnet på de från istiden stammande moränerna - 605-606
Raa, Georg Fritiof Andreas Oskar - 605-606
Raab. 1. Biflod till Donau i vestra Ungern - 605-606
Raab. 2. (Magyar. Györ) Komitat i vestra Ungern - 605-606
Raab. 3. (Magyar. Györ) Hufvudstad i nämnda komitat och säter för en biskop - 605-606, 607-608
Raab, svenska adliga ätter - 607-608
1. Raab, Karl Axelsson - 607-608
2. Raab, Axel Arvid - 607-608
3. Raab, Adam Kristian - 607-608
4. Raab, Klas Fredrik Hugo - 607-608, 609-610
5. Raab, Karl Axel - 609-610
Raab. 1. Georg R. - 609-610
Raab. 2. Johann Leonhard R. - 609-610
Raabe, Joseph Ludwig - 609-610
Raabe, Wilhelm - 609-610, 611-612
Raabyggelaget. Se Nedeæs amt - 611-612
Raadsig, Johan Peter - 611-612
Raanaasfossen kallas ett långt stråk af Glommen - 611-612
Raaslöff. 1. Harald Iver Andreas R. - 611-612
Raaslöff. 2. Valdemar Rudolf R. - 611-612
Rabanus Maurus (Hrabanus M.), det 9:de århundradets mest framstående teolog - 611-612
Rabarber, rabarberdroppar, rabarbersyrup. Se Rheum - 611-612
Rabat (Ribat, Arbat), äfven S'lah Djedil (Nya Sale), stad på vestra kusten af Marokko - 611-612
Rabatt. 1. (Ital. ribasso, Fr. rabais). Afdrag å en köpesumma - 611-612, 613-614
Rabatt. 2. (af Fr. rabat, uppslag, krage) Smal trädgårdssäng, blomstersäng, hvilken kantar ett större trädgårdsland - 613-614
Rabatträkning, matem. - 613-614
Rabaut, Paul - 613-614
Rabb, skeppsb., namn på verktyg, som användes vid drifning (se d. o.) af fartygs bordläggning och däck - 613-614
Rabba, stad i landskapet Nupe i vestra Sudan - 613-614
Rabbaniter, d. v. s. bekännare af rabbinismen - 613-614
Rabbat-Ammon. Se Amman - 613-614
Rabbe, Frans Johan - 613-614
Rabbén, Johan - 613-614
Rabbi (Hebr., af rab, mycket), en hederstitel, som tillades judiska lärde - 615-616
Rabbin. Se föreg. art. - 615-616
Rabbinsk bibel, af judarna kallad mikraoth gedoloth (egentl. mikra gedola), »stora bibeln» - 615-616
Rabbinska språket och literaturen. Rabbinska l. ny-hebreiska språket kallas det skriftspråk, som, sedan hebreiskan utdött och ersatts med arameiskan, bibehölls och utvecklades i de judiska skolorna och i den omfattande literatur, som utgick från dem (jfr Hebreiska språket och literaturen, sp. 872) - 615-616, 617-618, 619-620, 621-622, 623-624
Rabbling, metallurg. Se Puddling - 623-624
Rabdomanti, den förmenta konsten att upptäcka i jorden dolda ting medelst slagruta - 623-624
Rabdophora. Se Graptoliter - 623-624
1. Rabe, Gustaf Reinhold Daniel - 623-624
2. Rabe, Alida Kristina - 623-624
Rabelais, François - 623-624, 625-626, 627-628
Raben, Peder - 627-628
Rabener, Gottlieb Wilhelm - 627-628
Rabenius, Nils - 627-628
1. Rabenius, Olof Ingelsson - 627-628
2. Rabenius, Lars Georg - 627-628, 629-630
3. Rabenius, Olof Mattias Teodor - 629-630
Raben-Levetzau, Karl Vilhelm - 629-630
Rabenschlacht (Strit vor Rabene), en forntysk hjeltedikt - 629-630
Rabies. Se Vattuskräck - 629-630
Rabirius, en fornromersk slägt - 629-630
Rabirius. 1. Cajus R. - 629-630
Rabirius. 2. Cajus R. Postumus - 629-630
Rabirius. 3. R., episk skald - 629-630
Rabulist, uppviglare mot regeringen, folkförledare - 629-630, 631-632
Rabutin, R. de. Se Bussy - 631-632
Racahout des arabes. Se Rakahu - 631-632
Racan, Honorat de Bueil, markis de R. - 631-632
Racconigi, stad uti italienska prov. Cuneo (Piemont) - 631-632
Racha (raka), ett fordom bland judarna gängse, i Matt. 5: 22 omnämndt skällsord - 631-632
Rachel, Élisa - 631-632
Rachimburger. Se Echevin och Karl den store, sp. 330 - 631-632
Rachisagra, gikt i ryggen. Se Gikt - 631-632
Rachitis, ryggradssjuka. Se Engelska sjukan - 631-632
Racine, stad i nord-amerikanska staten Wisconsin - 631-632
Racine, Jean - 631-632, 633-634
Rack, sjöv., en stropp eller en jernbögel - 633-634
Rackeby, socken i Skaraborgs län - 633-634
Rackelhanen. Se Orrslägtet - 633-634
Racki, Franjo - 633-634, 635-636
Raclawice, by i rysk-polska guvern. Kielce - 635-636
Raczynski, Edward - 635-636
Radagais, en germansk krigarehöfding - 635-636
Radautz, stad i österrikiska hertigdömet Bukovina - 635-636
Radband. Se Rosenkrans - 635-636
Radbard. Se Ivar Vidfamne - 635-636
Radbertus. Se Paschasius Radbertus - 635-636
Radcliffe, stad i engelska grefskapet Lancaster - 635-636
Radcliffe, Ann, född Ward - 635-636
Radde, Gustav Ferdinand Richard - 635-636
Radeberg, stad i konungariket Sachsen - 635-636
Radegast (Redegast), Slav. mytol., namn på en vendisk gud - 635-636
Rademacher, Johann Gottfried - 635-636, 637-638
Radera (Lat. radere), utskrapa, genom skafning med knif utplåna något skrifvet - 637-638
Radesyge (N., af rada, elak, ond) kallade man förr en sjukdom, som i början af 1700-talet lär öfver Stavanger hafva blifvit införd till Norge - 637-638
Radetzky, Joseph Wenzel, grefve de Radetz - 637-638
Radetzky, Fedor Fedorovitj - 637-638
Radewin, Florentius. Se Bröder och systrar af den goda viljan - 637-638
Radiant. Se Radiationspunkt - 637-638
Radiata. Se Stråldjur - 637-638
Radiationspunkt l. radiant, astron. - 637-638
Radie (Lat. radius, egentl. staf, stråle i hjulkransen). Se Cirkel - 637-638
Radikal (af Lat. radix, rot), som går till roten af en sak; som afser att upprycka det onda med roten - 637-638, 639-640
Radikal (af Lat. radix, rot, grund). 1. Kem. - 639-640, 641-642
Radikal. 2. Matem. - 641-642
Radikalaxel. Se Kordial - 641-642
Radikalkur, med., en kur, som går till roten af det onda och botar en sjukdom för framtiden till skillnad från palliativmedel - 641-642
Radiofon (af Lat. radius, stråle, och Grek. fone, ljud), detsamma som fotofon (se d. o.) - 641-642
Radiola linoides Roth, jordknöple, bot. - 641-642
Radiolaria J. Müll., zool., en ordning under Rhizopoda (se d. o.) - 641-642
Radiolit, miner., en strålig natrolit - 641-642
Radiolites. Se Rudlister - 641-642
Radiometer (af Lat. radius, stråle, och Grek. metron, mått), fys., kallar William Crookes en apparat, medelst hvilken han sökt visa ljusa och mörka värmestrålars mekaniska inverkan på lättrörliga, i nästan lufttomt rum inneslutna svärtade kroppar - 641-642, 643-644
Radis. Se Raphanus - 643-644
Radius, anat., strålbenet, den ena, till tumsidan sig sträckande underarmspipan - 643-644
Radius vector. Se Koordinater - 643-644
Radix. Lat., rot - 643-644
Radja, raja (»konung», »höfding»: af Sanskr. radj, vara glänsande), indisk titel - 643-644
Radjputana (»radjputernas land»), gemensamt namn på ett stort område i nordvestra Indien - 643-644
Radjputer, Eng. rajpoots (af Sanskr. radjaputra, kungason), ett ostindiskt folkslag - 643-644
Radjsjahi, »division» i kejsaredömet Indien - 645-646
Radloff, Fredrik Vilhelm - 645-646
Radnor, grefskap i Wales (England) - 645-646
Radom. 1. Rysk-polskt guvernement - 645-646
Radom. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - 645-646
Radotera, tala meningslöst eller utan sammanhang - 645-646
Radotage, radoteri, tokprat, pladder, snack - 645-646
Radotör, pratmakare, svamlare - 645-646
Radowitz, Joseph Maria von - 645-646
Radstock, Granville Augustus William Waldegrave - 645-646
Radzieiowski, Michal Stefan - 645-646, 647-648
Radziwill, polsk-litavisk fursteslägt - 647-648
Radziwillow, stad i ryska guvern. Volynien, nära österrikiska gränsen - 647-648
Radö, ö i Nordhordland, Söndre Bergenhus amt, Norge - 647-648
Ræder. 1. Johan Filip Thomas R. - 647-648
Ræder. 2. Jakob Tode R. - 647-648, 649-650
Ræder, Ole Munch - 649-650
Rætla. Se Rätien - 649-650
Rætiska alperna. Se Alperna, sp. 536 - 649-650
Rætoromanska (rätoromanska). Se Ladinska språket - 649-650
Rafael (Hebr., »Gud helar»), en af de fyra förnämste ärkeänglarna - 649-650
Rafael, italiensk målare, arkitekt och bildhuggare, en af verldens förnämsta konstnärer, hette egentligen Raffaello (Raffaelle) Santi med tillägget da Urbino - 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Rafaels bibel, en populär, af konsthistorien upptagen benämning på de under Rafaels ledning utförda 52 takmålningarna i en af Vatikanens loggier - 657-658
Rafaels kartonger. Se Kartong 4 - 657-658
Rafaels-porslin, en mycket oegentlig, numera ej bruklig benämning på den italienska, på 1500-talet, tillverkade fajans - 657-658
Raff, Joseph Joachim - 657-658
Raffaello. Se Rafael - 657-658
Raffet, Denis Auguste Marie - 657-658
Raffinera - 657-658
Raffinad, kem., renadt socker - 657-658
Raffinaderi l. raffineri, sockerraffineringsverk - 657-658
Raffinerad, som undergått raffineringsprocess, renad - 657-658
Raffinemang, spetsfundighet; för långt drifven sirlighet - 657-658
Raffles, Sir Thomas Stamford - 657-658
Rafflesia R. Br., bot., ett underbart parasitiskt växtslägte - 657-658, 659-660
Raflunda, socken i Kristianstads län - 659-660
Rafn, Karl Gottlob - 659-660
Rafn, Karl Kristian - 659-660
Rafossen, ansenligt vattenfall i Kvina - 659-660
Rafraichissementer, Fr. rafraichissements, förfriskningar - 659-660
Rafraichisseur, Fr. Se Pulverisatör - 659-660
Rafsbotten. Se Alten elf - 659-660
Raftsund, ett långt, smalt sund i Nordlands amt, Norge - 659-660
Ragaz, by och badort i schweiziska kantonen S:t Gallen - 659-660
Raglan, Fitzroy James Henry Somerset - 659-660
Ragnar Lodbrok, dansk (nordisk) sagohjelte från vikingatiden - 659-660, 661-662
Ragnarök, Nord. mytol., kallas de stora tilldragelser, genom hvilka åsagudarna och den nuvarande verldsordningens undergång framkallas samt hela den synliga skapelsen förstöres - 661-662, 663-664
Ragnfred Erikssön, norsk konung - 663-664
Ragnhild den heliga är namnet på en svensk drottning från den äldre medeltiden - 663-664
Ragnhildsdal. Se Rångedala - 663-664
Ragnhildsholmen, holme i Göta elfs norra gren - 663-664, 665-666
Ragnvald Brusessön, jarl på Orkenöarna - 665-666
Ragnvald Eysteinssön, allmänt kallad Mörejarl, norsk storman i 9:de årh. - 665-666
Ragnvald Knaphöfde, son till Olof Näskonung - 665-666
Ragnvald Kollssön, jarl på Orkenöarna - 665-666
Ragnvald Ulfsson var en namnkunnig jarl i Vestergötland - 665-666, 667-668
Rágoczi ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Raimundus Lullus ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686
Rambaud ... - 687-688, 689-690, 691-692, 693-694, 695-696
Ramsay ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Randers ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Rankhet ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Rappell ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Raskolniker ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
Ratin ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756
Raumo ... - 757-758, 759-760, 761-762, 763-764, 765-766
Rayon ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776
Rebher ... - 777-778, 779-780, 781-782, 783-784, 785-786
Redhibition ... - 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796
Reduktionskommissionen ... - 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806
Reflexionspoesi ... - 807-808, 809-810, 811-812, 813-814, 815-816
Refsundsjön ... - 817-818, 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Regent ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Reglemente ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844, 845-846
Regress ... - 847-848, 849-850, 851-852, 853-854, 855-856
Reicha ... - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Rein ... - 867-868, 869-870, 871-872, 873-874, 875-876
Rekarne ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Religionsbrott ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Religionsfrihet ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906
Remedium ... - 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916
René ... - 917-918, 919-920, 921-922, 923-924, 925-926
Renström ... - 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936
Representativ ... - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946
Reserva Mosquito ... - 947-948, 949-950, 951-952, 953-954, 955-956
Restantier ... - 957-958, 959-960, 961-962, 963-964, 965-966
Retz ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976
Reunionskamrar ... - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984, 985-986
Reuterholm ... - 987-988, 989-990, 991-992, 993-994, 995-996
Revalenta arabica ... - 997-998, 999-1000, 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006
Revolutionssolidum ... - 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016
Rhea Silvia ... - 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026
Rhenprovinsen ... - 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036
Rhodope ... - 1037-1038, 1039-1040, 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046
Ribbing ... - 1047-1048, 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056
Ribes ... - 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066
Richard, grefve af Cornwallis och Poitou, romersk-tysk konung - 1065-1066
Richard, hertigar af Normandie (se d. o.) - 1065-1066
Richard af Cirencester, engelsk krönikeskrifvare - 1065-1066
Richard, F. F., fransk målare. Se Révoil - 1065-1066
Richard af S:t Victor, en af de mest framstående medeltidsmystiker - 1065-1066
Richardia æthiopica. bot. Se Aroideæ - 1065-1066
Richards, Alfred Bate - 1065-1066
Richardson, Jakob - 1065-1066, 1067-1068
Richardson, Samuel - 1067-1068
Richardson. 1. Sir John R. - 1067-1068
Richardson. 2. James R. - 1067-1068
Richardson. 3. Benjamin Ward R. - 1067-1068
Richardsonia S:t Hil., bot., farmak., ett örtslägte - 1067-1068
Richardt, Ernst Kristian - 1067-1068, 1069-1070
Richelet, César Pierre - 1069-1070
Richelieu. 1. Stad i franska depart. Indre-et-Loire - 1069-1070
Richelieu. 2. Champlain-sjöns aflopp till floden S:t Lawrence - 1069-1070
Richelieu. 1. Armand Jean du Plessis, hertig af R. - 1069-1070, 1071-1072
Richelieu. 2. Louis François Armand du Plessis de Vignerod, hertig af R. - 1071-1072
Richelieu. 3. Armand du Plessis, hertig af R. - 1071-1072, 1073-1074
1. Richert, Johan Gabriel - 1073-1074
2. Richert, Mårten Birger - 1073-1074, 1075-1076
Richerus, frankisk krönikeskrifvare - 1075-1076
Richesse oblige, Fr., rikedom ålägger förpligtelser. Jfr Noblesse oblige - 1075-1076
Richet, Louis Alfred - 1075-1076
Richmanns lag (R:s regel), fys. - 1075-1076
Richmond. 1. Stad i engelska grefskapet Surrey - 1075-1076
Richmond. 2. Stad i engelska grefskapet York - 1075-1076
Richmond. 3. Stad i nord-amerikanska staten Indiana vid East Fork af White Water river - 1075-1076
Richmond. 4. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Virginia - 1075-1076
Richmond. 1. R. and Lennox, Charles Gordon - 1075-1076, 1077-1078
Richmond. 2. R. and Gordon, Charles Henry Gordon Lennox, hertig af - 1077-1078
Richter, Jakob - 1077-1078
1. Richter, David, d. ä. - 1077-1078
2. Richter, Bengt - 1077-1078
3. Richter, Johan - 1077-1078
4. Richter, David, d. y. - 1077-1078
5. Richter, Kristian - 1077-1078, 1079-1080
Richter, August Gottlob - 1079-1080
Richter, Jeremias Benjamin - 1079-1080
Richter, Johann Paul Friedrich - 1079-1080, 1081-1082
Richter. 1. Adrian Ludwig R. - 1081-1082
Richter. 2. Gustav Karl Ludwig R. - 1081-1082
Richter, Ernst Friedrich Eduard - 1081-1082, 1083-1084
Richter, Amilius Ludwig - 1083-1084
Richter, Ole - 1083-1084
Richter, Eugen - 1083-1084
Richterit, miner., ett för sin höga alkali- och manganhalt utmärkt, till amfibolgruppen hörande bisilikat - 1083-1084
Richterswyl (Richterschwyl), köping i schweiziska kantonen Zürich - 1083-1084
Richthofen. 1. Emil Karl Heinrich von R. - 1083-1084
Richthofen. 2. Karl Otto Johannes Theresius von R. - 1083-1084, 1085-1086
Richthofen. 3. Ferdinand Paul Wilhelm von R. - 1085-1086
Ricimer, romersk fältherre - 1085-1086
Ricinolja, oleum ricini, laxerolja (Eng. castor oil), farmak., med. - 1085-1086
Ricinus L., bot., farmak., ett växtslägte - 1085-1086, 1087-1088
Ricord ... - 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096
Riddarhusordning ... - 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Ridley ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Rif ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Riksamiral ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Riksdag ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Riksdag ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Riksdagsbeslut ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Riksgeograf ... - 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176
Riksregistraturet ... - 1177-1178, 1179-1180, 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186
Riksstallmästare ... - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196
Rimbokstäfver ... - 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1