Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Positionscirkel, en graderad cirkel, hvarmed den s. k. trådmikrometern på en refraktor är försedd - Positionskrig. Se Position 3 - Positionslanterna, sjöv., lanterna med hvitt sken - Positionsvinkel af en stjerna i förhållande till en annan är vinkeln vid den senare mellan förbindningslinien mellan dem båda och den förras deklinationscirkel - Positiv, afgjord, befallande, tvärsäker - Positiv. 1. Log., jakande - Positiv. 2. Gramm. Se Positivus - Positiv. 3. Matem. Såsom positiv betraktas inom matematiken hvarje reel storhet, som ej uttryckligen angifves vara negativ (se d. o. 2) - Positiv. 4. Fys. Positiv bild. Se Fotografi - Positiv. 4. Fys. Positiv brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel - Positiv. 4. Fys. Positiv elektricitet. Se Elektricitet, sp. 364 - Positiv. 4. Fys. Positiv pol. Se Galvanisk stapel - Positiv. 4. Fys. Positivt dubbelbrytande kristaller. Se Dubbelbrytning - Positiv. 5. Positiv religion, en på yttre uppenbarelse stödd religion - Positiv, urspr. liten orgel med ingen eller flyttbar pedal - Positivism. 1. I allm. filosofisk bem. den åsigt, som, med förnekande af hvarje kännedom om en osinling verklighet, anser sinnenas vittnesbörd såsom den enda kunskapskällan - Positivism. 2. I religions-filosofisk bem. den åsigt som ställer sig på den »positiva» (uppenbarade) religionens ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försedd, och hvilken tjenar till
uppmätning af positionsvinklar.
K. B.
Positionskrig. Se Position 3.
Positionslanterna, sjöv., lanterna med hvitt sken,
hvilken, såsom igenkänningstecken för väntade
båtar, hissas under gaffeln på till ankars
liggande fartyg. Vanligtvis hissas tvänne sådana
lanternor, den ena på kort afstånd nedom den andra.
R. N.
Positionsvinkel af en stjerna i förhållande
till en annan är vinkeln vid den senare mellan
förbindningslinien mellan dem båda och den
förras deklinationscirkel. Vinkeln räknas från
deklinationscirkelns norra del åt ö., s. och v. från
0° till 360°. K. B.
Positiv (Lat. positivus, af ponere, sätta, lägga till
grund, antaga), afgjord, bestämd, viss, fastställd;
uttrycklig, befallande, tvärsäker, afgörande; stödd på
erfarenhetsrön; verklig, faktiskt gifven; fastställd
genom yttre auktoritet (t. ex. positiv rätt); som har
aktning för det faktiskt gifna och söker bygga vidare
på det beståendes grund. Mots. Negativ. – 1. Log.,
j åkande, som innebär eller utsäger hvad något är
(ej hvad det icke är), t. ex. positiv bestämning,
positivt bevis (= direkt bevis; se Bevis 1.), positivt
omdöme. – 2. Gramm. Se Positivus. – 3. Matem. Såsom
positiv betraktas inom matematiken hvarje reel
storhet, som ej uttryckligen angifves vara negativ
(se d. o. 2). Vill man särskildt utmärka, att en
viss förekommande storhet är positiv, sätter man
framför densamma ett plustecken; skola två positiva
storheter adderas, sättes ett sådant tecken framför
den senare af dem. En positiv storhet, hvilken
uppträder såsom subtrahend, öfvergår till negativ. –
Med en linies positiva riktning i förhållande till
en af dess punkter förstås den riktning, i hvilken
positiva värden afsättas. Är linien horisontal, anses
vanligen riktningen åt höger från den gifna punkten
vara positiv. – 4. Fys. Positiv bild. Se Fotografi. –
Positiv brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel. –
Positiv elektricitet. Se Elektricitet, sp. 364. –
Positiv pol. Se Galvanisk stapel. – Positivt
dubbelbrytande kristaller. Se Dubbelbrytning. –
5. Positiv religion, en på yttre uppenbarelse stödd
religion, uppenbarad religion (i mots. till naturlig
religion, se d. o.). – Om s. k. positiv fattigvård se
Fattig, sp. 1056. 3. G. E.
Positiv, urspr. liten orgel med ingen eller flyttbar
pedal samt idel labialstämmor, i motsats till
regal, som hade blott tungstämmor. – I Sverige är positiv
namnet på kringvandrande »musikaliska» tiggares
vanligaste instrument (T. dreh-orgel, leierkasten,
Fr. orgue de barbarie), en liten portativ orgel,
försedd med en vef, hvars kringvridande sätter
i rörelse såväl en bälg som en roterande vals,
försedd med stift, hvilka i viss ordning nedtrycka
de till piporna hörande tangenterna och derigenom
på mekaniskt sätt åstadkomma melodier och torftiga
ackord. Enligt Lundin-Strindberg (»Gamla Stockholm»,
sid. 129) skall positivet hafva inkommit till
Sverige i början af 1800-talet. Det har,
jämte dragharmonikan, i betydlig grad
bidragit till folkmusikens förfall.
A. L.
Positivism. 1. i allm. filosofisk bem. den åsigt,
som, med förnekande af hvarje kännedom om en osinlig
verklighet, anser sinnenas vittnesbörd såsom den enda
kunskapskällan och derför ser vetenskapens uppgift
blott i konstaterandet af empiriska fakta och af de
mer eller mindre regelbundna förbindelser mellan
dessa, hvilka pläga kallas naturlagar. Filosofien
blir då endast en generalisering af de »positiva»
(empiriska) vetenskapernas resultat. Principielt är
detta den åsigt, som inom den boströmska terminologien
kallas sensualism (se d. o.). Namnet positivism har
egentligen gjorts gängse af åsigtens ryktbaraste
franske representant, Auguste Comte (se denne),
som dermed betecknar sin åsigt i det hela, i motsats
till den »metafysiska filosofien», hvilken antager
en osinlig verklighet. Hans anhängare kalla sig
positivister och bilda fortfarande på en gång en
filosofisk skola, dock utan större vetenskaplig
betydelse, och ett slags religiös sekt, som tillbedjer
menskligheten och dess heroer, och som redan 1848 i
Paris organiserades af Comte under namn af »La société
positiviste». Efter Comtes död är Pierre Laffitte
detta sällskaps ledare och redaktör för dess organ,
tidskriften »La revue occidentale». Positivistiska
samfund finnas numera ock i Havre, Rouen och
andra franska städer. Till England öfverfördes
rörelsen af Richard Congreve. Och nu finnas flere
dylika samfund såväl i England, Indien och Amerika
som ock i Stockholm (sedan Dec. 1879), hvarest
doktor Anton Nyström är samfundets stiftare och
ledare. Sammanfattningar af Comtes åsigt finnas på
engelska af Harriet Martineau, på franska af Jules
Rig (»La philosophie positive par Auguste Comte
résumée», 2 delar, 1881) och på svenska af A. Nyström
(»Positivismen, en systematisk framställning af denna
lära jemte en biografi öfver dess grundläggare»,
utg. af Positivistiska missionen, 1879). – En mera
vetenskaplig form erhöll positivismen i Frankrike af
E. Littré, som i det hela anslöt sig till Comte, men
med förkastande af hans fantastiska religion. Inom den
engelska filosofien intager förnämligast J. St. Mill
(se denne) en närbeslägtad ståndpunkt. Äfven inom
den nutida tyska filosofien finnes en positivistisk
riktning, hvilken dock under inflytande af den
kantska kriticismen delvis höjer sig till större
vetenskaplighet. Dess huvudrepresentanter äro Ernst
Laas (d. 1885, prof. i Strassburg, förf. till
»Idealismus und positivismus», 1879–84), Aloys
Riehl (f. 1844, prof i Freiburg, förf. till »Der
philosophische kriticismus und seine bedeutung für
die positive wissenschaft», 1876, m. m.) och Richard
Avenarius (f. 1843, prof. i Zürich, förf. till
»Philosophie als denken der welt gemäss dem princip
des kleinsten kraftmasses», 1876). En lärorik kritik
af positivismen har Rud. Eucken offentliggjort i
»Philosophische aufsätze, Eduard Zeller gewidmet»
(1887). – 2. I religions-filosofisk bem. den åsigt
som ställer sig på den »positiva» (uppenbarade)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
