Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porthan, Henrik Gabriel - Port Hope, hamnstad i prov. Ontario, Dominion of Canada - Port Huron, stad i nord-amerikanska staten Michigan - Port Ibrahim. Se Sues - Portici, stad uti italienska prov. Napoli - Portier, Fr., portvakt, hotellportvakt - Portik, en täckt gång eller ett galleri - Portion, del, andel; afmätt del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urkunder rörande Finlands medeltidshistoria. P:s
förtjenst såsom historiker ligger såväl deri att han
var den förste, som fattade Finlands historia såsom
ett sjelfständigt forskningsområde, som deri att han
samlade och noggrant granskade det hufvudsakliga
materialet för Finlands medeltidshistoria. Af
bristen på tillgångar blef P. tvungen att välja
disputationsformen och att framlägga sin lärdom i
latinsk drägt samt i noter och t. o. m. noter till
noterna, hvilket i synnerhet i hans »Chronicon»
försvårar läsningen. Han hade i öfrigt mera anlag
för det skarpsinniga forskningsarbetet än för
att i öfversigtlig, berättande form framlägga
sina resultat. Hans inträdestal i Vitt.,
hist. o. ant. akademien, Anmärkningar rörande
finska folkets läge och tillstånd vid den tiden,
när det först lades under svenska kronans vissa
och varaktiga välde (1788) är i formelt hänseende
afrundadt, men andra smärre afhandlingar, såsom De
bircarlis (1786, 89), De antiqva gente qvenorum
(1788), Finlands historia under kon. Christiern
II:s regering (1800) m. fl., äro i detta afseende
mindre fulländade. Hans uppfattning af den katolska
kyrkans historiska rol är i viss mån begränsad,
i det att han från sin rationalistiska ståndpunkt
betecknar mångfaldiga af hennes sedvanor såsom
endast vidskepelse; men den pietet, hvarmed han
omfattar förgångna tiders personligheter, hindrar
honom dock från att ensidigt bedöma den katolska
kyrkans representanter i Finland. – Under resor och
genom brefvexling hade P. insamlat ett rikligt förråd
af notiser om Finlands geografi, hvilka han för det
mesta icke sjelf publicerade, utan meddelade andra för
att tillgodogöras i deras arbeten. Sålunda granskade
och omredigerade han de Finland rörande kapitlen
i den 1795 utgifna upplagan af Tunelds geografi,
som för den geografiska kunskapen om Finland blef
af bestående värde. Äfven lemnade han bidrag till de
finska kartorna i Hermelins kartverk.
P. var 1770 en af stiftarna af »Aurora-förbundet» och
var hufvudredaktör för det veckoblad, som af detsamma
publicerades under namn af »Tidningar, utgifna af ett
sällskap i Åbo». Sedan företaget 1771–78 fortgått,
men derefter blifvit af brutet, återupptog han det
1782 och medverkade, äfven sedan hufvudledningen
öfvergått i andra händer. Hans egna bidrag utgjordes
af historiska uppsatser och aktstycken, ekonomiska
och moraliska betraktelser m. m. Han verkade der
äfven såsom granskare af inlemnade poetiska stycken,
t. ex. Franzéns, J. Tengströms m. fl. Sjelf författade
han tal i versform, vanligen på latin, men någon gång
äfven på svenska, i synnerhet vid festliga akademiska
tillfällen. Ett försök att 1803 grundlägga en lärd
tidning med mera omfattande plan misslyckades, ty
publikationen som under namn af »Litteratur tidning»
begynte utkomma, måste snart till följd af regeringens
förbud upphöra. De vigtigaste af P:s skrifter äro
samlade i Henrici Gabrielis Porthan opera selecta,
utgifna af »Finska litteratursällskapet» i 5 dlr
1859–73 genom S. G. Elmgren och Aug. Schauman.
Sträfvanden, som afsågo Finlands väl, kunde räkna
på P:s understöd och medverkan, äfven då de lågo
inom det rent praktiska lifvets område. Han deltog
visserligen icke i Finska hushållningssällskapets
grundläggning, men blef snart en af dess verksammaste
medlemmar. År 1799 utnämndes han till medlem af den
då tillsatta finska Strömrensningsdirektionen. –
Att märka, är att hans finska patriotism icke stod i
någon motsats till hans ställning såsom lojal svensk
medborgare. Finland var föremålet för hans forskningar
och hans verksamhet, men han älskade tillika Sverige
med dess gamla samhällsskick, dess folkfrihet och
starka konungamakt. Med vemod blickade han, såsom
af hans bref framgår, mot framtiden, anande att
föreningen emellan Sverige och Finland inom kort
skulle brytas. Han bedömde derför också med den
största stränghet G. M. Sprengtportens företag. Jfr
J. Tengströms latinska tal vid universitetets
minnesfest öfver P. d. 23 Nov. 1804 (tr. 1821)
samt J. Tengström: »Chronologiska förteckningar och
anteckningar», F. M. Franzén: »Minne af kansli-rådet
H. G. Porthan» (i Sv. akadis handl., del 20,
1843) och G. Rein: »Henrik Gabriel Porthan» (1864).
M. G. S.
Port Hope [pårt håp], hamnstad i prov. Ontario,
Dominion of Canada, vid norra stranden af sjön
Ontario. 5,585 innev. (1881).
Port Huron [pårt jurön], stad i nord-amerikanska
staten Michigan, vid vestra sidan af S:t Clair river,
3 km. från södra änden af sjön Huron, är utgångspunkt
för flere vigtiga jernvägslinier såväl till Canada
som till unionen samt till flere ångbåtslinier på
Huron. 10,396 innev. (1884).
Port Ibrahim. Se Sues.
Portici [på’rtitji], stad uti italienska prov. Napoli,
vid Neapels golf och foten af Vesuvius, 8 km. s. ö. om
Neapel, vid jernvägen mellan, denna stad och
Salerno. 9,963 innev. (1881). Sydöst om staden ligger
det praktfulla, af Karl III 1738 byggda kungliga
palatset (sedan 1882 landtbruksskola) med vackra
parkanläggningar, bortom hvilka Resina vidtager,
en stad, under hvilken det gamla Herculaneum ligger
begrafvet.
Portier [pårtie’], Fr., portvakt, hotellportvakt.
Portière [pårtiär], Fr., dörrförhänge.
Portik (Lat. porticus), en täckt gång eller ett
galleri, som åtminstone åt ena långsidan öppnar sig
utåt, och hvars tak der uppbäres af pelare eller
kolonner. Den andra sidan stöder sig i regeln mot en
byggnad. Så är t. ex. förhållandet med kolonnaderna
kring eller framför de antika templen. Men portiker
kunna äfven förekomma kring insidan af en gård,
som omgifning till en större, öppen plats eller
som förbindelseled mellan två byggnader. Jfr Arkad
och Loggia. Upk.
Portion (Lat. portio), del, andel; afmätt del,
särskildt af en maträtt. – Krigsv., den kost, som för
en dag bestås hvar och en af manskapet. Den svenska
fredsportionen är rikligare tilltagen än någon
utländsk. Man skiljer mellan portionen i garnison
och i läger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
