Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portsmouth. 1. Sjöstad och flottstation i engelska grefskapet Hants (Hampshire) - Portsmouth. 2. Stad i nord-amerikanska staten New Hampshire - Portsmouth. 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio - Portsmouth. 4. Stad i nord-amerikanska staten Virginia - Portugal, konungarike i sydvestra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frukt och landtmannaprodukter. Hamnen besöktes
1883 af 2,094 fartyg om 210,000 tons. – Norr om
Portsmouth harbour ligger ruinen af Porchester castle,
en normandisk fästning, belägen på samma plats,
der förut låg romarnas Portus magnus. P., ehuru en
liten stad kort efter den normandiska invandringen,
fick sin första »charter» (frihetsbref) af Richard I
(1189–99). I början af 13:de årh. hade det blifvit
en station för de kungliga galejorna och omslöts af
en stark mur. Tillägg till befästningarna gjordes af
Edvard IV, och arbetena fortsattes af senare regenter,
särskildt Elisabet och Jakob II. Dess betydelse som
flottstation började omkr. 1544. Engelska flottan
samlades i P. 1545 före sjödrabbningen med den
franska på Spithead redd. 1642 intogs staden af
parlamentstrupperna. – 2. Stad i nord-amerikanska
staten New Hampshire, på högra stranden af
Piscataqua, 4,5 km. från dess mynning. 9,690
innev. (1880). Det är en tyst och stilla gammalmodig
stad med skuggrika gator och besökes mycket af
sommargäster. Oaktadt sin förträffliga hamn, som
har ett djup af 11–23 m., är ständigt isfri och
kan rymma 2,000 fartyg, har P. mycket liten utländsk
handel. Skeppsbyggeri är förnämsta industrigrenen. På
andra sidan Piscataqua ligger Kittery navy yard,
ett af unionens skeppsvarf. Det första nybygget
anlades 1623. 1653 fick platsen sitt nuv. namn och
blef stad 1849. Till 1807 var det New Hampshires
hufvudstad. – 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio,
vid Sciotos förening med floden Ohio och södra änden
af Ohio-Erie-kanalen. 11,321 innev. (1880). Såsom
nederlagsort för de rika bergverksdistrikten i södra
Ohio och nordöstra Kentucky och för den produktiva
Sciotodalen drifver P. en betydande handel och har
äfven en liflig industri, i synnerhet i jern och
trä. – 4. Stad i nord-amerikanska staten Virginia,
på venstra stranden af Elizabeth river, midt emot
Norfolk. 14,870 innev. (1884). P. har en af de
bästa hamnarna vid Atlantiska kusten och har ett
af unionens skeppsvarf, kalladt Gosport, och ett
stort marinhospital.
Portugal, konungarike i sydvestra Europa, beläget
mellan Atlantiska hafvet och Spanien, med hvilket det
bildar Iberiska l. Pyreneiska halfön, ligger mellan
36° 59’ och 42° 10’ n. br. samt mellan 6° 15’ och 9°
30’ v. lgd fr. Greenw. Längden i n. och s. utgör
572 km., bredden 126–222 km. och arealen, enligt
officiel beräkning, 88,872 qvkm. (enl. Strelbitzky
89,143 qvkm.), eller tillsammans med Azorerna och
Madeira 92,075,3 qvkm.
<sp>Ytförhållanden<. Berg och strömmar</sp>. P. är
egentligen ett kustland, skildt från Spanien
mera genom politiska än genom naturliga gränser,
i det att dess berg och större floder äro endast
vestliga fortsättningar af Spaniens bergssystem och
vattendrag. Det är öfvervägande ett högland. Dess
bergmassor gå dock sällan ända ned till hafvet för
att bilda uddar på kusten; nästan hela kustlandet
är flackt, hvarför goda hamnar finnas endast vid
de större flodmynningarna. Högst är P. i midten,
i fortsättningen af det kastiliska skiljeberget, Serra
da Estrella, en hög platå, hvars hufvudmassa ligger
mellan floderna Mondego och Zezere. I Malhão da Serras
breda hjessa når det en höjd af 1,993 m., sänker sig
småningom på norra sidan från kala, 600–1,000 m. höga
platåer, men stupar tvärare mot s. och fortsätter mot
s. v. såsom lägre platåer, öfver hvilka isolerade,
relativt obetydliga åsar höja sig, ned mot hafvet,
der det stupar brant i Serra da Cintra och det
127 m. höga Cabo da Roca, europeiska fastlandets
vestligaste punkt. I södra P. uppstiger, såsom en
vestlig fortsättning af andalusiska skiljeberget,
gränsberget mellan Alemtejo och Algarve, Serra de
Monchique, till en höjd af 903 m. Berget består af
flere parallelt i ö. och v. strykande åsar, hvilka
stupa brant mot de mellan dem gående dalarna och
beröra med sin södra fot Algarves heta, sandiga
kust. Cabo de São Vicente är det sista, blott 120
m. höga utsprånget af berget. Norr om Mondego ligger
Beira altas terrassland, genomfåradt af en mängd
djupa, trånga dalar, hvilkas floder merendels flyta
till Douro. Straxt s. om nedre Douro uppstiger
Montemuro till 1,389 m. Mest sammanträngda äro
de n. om nämnda flod strykande bergkammarna,
utgreningar af Galiciens och Leons bergland. Der
når Serra de Marão 1,422 m. höjd och Serra do Gerez
1,468 m. De flesta bergen i P. äro nakna; intet når
snögränsen. De största slätterna ligga i Alemtejo,
Estremadura och Beira (Beira mar). Hufvudfloder äro
Guadiana, hvilken till en del bildar sydöstra gränsen,
Tejo, Douro och Minho, hvilka alla äro segelbara
i sin nedre del. De vigtigaste, likaledes i sitt
nedre lopp segelbara kustfloderna äro Mira, Sado,
Mondego, Vóuga, Cávado och Limia. Med undantag
af några små vackra bergssjöar i Serra da Estrella
saknar P. insjöar; deremot har landet en mängd
mineralkällor. P:s geologi, flora och fauna äro
väsentligen desamma som Spaniens.
Klimatet är synnerligen jämnt och mildt, och landet
besöktes förr mycket som vinterkurort, ehuru det nu
fått vika för Rivieran och Algeriet. Årstemperaturen
i Lissabon, Coimbra och Oporto är omkr. 16° C.,
medeltemperaturen för Jan. omkr. 10° C. i de båda
senare städerna och för Juli omkr. 21° C. Den
jämna temperaturen beror till en del på den stora
nederbörden, som stundom uppgår till 4,8 m. om
året. Men det är att märka, att denna är fördelad
på små skurar under hela året och kommer icke såsom
mellan tropikerna i ösregn. Denna regnmängd befruktar
visserligen landet, men den alstrar ock de täta
dimmor, som göra den portugisiska kusten ytterst
farlig för seglaren. Den jämna temperaturen råder
emellertid icke öfver hela P., utan hufvudsakligen
i Beiras och Estremaduras högland samt i de norra
provinserna. I de djupa dalarna, äfven i de nämnda
provinserna, der bergen afhålla de svala vindarna,
är det ytterligt varmt om somrarna, medan på
bergshöjderna snön qvarligger flere månader och ofta
en utomordentlig köld herskar. I Lissabon, som har
ungefär samma årstemperatur som Coimbra, varierar
temperaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
