- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
97-98

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postbonde, kamer., åbo på posthemman (se d. o.) - Post Christum natum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han var ålagd att hålla. Postbäraren skulle
på bröstet vara försedd med ett vapenmärke,
bära ett spjut (»spiss») i handen och ett
posthorn vid sidan. Den, som ofredade postbonden
eller hans drängar under tjenstens utöfvande,
straffades med lifvets förlust. Å andra sidan
tillhöllos postbönderna vid straffbestämmelser
att sköta postföringen fermt, troget och utan
nyfikenhet. Redan 1646 öfvergick man från löpande
postbud till »postskjuts», och i regeln skulle milen
tillryggaläggas på 1 1/2 timme. I den mån postgången
utvidgades, ökades postbondens »postskjuts» eller
»posthemmans skjuts», men han hade i ersättning först
och främst fördelen att med stadgad åborätt innehafva
ett kronohemman och derjämte frihet från all annan
skjutsning och transport än »postskjuts», vidare
från rotering, inqvartering, gästning, dagsverken
och vissa kommunala uppdrag samt var till sin person
skyddad mot bysättning. Från skjutsfärdspengar var
han befriad, men fick i öfrigt betala grundskatt. Med
inrättandet af posthemman vid landsvägarna fortgick
intill midten af vårt århundrade, då yrkandet om
att skilja postföringen från jordbruket gjorde
sig gällande. 1861 börjades posthemmansskjutsens
indragning, och vid 1870 års utgång upphörde
definitivt all sådan skjuts. Alla f. d. posthemman
roterades och fingo sig påförda de onera, från hvilka
de förut varit befriade. Postbonden blef derefter
likställd med kronobonden. Kbg.

Post Christum natum (förk. p. Chr. n.), Lat.,
efter Kristi födelse.

Post coenam stabis, seu passus mille meabis
[. . . senam ... ], latinskt ordstäf på hexameter,
innehållande en dietisk regel: »efter målz tiden
skall du stå eller ock gå tusen steg».

Postdatera (af Lat. post, efter, efteråt, och datum),
åsätta ett senare datum än det rätta. Jfr Antedatera.

Postdentaler (af Lat. post, efter, bak, och
dens, tand), fonet., språkljud, som bildas med
tungspetsen mot baksidan af öfre framtänderna. Till
denna grupp höra t. ex. Sv.. Sp. och R. t, d,
l, n
(hvaremot D., T. och Eng. t, d, n, l äro
supradentaler), äfven motsvarande s-ljud, ehuruväl
i deras bildning tungans öfre yta deltager. För
örat skilja postdentalerna sig blott föga från
interdentaler (se d. o.), språkljud, bildade
med tungspetsen mellan tänderna. Postdentalerna
öfvergå omärkligt i supradentaler genom höjning af
tungspetsen; när denna ej vidare råkar tänderna,
har man supradentaler. Postdentalerna betecknas
ofta endast med termen dentaler. Jfr Kontaktsläge.
Lll.

Postdiligens [-sja’ngs], sådan postverkets forvagn,
med hvilken, förutom bref- och paketpost, äfven
personbefordran eger rum, infördes i Sverige
1830. Den första diligenslinien var Stockholm–Ystad,
och dylik befordran utsträcktes 1832 till linien
Ystad–Malmö–Helsingborg, hvarefter diligensbefordran
för postverkets räkning 1834 upphörde, emedan förlust
dera uppstått. Enskild diligensförbindelse med bidrag
af postmedeln uppehölls sedan till 1859, hvarefter
postverket å nyo upprättade ett
betydande antal diligenslinier med en färdhastighet
af 1 mil på 1 timme och 15 à 20 minuter. Å dessa nya
linier upphörde dylik trafik småningom, i den mån
jernvägsnätet utvidgades. Den sista diligenslinien
(Göteborg–Varberg) indrogs d. 31 Aug. 1888.
G. N. S.

Postdiluviansk (af Lat. post, efter, och
diluvium, öfversvämning), som uppkommit eller egt rum
efter »syndafloden». Jfr Antediluviansk.

Postdirektör. Se Poststaten.

Poste restante [påsst resta’ngt], Fr., är den
anteckning å postförsändelse, hvarigenom i
allmänhet och synnerligast vid internationel
korrespondens angifves, att försändelsen skall å
adressortens postanstalt qvarligga (Fr. rester),
tills densamma af adressaten derstädes afhemtas.
G. N. S.

Postering, krigsv. Se Post.

Posteriora, Lat., bakdel, stjert.

Postexistens (af Lat. post, efter, och exsistere,
uppstå), tillvaron efter döden, en kommande lifsform.

Postexpeditioner benämndes de fullständiga, fasta
postanstalter, hvilka i Sverige 1849 inrättades å
betydande orter på landsbygden. Fr. o. m. 1882 kallas
dessa anstalter postkontor.

Postfartyg, maskin- eller segelfartyg, som förer
allmän post mellan olika hamnar. I äldre tider
fördes post sjöledes medelst s. k. postjakter mellan
Sverige och Finland, Sverige och Pommern samt mellan
fastlandet, Öland och Gotland. Sedan ångbåtar med
reguliera turer tillkommit, har en stor del af
dessa öfvertagit sjöpostföringen. Postverket har
dock, förr mera än nu, äfven egt egna fartyg (såväl
segel- som ångfartyg), som för samma ändamål varit
använda. Dessa fartyg erhöllo förr sina besättningar
från flottan och vårdades vid flottans varf, då de
ej voro i bruk. Privata fartyg, som fortskaffa post,
föra liksom postverkets egna, postverkets flagg,
posflaggen, som är lika med svenska örlogsflaggen, men
försedd med hvitt midtfält och på detta ett posthorn
med k. krona öfver. L. H.

Post festum, Lat., efter festen, sedan det bästa af
kalaset är förbi, för sent.

Postfix. Se Affix.

Postflaggen. Se Postfartyg.

Postförskott, sådan postförsändelse (bref, korsband
eller paket), för hvilkens mottagande adressaten har
att erlägga ett å försändelsen påtecknadt, begränsadt
belopp (i Sverige högst 100 kr.), som derefter å
försändelsens inlemningspostanstalt mot qvitto å
medföljande reversal utbetalas till afsändaren,
såvida icke försändelsen såsom oinlöst till honom
återställes mot qvitto och inlemningsbevisets
återlemnande. Postförskottsrörelsen förmedlas
inom Sverige samt med Norge och Danmark sedan
år 1866 samt har småningom utsträckts äfven
till andra land. – Under namn af efterkraf
(se d. o.) hafva jernvägsförvaltningarna infört
liknande inkasseringsuppdrag i fråga om jernvägsgods.
G. N. S.

Postglacial, geol., efterglacial, bildad efter
glacial- l. istiden. Se Glacial och Glaciala
bildningar
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free